Ämne — materia, egenskaper och exempel
Kortfattad genomgång av vad ett ämne är, dess uppbyggnad, egenskaper, historisk utveckling och praktiska exempel som järn, aluminium, vatten och luft.
Begreppet ämne avser det material eller den materia som något är uppbyggt av. I vardagligt och vetenskapligt bruk används ofta ordet i samma betydelse som material: ett ämne har en fysisk existens, kan i regel mätas och påverkas av krafter, och består av mindre beståndsdelar.
På mikronivå består ämnen av atomer och molekyler som i sin tur kan beskrivas som elementära komponenter i kemisk mening. Kombinationer av atomer bildar kemiska föreningar medan ett grundämne består av endast en atomtyp. Samspelet mellan dessa partiklar bestämmer ämnets egenskaper.
Bildgalleri
2 Bilder
Egenskaper
- Tillstånd: fast, flytande eller gasform — ofta beroende av temperatur och tryck.
- Fysikaliska egenskaper: densitet, smält- och kokpunkt, ledningsförmåga med mera.
- Kemiska egenskaper: reaktivitet, surhetsgrad, oxidationstillstånd och möjligheter att bilda föreningar.
- Renhet: rena ämnen kontra blandningar, och hur lätt de kan separeras.
Begrepp och uppfattningar om ämnen har utvecklats från forntida idéer om element till modern atom- och molekylteori. Vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att kategorisera ämnen systematiskt och förstå deras inbördes relationer och reaktioner.
Praktiska exempel hjälper till att illustrera variationen: järn används i konstruktion för sin styrka; aluminium är lätt och korrosionsbeständigt; vatten är ett livsviktigt lösningsmedel och värmereglerande ämne; luft är en blandning av gaser som möjliggör andning och förbränning.
En viktig distinktion är mellan rena ämnen (grundämnen och kemiska föreningar) och blandningar. Ämnen kan genomgå fasövergångar och kemiska förändringar som är centrala för industri, miljö och vardagsliv. Fördjupning i varje område finns via speciallitteratur och vetenskapliga resurser.
Definitionsproblem
Huvudproblemet med en tydlig definition av vad substansen är att om man till exempel inte bara betraktar universum (kosmos), varande och icke-vara, och i allmänhet allt, uppstår frågan vad som är den konstanta grundprincipen (attributet) som är grunden för substansen, som i allmänhet består av allt (det vill säga materia, sinne, sinnen, utrymme, själ och så vidare).
Begreppets historia
Det latinska ordet substantia - en översättning av det grekiska ordet för essens (ousia), och på latin för att beskriva essensen av att använda ordet essentia. I den antika filosofin behandlas substans som ett substrat, den första principen för alla ting (till exempel "vatten" hos Thales, "eld" hos Herakleitos).
I modern tid behandlas och sprids begreppet substans i stor utsträckning. Det första synsättet är kopplat till en ontologisk förståelse av substansen som det yttersta grundämnet (Francis Bacon, Benedict Spinoza, Gottfried Wilhelm Leibniz). Den centrala kategorin inom metafysiken i filosofin identifieras substansen med Gud och naturen och fastställs som orsaken till sig själv (latin causa sui). De viktigaste egenskaperna (attribut) hos en substans enligt Benedict Spinoza är tänkande och sträckning. Genom analogi med Benedict Spinozas filosofi substans betraktad i ljuset av René Descartes och Leibniz' begrepp. Den första substansen är en enhet av subjekt och objekt, och den andra - samma atomer är enkla varelser som förlorar sin sträckning, men får attribut aspirationer (Fr. appetition) och mångfald. Tack vare Leibniz börjar substansen associeras med materien.
Den andra synvinkeln på substansen - en epistemologisk förståelse av begreppet, dess möjligheter och behovet av vetenskaplig kunskap (John Locke, David Hume). Immanuel Kant trodde att lagen enligt vilken varje förändring i substansen av händelser och antalet lagrade den i naturen förblir densamma, kan tillskrivas "erfarenhetens analogier". Georg Wilhelm Friedrich Hegel definierade substans som integriteten hos den föränderliga, övergående sidan av saker och ting, som ett "viktigt steg i utvecklingen av viljan". För Arthur Schopenhauer substans - materia för David Hume - en fiktion, samexistensegenskaperna.
Relaterade artiklar
- Kemiskt ämne
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Ämne — materia, egenskaper och exempel Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/94519