Schweiz är indelat i 26 olika områden som kallas kantoner. En kanton kan jämföras med en delstat i USA, men det schweiziska systemet ger kantonerna ännu större självständighet på många områden.

Förr hade varje kanton sin egen armé och sina egna pengar. Detta ändrades 1848, när Schweiz gick från ett löst förbund av stater till en modern förbundsstat efter ett inbördeskrig. Då skapades den struktur som landet i stort sett har i dag.

De äldsta och de nyaste kantonerna

Kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden räknas som de så kallade Urkantone. Underwalden delas i dag upp i Nidwalden och Obwalden, men de hör historiskt ihop. En Urkanton är en kanton som funnits sedan Schweiz grundades 1291. Dessa områden har en särskild plats i landets historia eftersom de var med från början när den schweiziska sammanslutningen bildades.

Med tiden anslöt sig fler områden till förbundet. Den nyaste kantonen i Schweiz är Jura, som blev kanton 1978. Det skedde efter en lång politisk process och flera oroligheter, då området bröts loss från kantonen Bern. I dag är Jura en fullt erkänd kanton med egna myndigheter och egen konstitution.

Kantoner med särskild rösträkning

Kantonerna Basel-Stadt, Basel-Landschaft, Appenzell-Innerrhoden, Appenzell-Ausserrhoden, Obwalden och Nidwalden skiljer sig från de andra på ett särskilt sätt. Av historiska skäl räknas deras röster annorlunda i vissa nationella omröstningar. I övrigt fungerar de på samma sätt som landets övriga kantoner.

Stor självständighet inom Schweiz

I Schweiz är både de enskilda kommunerna och kantonerna mycket självständiga. Landet styrs genom federalism, vilket betyder att makten är uppdelad mellan den nationella nivån och de regionala nivåerna. Ofta finns det en schweizisk lag på förbundsnivå, men den anger bara de övergripande ramarna. Därefter bestämmer kantonerna själva hur reglerna ska utformas i detalj.

Detta gör att samma fråga kan fungera olika i olika delar av landet. Ett tydligt exempel är skolan: Schweiz har inte ett enda enhetligt skolsystem, utan faktiskt 26 olika skolsystem. Det betyder att skolstart, läroplaner, prov och skolstruktur kan variera mellan kantonerna.

Konsekvenser i praktiken

Den starka kantonala självständigheten kan ibland leda till oväntade skillnader. Lagar kan vara liknande på pappret, men tillämpas olika beroende på kanton. Det gäller till exempel i frågor där förbundslagen lämnar utrymme för tolkning eller där kantonerna själva bestämmer hur kontroller och påföljder ska fungera.

Även när det gäller narkotikabrott kan tillämpningen variera. Schweiz har federala regler, men i praktiken kan bedömningen se olika ut mellan kantonerna. Det har ibland lett till att samma handling behandlas på olika sätt beroende på var i landet den sker.

Vad federalism betyder i Schweiz

Ordet för detta system kallas federalism. Det innebär att varje kanton har sin egen regering och egna politiska institutioner. Alla kantoner har dessutom sin egen konstitution. Konstitutionen är den högsta lagen i en stat och anger hur makten ska fördelas, vilka rättigheter invånarna har och hur den politiska ordningen ska fungera.

Den schweiziska modellen bygger alltså på balans: förbundsstaten sköter vissa gemensamma frågor, medan kantonerna ansvarar för mycket av det som påverkar människors vardag. Det är en av huvudorsakerna till att Schweiz ofta beskrivs som ett av världens mest decentraliserade länder.