Schweiz kantoner | Schweiz är indelat i 26 olika områden som kallas kantoner
Schweiz är indelat i 26 olika områden som kallas kantoner. En kanton liknar en delstat i USA.
Tidigare hade varje kanton sin egen armé och sina egna pengar. Detta ändrades 1848 när Schweiz avslutade ett inbördeskrig och övergick till den struktur som landet har nu.
Kantonerna Uri, Schwyz, Unterwalden (Nidwalden och Obwalden kallas tillsammans Unterwalden) kallas Urkantone. En Urkanton är en kanton som funnits sedan Schweiz grundades 1291. Med tiden anslöt sig andra kantoner till Schweiz. Jura är den nyaste kantonen i Schweiz sedan 1978. Det året delade den sig från kantonen Bern efter vissa upplopp.
Kantonerna Basel-Stadt, Basel-Landschaft, Appenzell-Innerrhoden, Appenzell-Ausserrhoden, Obwalden och Nidwalden skiljer sig från varandra på ett sätt. Av historiska skäl räknas deras röster annorlunda i nationella val. I övrigt är de likadana som de andra.
I Schweiz är de enskilda kommunerna och kantonerna mycket fria. Vanligtvis finns det en schweizisk lag (på hela förbundets nivå). Mycket ofta anges i denna allmänna saker och det står att kantonerna måste följa denna regel. Kantonerna fastställer sedan detaljerade regler, var och en på det sätt som den finner lämpligt. Ibland leder detta till märkliga situationer. Det finns 26 olika skolsystem.
Narkotikamissbruk är ett federalt brott. Straffet är vanligtvis ett till tre år, men kan också vara böter. Problemet är: Själva konsumtionen (inte handel eller gratis bortgivning) är inte straffbar. Även i lätta fall kan polisen säga att det inte blir några böter. Detta har lett till att lagen tillämpas på olika sätt i varje kanton. I en kanton innebär rökning av marijuana böter, i en annan kanton kan det leda till fängelse.
Ordet för detta kallas federalism. Det innebär att varje kanton har sin egen regering. Alla kantoner har alltså sin egen konstitution. Konstitutionen är den högsta lagen i en stat.
Kantonerna i Schweiz
Förteckning och karta
Kantonerna är uppräknade i den ordning som anges i den federala konstitutionen.
| Flagga | Abbr | Canton | Sedan | Kapital | Befolkning1 | Område2 | Antal kommuner1 | Officiella språk | |
|
| ZH | Zürich (Zürich) | 1351 | Zürich | 1,228,600 | 1,729 | 701 | 171 | |
|
| BE | Bern (Bern) | 1353 | Bern | 947,100 | 5,959 | 158 | 399 | |
|
| LU | Lucerne | 1332 | Lucerne | 350,600 | 1,493 | 233 | 107 | |
|
| UR | Uri | 1291 | Altdorf | 35,000 | 1,077 | 33 | 20 | |
|
| SZ | Schwyz | 1291 | Schwyz | 131,400 | 908 | 143 | 30 | |
|
| OW | Obwalden (Obwald) | 1291 | Sarnen | 32,700 | 491 | 66 | 7 | |
|
| NW | Nidwalden (Nidwald) | 1291 | Stans | 38,600 | 276 | 138 | 11 | |
|
| GL | 1352 | Glarus | 38,300 | 685 | 51 | 28 | ||
|
| ZG | Zug | 1352 | Zug | 100,900 | 239 | 416 | 11 | |
|
| FR | Fribourg | 1481 | Fribourg | 239,100 | 1,671 | 141 | 242 | |
|
| SO | Solothurn | 1481 | Solothurn | 245,500 | 791 | 308 | 126 | |
|
| BS | Basel-Stadt (Basel-Städer) | 1501 | Basel | 186,700 | 37 | 5,072 | 3 | |
|
