Kristen trosbekännelse

Den globala kristendomen är uppdelad i tio stora kyrkogrupper:

• Romersk-katolsk
• Östligt ortodoxa
• Orientaliskt ortodoxa (Miaphysit)
• Österns kyrka (nestorianska)
• Anglikansk
• Lutherska
• Reformerad
• Döparen
• Evangelisk
• Icke-trinitarisk

Var och en av dessa tio har viktiga underavdelningar. Det finns också andra (mindre) grupper som inte nämns här.

De evangeliska och icke-trinitariska grenarna av kristendomen är mycket mer splittrade än någon av de andra. Varje enskild evangelisk kyrka kallas ofta för en "konfession". Medan den romersk-katolska kyrkan ser till en enda jordisk ledare, påven, och har liknande trosuppfattningar över hela världen, ser de olika protestantiska konfessionerna inte till en enda ledare och har ibland trosuppfattningar som skiljer sig mycket från varandra.

Många kristna samfund ser sig själva som en del av den världsomspännande kyrkan, som även omfattar andra samfund. Vissa samfund, t.ex. den romersk-katolska och ortodoxa kyrkan samt vissa protestantiska kyrkor, anser att de är den enda sanna kristna kyrkan.

Vissa trossamfund har övertygelser som nästan alla andra trossamfund inte skulle hålla med om, mycket starkt. Dessa trosuppfattningar kallas "kätteri" av de andra kyrkorna.

Det fanns vissa rörelser som den tidiga kyrkan betraktade som kätterier, men som inte existerar i dag och som inte brukar kallas för samfund. Några exempel är gnostikerna (som trodde på en esoterisk dualism), eibioniterna (som vördade Kristi blodsfränder) och arierna. De största splittringarna inom kristendomen idag finns dock mellan östlig ortodoxi, romersk-katolska kyrkan och olika samfund som bildades under och efter den protestantiska reformationen. Det finns också inom protestantismen och ortodoxin olika grader av enhet och splittring.

Jämförelser mellan olika konfessioner måste göras med försiktighet. Vissa kyrkor är till exempel en del av en större kyrklig organisation eller ett stift, medan varje församling i andra grupper är en självständig organisation. Denna fråga kompliceras ytterligare av att det finns grupper av församlingar med ett gemensamt arv som officiellt är icke-konfessionella och inte har någon centraliserad myndighet eller några centrala register, men som identifieras som konfessioner av icke-anhängare. Att studera sådana kyrkor i konfessionella termer är därför ett mer komplicerat förslag.

Numeriska jämförelser är också problematiska. Vissa grupper räknar medlemskap baserat på vuxna troende och döpta barn till troende, medan andra bara räknar vuxna döpta troende. Andra kan räkna medlemskap baserat på de vuxna troende som formellt har anslutit sig till församlingen. Dessutom kan det finnas politiska motiv hos förespråkare eller motståndare till en viss grupp att blåsa upp eller deflatera medlemsantalet genom propaganda eller rent bedrägeri.

• Religiös konfession
• Lista över kristna samfund efter antal medlemmar