Bröströntgen (thoraxröntgen) – definition, användning och risker

Lär dig vad bröströntgen (thoraxröntgen) är, hur den används för att diagnostisera sjukdomar i bröstkorgen och vilka risker joniserande strålning kan medföra.

Röntgen av bröstkorgen är en röntgenbild av bröstkorgen som används för att diagnostisera sjukdomar i bröstkorgen. Röntgenbilder är bland de vanligaste medicinska bilderna. Läkare använder dem för att diagnostisera problem.

Liksom alla röntgenmetoder använder röntgenbilder av bröstkorgen joniserande strålning. Vid röntgen av bröstkorgen tas ett röntgenfoto av bröstkorgen. Fotot visar bröstkorgens insida.

Vad är en bröströntgen?

En bröströntgen (thoraxröntgen) är en snabb och vanligt förekommande avbildningsundersökning som visar lungor, hjärta, blodkärl, revben och delar av bröstkorgens mjukdelar. Undersökningen ger tvådimensionella bilder som hjälper läkare att upptäcka förändringar såsom vätska, inflammation, luftansamling eller strukturella avvikelser.

När används en bröströntgen?

Bröströntgen används vid många kliniska situationer, till exempel:

• Misstanke om pneumoni (lunginflammation).
• Utredning av hosta, andfåddhet eller bröstsmärta.
• Påvisande av pleuravätska (vätska i lungsäcken) eller pneumothorax (luft i lungsäcken).
• Bedömning av hjärtstorlek vid misstänkt hjärtsvikt.
• Uppföljning av kända lungsjukdomar, tuberkulos eller cancer.
• Kontroll efter trauma för att se revbensfrakturer eller inre skador.
• Kontroll av medicinska inläggningar som katetrar, drän eller endotrakealtuber.

Hur går undersökningen till?

Undersökningen tar oftast bara några minuter. Vanligtvis tas bilder i två projektioner: framifrån (PA eller AP) och från sidan (lateralt). Proceduren kan beskrivas så här:

• Du ombeds ta av kläder, smycken eller andra föremål som kan störa bilden och vanligtvis sätta på en sjukhusrock.
• Du står eller sitter vid röntgenapparaten. Vid akuta situationer kan bilden tas liggande (portable röntgen).
• Du uppmanas hålla andan en kort stund medan bilden tas för att minska rörelseoskärpa.
• En radiolog eller röntgensjuksköterska kontrollerar bilderna och skickar dem till en läkare för bedömning.

Risker och strålning

Bröströntgen använder joniserande strålning, men dosen är relativt låg. En enstaka standardundersökning (PA ± lateral) ger ungefär 0,02–0,2 mSv beroende på bildteknik och utrustning. För jämförelse motsvarar detta en mindre del av den naturliga bakgrundsstrålningen som många utsätts för under ett år (ungefär 2–3 mSv/år).

Riskerna är små, men eftersom joniserande strålning kan öka risken för cancer i mycket liten grad bör undersökningen endast göras när den är medicinskt motiverad. Principen ALARA (As Low As Reasonably Achievable) används för att minimera dosen.

Särskilda överväganden:

• Graviditet: Om du är gravid eller misstänker att du kan vara gravid, informera personalen före undersökningen. Man undviker röntgen om möjligt under graviditet eller använder skydd och alternativa metoder om lämpligt.
• Barn: Barn är känsligare för strålning, så röntgen motiveras noggrant och tekniken anpassas (lägre dos) för barn.

Begränsningar och alternativa metoder

Bröströntgen har vissa begränsningar. Små lungnoduli, tidiga förändringar i lungsjukdomar eller vissa mellanvävnadsförändringar upptäcks inte alltid. Vid behov av mer detaljerad bilddiagnostik används andra metoder:

• Datortomografi (DT/CT) ger mer detaljerade tvärsnittsbilder och är bättre för att påvisa små förändringar eller utbredning.
• Lungröntgen med ultraljud används vid misstanke om pleuravätska och kan guida punktioner.
• Magnetresonanstomografi (MR) används sällan för lungparenkym men kan vara värdefull vid utredning av mediastinala strukturer.

Tolkning och uppföljning

Bilderna tolkas vanligtvis av en radiolog som skriver ett utlåtande. Resultatet ger ofta vägledning om fortsatt behandling eller behov av ytterligare undersökningar. Ibland krävs uppföljande röntgen eller kompletterande DT för att följa förändringar över tid eller klargöra fynd.

Praktiska råd inför undersökningen

• Ta med remiss och ID-handlingar.
• Informera om graviditet eller misstanke om graviditet.
• Ta av smycken, piercingar och kläder med metall vid området som ska röntgas.
• Följ personalens anvisningar om andning och positionering för bästa bildkvalitet.

Sammanfattningsvis är bröströntgen en snabb, billig och ofta mycket informativ undersökning som används flitigt i vården. Den ger värdefull information vid många vanliga tillstånd i bröstkorgen, men har även begränsningar och innebär en liten strålningsexponering som alltid vägs mot den kliniska nyttan.

Sök med bokstav