Marie Curie – pionjär inom radioaktivitet och tvåfaldig Nobelpristagare

Maria Salomea Skłodowska-Curie (Marie Curie) (7 november 1867–4 juli 1934) var en polsk fysiker, kemist och feminist. Hon bedrev banbrytande forskning om radioaktivitet och myntade i praktiken begreppet i vetenskapligt bruk. Hon var den första kvinnan som tilldelades ett Nobelpris och blev senare den första personen som fick två Nobelpris. Hon utsågs också till första kvinnliga professorn vid universitetet i Paris.

Uppväxt och utbildning

Marie Curie föddes som Maria Skłodowska i Warszawa i det dåvarande ryska Polen. Efter att ha avslutat studier i Polen flyttade hon till Paris för att få möjlighet till högre studier. Vid universitetet i Paris (Sorbonne) studerade hon fysik och matematik och tog examen med utmärkta betyg, trots svåra ekonomiska förhållanden.

Vetenskapliga upptäckter

Tillsammans med sin make, Pierre Curie, genomförde hon systematiska studier av den strålning som upptäckts av Henri Becquerel. Marie Curie identifierade och isolerade två nya grundämnen: polonium (uppkallat efter hennes hemland Polen) och radium. Hennes arbete innefattade både kvantitativa mätningar av strålning och utveckling av metoder för att rena och isolera radioaktiva ämnen. Hon var särskilt känd för sin noggrannhet och uthållighet i laboratoriearbetet.

Nobelpris och erkännanden

1903 – Nobelpriset i fysik (delat med Pierre Curie och Henri Becquerel) för deras gemensamma forskning om de strålningsfenomen som Becquerel upptäckte och som Curie‑makarna fördjupade.
1911 – Nobelpriset i kemi för upptäckten av polonium och radium samt för hennes arbete med att isolera radium.

Dessa priser cementerade hennes ställning som en av tidens främsta vetenskapskvinnor och gav stort internationellt erkännande. Senare hedringar inkluderar bland annat att strålenheten curie (Ci) är uppkallad efter Marie och Pierre Curie.

Praktisk tillämpning och första världskriget

Under första världskriget organiserade och utrustade Marie Curie mobila röntgenstationer, de så kallade "petites Curies", för att hjälpa till med medicinsk diagnostik vid fronten. Hon utbildade även röntgentekniker och körde personligen utrustning i fält vid flera tillfällen. Hennes insatser räddade många liv och visade hur grundforskning snabbt kan omsättas i praktisk nytta.

Personligt liv och arv

Marie gifte sig med Pierre Curie 1895. Tillsammans fick de två döttrar, varav dottern Irène Joliot‑Curie senare också tilldelades Nobelpriset i kemi (1935) tillsammans med sin make Frédéric Joliot, för upptäckten av konstgjord radioaktivitet. Efter Pierres tragiska död 1906 tog Marie över hans stol vid universitetet i Paris och blev därmed dess första kvinnliga professor.

Marie Curies vetenskapliga arv lever vidare genom institutioner som Institut du Radium (Radiuminstitutet) i Paris, genom en mängd vetenskapliga publikationer och genom den stora påverkan hon hade på kvinnors möjligheter inom vetenskapen.

Sjukdom och död

Marie Curie avled 1934 av benmärgssvikt (aplastic anemi), en följd av långvarig exponering för joniserande strålning. På hennes tid fanns liten kunskap om strålningens långtidseffekter och skyddsutrustning var otillräcklig eller obefintlig. Hennes laboratorier och papper var länge kontaminerade av radioaktiva ämnen; först senare infördes rutiner för säker hantering.

Eftermäle

Marie Curie hedras som en pionjär inom både fysik och kemi, och som en förebild för kvinnor i akademin. År 1995 blev hon den första kvinnan som gravsattes i Panthéon i Paris för sina egna meriter. Hennes liv och arbete visar på vikten av grundforskning, mod och envishet — och på de risker och etiska frågor som följer med nya vetenskapliga upptäckter.

