Cancerframkallande ämnen – definition, exempel och hälsorisker

Definition, exempel och hälsorisker: Lär dig om cancerframkallande ämnen, vanliga källor som tobaksrök och strålning, samt hur du minskar riskerna och skyddar din hälsa.

Författare: Leandro Alegsa

Cancerframkallande ämnen är ämnen som orsakar cancer. Ibland betraktas även strålning eller radionuklider som cancerframkallande. Ett vanligt exempel på ett cancerframkallande ämne är tobaksrök. Cancerframkallande ämnen kommer från både naturliga och konstgjorda ämnen.

 

Vad menas med cancerframkallande ämnen?

Med cancerframkallande ämnen avses kemikalier, blandningar, biologiska agens eller fysikaliska faktorer som kan orsaka cancer hos människor eller djur. Effekten kan ske direkt genom att ämnet skadar arvsmassan (DNA) — så kallade genotoxiska mekanismer — eller indirekt genom att påverka celltillväxt, inflammation eller hormonbalans som i förlängningen ökar risken för tumörbildning.

Exempel på vanliga cancerframkallande ämnen och faktorer

  • Tobaksrök — ett av de vanligaste och mest välstuderade cancerframkallande ämnena; orsakar bland annat lungcancer, men också många andra cancerformer.
  • Asbest — kopplat till lungsäckscancer (mesoteliom) och lungcancer.
  • Bensen — används i industrin och kan orsaka blodcancer (leukemi).
  • Formaldehyd — förekommer i byggmaterial och vissa industriella processer.
  • Aflatoxiner — toxiner från mögelsvampar i livsmedel som kan ge levercancer.
  • UV-strålning — solens UV-strålar kan orsaka hudcancer.
  • Joniserande strålning och radionuklider — kan skada DNA och ge flera olika cancerformer.
  • Vissa virus (t.ex. HPV, HBV/HCV) och bakterier — biologiska carcinogen som kan leda till cancer via kronisk infektion/inflammation.
  • Dieselavgaser, vissa polycykliska aromatiska kolväten (PAH), vissa metaller (t.ex. arsenik, kadmium).

Klassificering och bevisnivå

Internationella byråer som International Agency for Research on Cancer (IARC) bedömer bevisnivån och klassificerar ämnen i grupper (t.ex. Group 1 = cancerframkallande för människor; Group 2A = sannolikt; Group 2B = möjligt). Nationella myndigheter och EU-regler (t.ex. REACH, CLP) anger också regler och varningsmärkning för farliga ämnen.

Hur stor är risken?

  • Risken beror på dosen (mängd och varaktighet av exponering), exponeringsväg (inhalation, hudkontakt, intag) och individens känslighet.
  • Det finns ofta en latens — en lång tidsfördröjning mellan exponering och cancerutveckling (år till decennier).
  • Kombinationer kan ge större risk än enskilda exponeringar (t.ex. rökning + asbest ger mycket högre lungcancerrisk än var och en för sig).

Vem löper störst risk?

Personer med yrkesmässig exponering (industri, bygg, gruvdrift), rökare, personer som bor i hus med höga radonhalter, barn (på grund av utvecklande vävnad) och individer med ärftliga känsligheter kan vara mer utsatta. Även socioekonomiska faktorer påverkar exponering och möjlighet att förebygga risker.

Förebyggande åtgärder

  • Sluta röka och undvik passiv rökning.
  • Byt ut eller minska användningen av kända farliga ämnen i arbetsmiljön där det är möjligt (substitution).
  • Tekniska barriärer som ventilation, slutna system och lokalsug i industrin.
  • Personlig skyddsutrustning (andningsskydd, handskar, skyddsdräkt) och korrekt utbildning.
  • Kontrollera radonhalten i bostäder och åtgärda vid höga värden.
  • Vaccination mot HPV och hepatit B minskar risken för virusrelaterade cancerformer.
  • Reglering och tillsyn: följ rekommendationer från myndigheter (Arbetsmiljöverket, Kemikalieinspektionen med flera).

Hur testas och upptäcks cancerframkallande ämnen?

Ämnen testas genom epidemiologiska studier, djurförsök och laboratorietester som visar mutagenitet eller andra biologiska effekter. Myndigheter utvärderar samlad evidens för att avgöra om ett ämne bör klassificeras som cancerframkallande.

Vad kan enskilda göra?

  • Informera dig om och följ säkra arbetssätt på arbetsplatsen.
  • Minska exponering i hemmet (t.ex. ventilation, undvik kända farliga produkter, välj mindre processade livsmedel när möjligt).
  • Gör radonmätning vid köp eller renovering av hus.
  • Deltag i screeningprogram där sådana erbjuds och följ vaccinationsråd.

Sammanfattningsvis är cancerframkallande ämnen ett brett begrepp som innefattar både kemikalier och andra faktorer. Risken påverkas av dos, exponeringstid och individens förutsättningar, men många åtgärder kan vidtas både på samhälls- och individnivå för att minska exponering och därmed förebygga cancer.

Asbest är cancerframkallande. Taket på det här huset är gjort av asbest.  Zoom
Asbest är cancerframkallande. Taket på det här huset är gjort av asbest.  

Fryst bensen. Bensen är cancerframkallande.  Zoom
Fryst bensen. Bensen är cancerframkallande.  

Aspergillus flavus, en sorts mögel, producerar Aflatoxin B1, som är cancerframkallande.  Zoom
Aspergillus flavus, en sorts mögel, producerar Aflatoxin B1, som är cancerframkallande.  

Cancerframkallande ämnen i strålning

Flera radioaktiva ämnen anses vara cancerframkallande. De cancerframkallande ämnena i dem orsakas av den strålning de avger, t.ex. gammastrålar eller alfapartiklar.

Enligt CERCLA är alla radionuklider cancerframkallande. Hur cancerframkallande en strålning är beror på vilken typ av strålning det rör sig om, vilken typ av exponering för den och dess genomslagskraft. Alfastrålning har till exempel låg penetration och utgör ingen fara utanför kroppen. Alfastrålning är cancerframkallande när den andas in eller äts.

Thorotrast, som tidigare användes i röntgenstrålar, är cancerframkallande för människor. Marie Curie, en av pionjärerna inom radioaktivitet, dog av en cancer som orsakades av den strålning hon utsattes för under sina experiment.

Alla typer av elektromagnetisk strålning är inte cancerframkallande. Radiovågor, mikrovågsstrålning, infraröd strålning och synligt ljus är exempel på detta. Strålning med högre energi, inklusive ultraviolett strålning, är vanligtvis cancerframkallande om en person utsätts för den tillräckligt länge.

 

Cancerframkallande ämnen i livsmedel

Ny forskning har visat att när mat tillagas vid höga temperaturer kan cancerframkallande ämnen bildas i mycket små mängder. Genom att förgrilla kött i mikrovågsugn i 2-3 minuter före grillning förkortas tiden på den heta pannan. Detta kan bidra till att cancerframkallande ämnen inte längre bildas. Vissa typer av livsmedel, som potatischips och pommes frites, kan ha högre halter av cancerframkallande ämnen än andra. De kolade resterna på grillat kött är också cancerframkallande.

Det betyder inte att det är farligt att äta tillagad mat. Mag-tarmkanalen avlägsnar kontinuerligt sitt yttre skikt för att skydda sig mot cancer. På grund av detta har den en god chans att avlägsna dåliga enzymer som kan orsaka cancer.

 

Relaterade sidor



Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3