Chikungunya – virusinfektion: orsaker, symtom, smitta och behandling
Chikungunya – lär dig orsaker, symtom, smittvägar och behandling. Förebygg myggbett, känn igen varningssignaler och minska risker vid resa och utbrott.
Chikungunya (uttalas "chicken-GUN-yay") är en infektion som orsakas av chikungunyaviruset. Den kan orsaka ledvärk som kan vara i veckor, månader eller ibland till och med år. Ungefär 1 av 1000 personer som får chikungunya dör. Personer som är äldre eller har andra medicinska problem löper störst risk att dö eller bli mycket sjuka av chikungunya.
Chikungunya sprids till människor av två arter av myggor: Aedes albopictus och Aedes aegypti. Dessa myggor överför infektionen till människor efter att ha bitit apor, fåglar, boskap eller gnagare som har chikungunya. Sedan 2004 har det förekommit utbrott (där många människor får chikungunya) i Asien, Europa och Amerika.
Det finns ingen känd behandling eller botemedel mot chikungunya.
Symtom och förlopp
- Inkubationstid: Vanligtvis 2–12 dagar, oftast 3–7 dagar efter myggbett.
- Akut fas: Plötslig hög feber, svår led- och muskelsmärta (vanligen symmetrisk, ofta i händer och fötter), huvudvärk och utslag. Ledvärken kan vara mycket intensiv och hindra vardagsaktiviteter.
- Andra vanliga symtom: trötthet, illamående, ljuskänslighet, ögoninflammation eller rodnad i ögonen.
- Kronisk fas: För en del kvarstår ledvärk och svullnad i veckor till år efter den första infektionen. Detta kan likna kronisk artrit.
- Allvarliga komplikationer: Sällsynta men kan innefatta neurologiska problem (t.ex. encefalit), hjärtpåverkan, och hos personer med andra allvarliga sjukdomar ökad risk för död.
Smittvägar
Chikungunya sprids i första hand via bett från infekterade myggor (Aedes albopictus och Aedes aegypti) som är aktiva under dagtid. Myggorna blir smittade när de suger blod från infekterade djur eller människor. Smittrisk mellan människor genom t.ex. vanlig kontakt är mycket liten, men blodtransfusion och ibland överföring från mor till barn vid förlossning har rapporterats.
Diagnos
Diagnos ställs oftast med hjälp av blodprover. Tidigt i sjukdomsfasen kan virus påvisas med PCR, senare bildas antikroppar (IgM och IgG) som kan påvisa aktuell eller tidigare infektion. Eftersom symtomen liknar andra myggburna infektioner (t.ex. dengue och Zika) är laboratoriebekräftelse viktig.
Behandling
Det finns inget specifikt antiviralt läkemedel mot chikungunya. Behandlingen är därför stödjande och inriktad på att lindra symtom:
- Vila och tillräckligt med vätska.
- Febernedsättande och smärtlindrande medel, främst paracetamol. NSAID-preparat kan användas för ledsmärta, men bör undvikas tills dengue uteslutits eftersom NSAID kan öka risken för blödning vid dengue.
- Vid svår eller långvarig ledinflammation kan fysioterapi, sjukgymnastik och i vissa fall kortisonbehandling övervägas av specialist.
- Antibiotika hjälper inte eftersom det är en virusinfektion.
Förebyggande
- Minska myggbeståndet: Ta bort stillastående vatten där myggor kan föröka sig (t.ex. hinkar, blomkrukor, däck).
- Personligt skydd: Använd myggmedel på bar hud, bär täckande kläder, och använd myggnät eller fönsterskydd.
- Reseråd: Följ lokala rekommendationer vid utbrott och undvik onödiga resor till områden med aktiv spridning om du är riskpatient.
- Vaccin: Flera vaccinkandidater undersöks, men vid publiceringstillfället finns inget brett tillgängligt vaccin.
Graviditet och nyfödda
Överföring från mor till barn är ovanlig men kan förekomma runt tiden för förlossning och kan leda till allvarlig sjukdom hos nyfödda. Gravida bör rådfråga vården om symtom och förebyggande åtgärder vid resa till områden med pågående utbrott.
Prognos och när du ska söka vård
De flesta återhämtar sig helt eller med kvarstående ledbesvär som förbättras över tid. Sök vård om du har:
- Mycket hög feber eller oförmåga att dricka/vätska
- Svår, förvärrad eller oförklarlig led- eller muskelsmärta
- Blödningar, svårt att andas, förvirring eller medvetslöshet
- Om du är gravid, har ett försvagat immunförsvar eller allvarliga underliggande sjukdomar och misstänker chikungunya
Vid misstanke om chikungunya kan din vårdcentral eller infektionsklinik hjälpa till med utredning, provtagning och råd om behandling och uppföljning.