| BL | Basel-Landschaft (Basel-Landskapet) | 1501 | Liestal | 261,400 | 518 | 502 | 86 | |
|
| SH | Schaffhausen | 1501 | 73,400 | 298 | 246 | 34 | ||
|
| AR | Appenzell Ausserrhoden (yttre Rhodos) | 1513 | Herisau4 | 53,200 | 243 | 220 | 20 | |
|
| AI | Appenzell Innerrhoden (inre Rhodos) | 1513 | Appenzell | 15,000 | 173 | 87 | 6 | |
|
| SG | St. Gallen (St. Gall) | 452,600 | 2,026 | 222 | 90 | |||
|
| GR | Graubünden (Graisons) | Chur | 185,700 | 7,105 | 26 | 211 | Tyska, romerska, italienska | |
|
| AG | Aargau (Argovia) | 550,900 | 1,404 | 388 | 232 | |||
|
| TG | Thurgau (Thurgovia) | Frauenfeld | 228,200 | 991 | 229 | 80 | ||
|
| TI | Bellinzona | 311,900 | 2,812 | 110 | 244 | |||
|
| VD | Vaud | Lausanne | 626,200 | 3,212 | 188 | 382 | ||
|
| VS | 1815 | Sion | 278,200 | 5,224 | 53 | 160 | ||
|
| NE | Neuchâtel | 1815 | Neuchâtel | 166,500 | 803 | 206 | 62 | |
|
| GE | Genève | 1815 | 414,300 | 282 | 1,442 | 45 | ||
|
| JU | 1979 | Delémont | 69,100 | 838 | 82 | 83 | ||
|
| CH | Schweiz |
| 7,261,200 | 41,285 | 174 | 2,890 | Tyska, franska, italienska, romerska |
Anteckningar: 1 Den 31 december 2001, nationell statistik, 2km²,3 per km², baserat på befolkningen 20004 regeringens och parlamentets säte, de rättsliga myndigheternas säte är Trogen.
Förkortningarna på två bokstäver för de schweiziska kantonerna används ofta, t.ex. på registreringsskyltar och i ISO 3166-2-koder (med prefixet "CH-", t.ex. CH-SZ för kantonen Schwyz).
Frågor och svar
F: Vad är en kanton i Schweiz?
S: En kanton liknar en delstat i USA och det finns 26 stycken i Schweiz.
F: Hur förändrades strukturen i Schweiz år 1848?
S: Efter ett inbördeskrig ändrade Schweiz år 1848 sin struktur så att varje kanton inte längre hade sin egen armé eller sina egna pengar.
Fråga: Vad är en Urkanton?
S: En Urkanton är en av de ursprungliga kantoner som fanns sedan Schweiz grundades 1291. Till dessa hör Uri, Schwyz och Unterwalden (Nidwalden och Obwalden tillsammans).
F: När blev Jura en ny kanton?
S: Jura blev en ny kanton 1978 när den efter vissa upplopp splittrades från kantonen Bern.
Fråga: Hur skiljer sig vissa schweiziska kantoner från andra när det gäller röstning?
S: Av historiska skäl räknas rösterna i Basel-Stadt, Basel-Landschaft, Appenzell-Innerrhoden, Appenzell-Ausserrhoden, Obwalden och Nidwalden annorlunda än i andra schweiziska kantoner vid nationella val.
F: Hur mycket frihet har kommuner och kantoner i Schweiz?
S: Kommuner och kantoner har ganska stor frihet eftersom det i schweizisk lag vanligtvis bara fastställs allmänna regler för hela Schweiziska edsförbundet, medan detaljerade regler fastställs av varje enskild kanton efter eget gottfinnande.
F: Hur varierar straffet för narkotikamissbruk mellan olika schweiziska kantoner?
S: Narkotikamissbruk betraktas som ett federalt brott, men straffen för detta kan variera kraftigt mellan olika kantoner, där vissa utfärdar böter medan andra kan utfärda fängelsestraff även i lindriga fall, beroende på hur strikt de tillämpar denna lag.
