Koral – definition och historia av lutherska psalmer (barform, Bach)
Upptäck koralens historia: från Luthers tyska psalmer och barform till Bachs harmonier — hur dessa mäktiga melodier formade protestantisk gudstjänst och klassisk musik.
En koral (uttal: "ko-RAHL") är en psalm eller gudstjänstsång som sjungs av hela församlingen i en luthersk kyrka. Koralen utgör en central del av den lutherska gudstjänsttraditionen: den är avsedd att vara lätt att sjunga och minnesvärd, med tydliga texter och melodier som församlingen känner igen och kan delta i.
Definition och musikalisk karaktär
Koraler är vanligen strofiska sånger med tydlig text och enkel melodi. Melodierna är ofta syllabiska (en ton per stavelse) och skrivna för gemensam sång, ofta i unison eller i fyrstämmig harmonisering när de används i kör eller orgelarrangemang. Den vanliga formen för många koralmelodier är AAB, en upprepande struktur där den första musikfrasen upprepas och sedan följs av en avslutande fras — denna struktur kallas på tyska för barform.
Barform (AAB)
Barformen består av två lika stora delar som upprepas (de två "Stollen") följt av en längre avslutande del ("Abgesang"). Detta AAB-mönster var väl lämpat för versvisa texter och gav både repetitiv tydlighet och en känsla av avslutning. Formens namn och ursprung kopplas till medeltida tysk visortradition, men den blev särskilt utbredd i koralmelodin under renässansen och barocken.
Historisk bakgrund och Martin Luther
Koraler utvecklades under den sena renässansen och den tidiga barocken. En viktig drivkraft bakom koraltraditionen var Martin Luther, som ville att församlingen skulle medverka aktivt i gudstjänsten. Luther förespråkade sånger på folkspråket — i hans fall tyska — i stället för latin, så att alla skulle förstå texten. Han skrev själv många koraltexter och komponerade även några melodier, till exempel Ein' feste Burg (En mäktig fästning). I flera fall tog Luther äldre melodier, bland annat från gregoriansk sång i den katolska liturgin, och satte nya tyska texter till dem, exempelvis Christ lag in Todesbanden (Kristus låg i dödens band).
Bachs användning av koralen
Johann Sebastian Bach utnyttjade koralmelodier i en mängd olika sammanhang. Han harmoniserade många koraler till fyrstämmiga satser som blev både modelliska och mycket användbara i undervisning och gudstjänstliv. Dessa harmoniseringar användes som slutkoraler i hans kantater, i Passionsverk och andra kyrkliga kompositioner, och de spreds som en viktig del av den protestantiska musiktraditionen. Bach komponerade också många koralpreludier för orgel, där koralmelodin framträder som cantus firmus eller som grund för kontrapunktiska och figurativa behandlingar.
Koralen i orgelrepertoaren
Koralmelodier förekommer ofta i koralpreludier — fristående eller inledande orgelstycken som spelades i gudstjänsten före eller under församlingens sång. Sådana stycken ger orgelisten möjlighet att presentera melodin och harmonierna, samt att färga stämningen inför psalmsången eller textens innehåll. Bach skrev flera samlingar med koralpreludier, och traditionen för organister att variera och utveckla koralen fortsatte genom senare kompositörer.
Senare användning och inflytande
Många kompositörer efter barocken har använt koraler som tematiskt material eller som inspirationskälla. Exempel är Felix Mendelssohn, Anton Bruckner och Max Reger, som alla arbetade med koralmotiv i sina orkester- och kyrkomusikverk. I romantiken och vidare in i modern tid har koralen fungerat både som en liturgisk resurs och som ett musikaliskt element i konstmusik — ibland bevarad i sin ursprungliga form, ibland transformerad till utvecklade satser och friare bearbetningar.
Betydelse i dag
Många av Bachs fyrstämmiga koraler och äldre koralmelodier sjungs fortfarande i tyska protestantiska psalmböcker, och flera melodier har spridits till engelskspråkiga och andra länders repertoarer. Koralen lever vidare som en praktisk gudstjänstsång, som undervisningsmaterial för musiker och som ett rikt ämne för komposition och musikvetenskaplig forskning.
Sammanfattningsvis är koralen en enkel men musikaliskt rik form: tydliga texter, ofta strofisk melodi i barform, och med en lång historia från reformationens folkliga sång till avancerad konstmusik i Bachs och senare kompositörers verk.
Frågor och svar
F: Vad är en koral?
S: En koral är en psalm som sjungs i en luthersk kyrka av alla människor. Den utvecklades under den sena renässansen och den tidiga barocken.
F: Varför tyckte Martin Luther att det var viktigt att församlingarna hade musik som de kunde sjunga?
S: Martin Luther tyckte att församlingen borde ha musik att sjunga som inte var alltför svår, och han ville att de skulle kunna förstå vad de sjöng om, så han skrev orden på tyska i stället för på latin.
F: Skrev Martin Luther några av melodierna själv?
S: Ja, Martin Luther skrev några av melodierna själv, till exempel Ein' feste Burg (En mäktig fästning). Han använde också traditionella gregorianska sångmelodier från katolska gudstjänster och lade till nya tyska ord till dem, till exempel Christ lag in Todesbanden (Kristus låg i dödens mörka band).
F: Hur brukar en koralmelodi låta?
S: De flesta koralmelodier har en AAB-form (melodin i den första delen sjungs två gånger, sedan den andra delen), som på tyska kallas för "barform".
F: Hur använde Johann Sebastian Bach koraler?
S: Johann Sebastian Bach använde många koralmelodier och lade vanligen till egna harmonier. Han använde dessa i sina kantater och komponerade många fyrstämmiga harmonier som än idag sjungs som psalmer i tyska protestantiska kyrkor eller engelskspråkiga länder.
F: Vilka andra användningsområden för koraler hittade kompositörerna förutom kantater?
S: Kompositörer som Felix Mendelssohn, Anton Bruckner och Max Reger använde koraler i sina kompositioner och skapade även stycken för orgel som kallades "koralpreludier", som vanligtvis spelades under gudstjänster innan den egentliga sången började.
Sök