Tecken och symtom
Det kan ta en till tolv dagar innan en person blir sjuk efter att ha fått chikungunyaviruset. (Denna tidsperiod kallas virusets inkubationstid.) Vanligtvis blir man sjuk inom tre till sju dagar. De flesta som får viruset (72 till 97 procent) får symtom.
Chikungunya har en akut fas, som varar en kort tid, och en kronisk fas, som kan pågå i veckor, månader eller år.
Akut fas
Den akuta fasen börjar vanligtvis med plötslig hög feber som kan pågå i upp till tio dagar. Febern är vanligen över 39 °C och kan ibland bli så hög som 40 °C. Ungefär hälften av de personer som drabbas av chikungunya får utslag, vanligtvis cirka två till fem dagar efter att symptomen börjar. Vissa personer får också gastrointestinala symtom, som buksmärtor, illamående, kräkningar eller diarré. I sällsynta fall kan människor få konjunktivit eller andra problem med ögonen.
Efter ungefär en vecka börjar kroppen bekämpa viruset genom att skicka ut immunglobulin M (IgM), som angriper viruset. Efter detta börjar de flesta symtomen vanligtvis bli bättre. Människor fortsätter dock ofta att ha vissa symtom i ungefär ytterligare en vecka, som huvudvärk, sömnlöshet (sömnproblem) och utmattning. När dessa symtom upphör är den akuta fasen av chikungunya vanligtvis över.
Kronisk fas
I chikungunyas kroniska fas får nästan alla som har viruset (87-98 %) mycket svår ledvärk eller stelhet. Detta varar vanligtvis i veckor eller månader. Den kan dock pågå i flera år. Ledsmärtan kan vara så svår att personen inte kan röra de leder som gör ont. Smärtan uppstår nästan alltid i mer än en led. Vanligtvis har människor smärta i lederna i armar och ben, på båda sidor. Det kan handla om lederna i handleder, fotleder, händer, fötter, axlar, armbågar och knän. Viruset kan också orsaka smärta i muskler eller ligament.
Ibland kan det vara svårt att skilja mellan chikungunya och denguefeber. Båda infektionerna orsakar vissa av samma symtom, som feber och mycket svåra smärtor. Chikungunya orsakar dock vanligtvis inte blödningar. Om en person som diagnostiserats med chikungunya har problem med blödning kan de:
- Har denguefeber i stället för chikungunya
- Har både chikungunya- och denguefeber (båda sprids av myggor och är vanliga på samma platser).
- Har både chikungunya och leverproblem
Förebyggande åtgärder
Det bästa sättet att skydda sig mot chikungunya är att skydda sig mot myggor på platser där sjukdomen är vanlig. Man kan till exempel använda insektsspray och myggnät och bära långa ärmar och långbyxor när man är utomhus. På platser där chikungunya är vanligt förekommande kan myndigheterna också göra saker för att kontrollera antalet myggor. De kan till exempel sprida bekämpningsmedel.
Det finns inget vaccin mot chikungunya. Forskare gör experiment för att försöka ta fram ett vaccin. Forskarna säger dock att även om de skulle skapa ett vaccin skulle människor fortfarande behöva bekämpa myggor för att förhindra chikungunya.
Billigt myggnät för en säng
Behandling
Det finns ingen känd behandling för chikungunya. Inga kända antivirala läkemedel (läkemedel som dödar virus) dödar chikungunyaviruset.
Läkare kan bara ge "stödjande vård". Det innebär att de bara kan behandla symtomen på chikungunya. De kan till exempel behandla feber och ledvärk med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som naproxen, smärtstillande medel som paracetamol (paracetamol) och vätska. Aspirin ges inte eftersom det kan öka risken för blödning.
Kronisk ledvärk
Forskarna har inte hittat något läkemedel som hjälper alla chikungunyasjuka som har svåra ledsmärtor. Det finns vissa bevis för att vissa läkemedel kan hjälpa personer som har svåra ledsmärtor i mer än två veckor. Dessa läkemedel inkluderar:
- Ribavirin, ett antiviralt läkemedel
- Klorokin, ett läkemedel som vanligtvis ges för att förebygga malaria.
- Metotrexat, ett läkemedel som används vid reumatoidartrit och som också orsakar mycket svåra ledsmärtor.
Dessa läkemedel hjälper inte mot symtomen på chikungunya under den akuta fasen.
Prognos
Ungefär 1 av 1000 personer som får chikungunya dör av sjukdomen. Personer som är äldre än 65 år, nyfödda barn och personer med andra medicinska problem löper störst risk att få de farligaste problemen. Chikungunya är särskilt farligt för nyfödda eftersom de kan få viruset från sin mamma under förlossningen och eftersom nyföddas immunsystem måste växa innan det fungerar lika bra som vuxnas. Detta gör det mycket svårare för nyfödda att bekämpa viruset.
