Begreppet ämne avser det material eller den materia som något är uppbyggt av. I vardagligt och vetenskapligt bruk används ofta ordet i samma betydelse som material: ett ämne har en fysisk existens, kan i regel mätas och påverkas av krafter, och består av mindre beståndsdelar.
På mikronivå består ämnen av atomer och molekyler som i sin tur kan beskrivas som elementära komponenter i kemisk mening. Kombinationer av atomer bildar kemiska föreningar medan ett grundämne består av endast en atomtyp. Samspelet mellan dessa partiklar bestämmer ämnets egenskaper.
Egenskaper
- Tillstånd: fast, flytande eller gasform — ofta beroende av temperatur och tryck.
- Fysikaliska egenskaper: densitet, smält- och kokpunkt, ledningsförmåga med mera.
- Kemiska egenskaper: reaktivitet, surhetsgrad, oxidationstillstånd och möjligheter att bilda föreningar.
- Renhet: rena ämnen kontra blandningar, och hur lätt de kan separeras.
Begrepp och uppfattningar om ämnen har utvecklats från forntida idéer om element till modern atom- och molekylteori. Vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att kategorisera ämnen systematiskt och förstå deras inbördes relationer och reaktioner.
Praktiska exempel hjälper till att illustrera variationen: järn används i konstruktion för sin styrka; aluminium är lätt och korrosionsbeständigt; vatten är ett livsviktigt lösningsmedel och värmereglerande ämne; luft är en blandning av gaser som möjliggör andning och förbränning.
En viktig distinktion är mellan rena ämnen (grundämnen och kemiska föreningar) och blandningar. Ämnen kan genomgå fasövergångar och kemiska förändringar som är centrala för industri, miljö och vardagsliv. Fördjupning i varje område finns via speciallitteratur och vetenskapliga resurser.