Tidigt liv

Curie föddes den 7 november 1867 i Warszawa, Polen. Hon bodde där tills hon var 22 år. Hennes ursprungliga namn var Maria. Marie Curie var det femte barnet i sin familj. Vid tio års ålder dog hennes syster Zofia. Hennes mor dog två år senare Hennes far var matematiklärare. Han dog när hon var 11 år. Som ung flicka var hon intresserad av fysik. Hon var bäst i sin gymnasieklass. Hon tog examen vid 15 års ålder. Marie blev lärare så att hon kunde tjäna pengar för att kunna gå i skolan i Paris i Frankrike. Hon gick också på en oackrediterad högskola i Polen. Så småningom lämnade hon Polen och åkte till Frankrike under namnet "Marie" efter att en av hennes storasystrar gav henne chansen. I Paris tog hon högre examina och utförde sitt viktiga vetenskapliga arbete. Hon grundade Curie-instituten i Paris och Warszawa.

Karriär som fysiker

Curie gjorde många fantastiska saker. Hon och hennes make skapade en teori om radioaktivitet (en term som hon och hennes make Pierre Curie skapade). De hittade olika sätt att separera radioaktiva isotoper och upptäckte två nya grundämnen: radium och polonium. Begreppet polonium fick sitt namn efter Polen, hennes hemland. Hon använde sina egna studier av radioaktivitet för att utveckla en ny behandling av cancer. I dessa behandlingar användes de radioaktiva isotoperna. Hon var den första kvinnan som fick Nobelpriset. Hon var den första personen att vinna två Nobelpris.

Upptäckten av radium

Curie upptäckte radium. Det är en av de mest radioaktiva och farligaste metallerna. Hon delade denna upptäckt med Pierre Curie och Gustave Bemont. De tre upptäckte radium 1898. De upptäckte det när de använde en uranmalm. Den avgav mycket strålning. De kom fram till att den kom från mer än uran. Gruppen hittade radium i uranet. Radium används nu till många olika saker. Läkare använde det till exempel för att döda cancerceller. Radium hittades i färg och klockor. Många arbetare som tillverkade produkter som innehöll radium utvecklade bencancer.

Personligt liv

Även om Curie blev fransk medborgare förlorade hon aldrig sin polska identitet. Hon tog examen som första i sin klass 1893. Ett år senare tog hon en magisterexamen i matematik. Senare träffade hon sin make Pierre vid den kommunala skolan för industriell fysik och kemi. De gifte sig i juli 1895 efter bara ett år. De började också arbeta tillsammans med vetenskapliga upptäckter. Marie och Pierre fick sin första dotter Irene 1897. Deras andra dotter, Eve, föddes 1904. Pierre dog den 19 april 1906 efter att ha blivit påkörd av en hästdragna vagn.

Insamling av medel

Efter kriget började Marie samla in pengar till ett sjukhus. Sjukhuset samlade in pengar till strålningsforskning. Hon blev inbjuden att resa runt i USA för att rekommendera och påskynda sitt projekt. Hon seglade till USA 1921. Hon samlade ihop tillräckligt med pengar och utrustning för ett nytt laboratorium. Hon började sedan tala på möten för att samla in mer pengar och blev en kändis. Hon stödde också världsfreden genom att sitta med i Nationernas förbunds råd.

Död

På 1920-talet började Curie och många av hennes kollegor att drabbas av symptom på cancer. Curie började förlora sin syn. Kataraktoperationer för att försöka få tillbaka hennes syn hjälpte inte. Curie visste att det grundämne (radium) hon upptäckt kunde ha orsakat symptomen, men hon ville inte erkänna det för sig själv eller andra. I början av 1930-talet började Curies hälsa snabbt försämras. Läkare ställde diagnosen perniciös anemi. Perniciös anemi är en blodbrist som uppstår när någon överexponeras för strålning. Läkarna berättade inte för allmänheten eller Curie själv vad som pågick. Den 4 juli 1934, 66 år gammal, dog hon på ett sanatorium i de franska Alperna. Hon begravdes sedan bredvid sin make i Sceaux i Frankrike. Marie Curie var en fysiker och kemist som var mest känd för sitt arbete med radioaktivitet, men hon upptäckte även grundämnena polonium och radium. Hon tilldelades två Nobelpris - ett i fysik som hon vann tillsammans med sin make och Henri Becquerel, och ett i kemi - och var den första personen att vinna två Nobelpris. Hon är fortfarande en av endast fyra personer (tillsammans med Linus Pauling, John Bardeen och Frederick Sanger) som har lyckats med den bedriften. Curie är ansvarig för att ha etablerat teorin om radioaktivitet, men tyvärr upptäckte hon omedvetet också den dödliga effekt som radioaktivitet kan ha på din hälsa; hon dog den 4 juli 1934 av aplastisk anemi orsakad av strålningsexponering.