Äldre personer och personer som redan har artrit är mer benägna att ha kronisk ledvärk.
Epidemiologi
Tidigare förekom chikungunya främst i utvecklingsländerna. På senare tid har det dock förekommit epidemier (där ett mycket stort antal människor får viruset) i Indiska oceanen, på öarna i Stilla havet och i Nord- och Sydamerika.
När chikungunya upptäcktes 1952 var den ovanlig och förekom endast i Västafrika. Människor fick vanligtvis sjukdomen under regnperioder, eftersom myggor är vanligare under dessa tider. Från och med 1960-talet förekom det ibland utbrott i Asien och Afrika. Fram till 2005 hade dock chikungunya varit ovanligt i hela världen.
Sedan 2005 har chikungunya blivit mycket vanligare. Den har orsakat stora utbrott i Afrika, Asien och Amerika. I Indien har t.ex. chikungunya dykt upp på nytt efter 32 år då ingen indisk person hade fått viruset. Utbrott har också inträffat i Europa, Västindien och Sydamerika, där chikungunya aldrig tidigare hade spridits. Några få personer har också fått chikungunya i USA och Australien, där viruset aldrig tidigare hade funnits.
År 2005 inträffade ett mycket stort utbrott på Réunion, en ö i Indiska oceanen. Av de cirka 770 000 personer som bodde på ön fick cirka 266 000 (mer än var tredje person) chikungunya. År 2006 fick cirka 1,25 miljoner människor i Indien viruset.
Chikungunya har nyligen spridits till Amerika. Mellan 2013 och 2014 har 1 118 763 personer i Amerika tros ha fått viruset. Av dessa fall har 24 682 fall visat sig vara chikungunya.
Vissa forskare tror att chikungunya har blivit mycket vanligare på grund av en förändring i virusets genetiska kod. Denna förändring kan ha gjort det lättare för viruset att göra kopior av sig självt i myggceller. Den kan också ha gjort det möjligt för viruset att lättare spridas av den asiatiska tigermyggan (Aedes albopictus). Detta är viktigt eftersom den asiatiska tigermyggan lever på många fler platser än Aedes aegypti, den andra myggarten som sprider chikungunya till människor. Aedes aegypti lever endast på tropiska platser. Den asiatiska tigermyggan sprider sig dock lätt och lever i Europa, Amerika, Karibien, Afrika och Mellanöstern.
Områden där A. albopictus-myggor lever, i december 2007.
Mörkgröna områden är länder där människor har fått chikungunya, enligt CDC i maj 2018.
Historia
Chikungunya beskrevs första gången av Marion Robinson och W.H.R. Lumsden 1955, efter ett utbrott 1952 längs gränsen mellan Moçambique och Tanganyika (nu en del av Tanzania). I detta område bodde en grupp som kallades Makonde. Ordet "chikungunya" kommer troligen från Makonde-språket. Det betyder "det som böjer sig uppåt" eller "att gå böjd". Detta beskriver hur människor med mycket svåra ledsmärtor från viruset böjde sig i ovanliga positioner.
Det första registrerade utbrottet av chikungunya kan ha inträffat 1779. Vetenskapliga bevis tyder på att viruset utvecklades runt år 1700.
Chikungunya undersöktes en gång som ett möjligt biologiskt vapen.
Frågor och svar
F: Vad är chikungunya?
S: Chikungunya är en infektion orsakad av chikungunyaviruset som kan orsaka ledvärk som kan pågå i veckor, månader eller ibland till och med år.
F: Hur många människor dör av chikungunya?
S: Ungefär 1 av 1000 personer som får chikungunya dör.
F: Vem är mest sannolikt att dö eller bli mycket sjuk av chikungunya?
S: Personer som är äldre eller har andra medicinska problem löper störst risk att dö eller bli mycket sjuka av chikungunya.
F: Hur sprids chikungunya till människor?
S: Chikungunya sprids till människor av två arter av myggor: Aedes albopictus och Aedes aegypti.
F: Från vem överför dessa myggor infektionen till människor?
S: Dessa myggor överför infektionen till människor efter att ha bitit apor, fåglar, boskap eller gnagare som har chikungunya.
F: Var har det förekommit utbrott av chikungunya sedan 2004?
S: Sedan 2004 har det funnits utbrott (där många människor får chikungunya) i Asien, Europa och Amerika.
F: Finns det en behandling eller ett botemedel mot chikungunya?
S: Det finns ingen känd behandling eller botemedel mot chikungunya.
Sök