Den kristna kyrkan — definition, troslära och historia
Utforska den kristna kyrkans definition, centrala troslära och historia – från Jesu tid till dagens samfund. En översikt av tro, dogmer och splittringar.
Den här artikeln handlar om den universella religiösa institutionen. För allmän information om kristendomen eller information om specifika kristna samfund, se respektive sida. För andra användningsområden, se kyrka (disambiguering).
Termen kristen kyrka används ofta på två sätt. I en vid, teologisk mening betecknar den den "universella gruppen av troende" — alla dem som accepterat eller kommer att acceptera den kristna tron. I en snävare, organisatorisk mening används ordet om lokala församlingar och större kyrkliga organisationer, det vill säga de institutioner som kallas kristna samfund. I den teologiska betydelsen uppfattas kyrkan inte som en vanlig mänsklig organisation utan som Guds verk att samla och helga människor.
Grundläggande trosuppfattningar
Flera gemensamma kärnlärosatser återfinns i de flesta kristna traditioner. Bland dessa är:
- Treenigheten: att Gud är en i väsen men uppenbarad som Fadern, Sonen (Jesus Kristus) och den helige Ande.
- Jesus Kristus: att Jesus är Guds Son, Messias (Kristus), som genom död och uppståndelse erbjuder försoning för människors synder.
- Frälsning: tron att människor kan få förlåtelse och evigt liv genom tro på Kristus, ibland i kombination med tro och gärningar beroende på tradition.
Dessa och andra huvudpunkter uttrycks ofta i en trosbekännelse (till exempel den apostoliska eller den nikenska trosbekännelsen). Många samfund — exempelvis romersk-katolska, östortodoxa, orientaliskt ortodoxa, lutherska, anglikanska kommunionen och andra protestantiska kyrkor — delar dessa grundläggande föreställningar, även om de tolkar och betonar dem olika.
Sakrament och gudstjänst
De flesta kyrkor firar sakrament eller heliga handlingar som uttryck för Guds närvaro och nåd. De vanligaste är dopet och nattvarden (eukaristi), men hur många sakrament som erkänns och vad de innebär varierar mellan traditionerna. Liturgin och gudstjänstformerna skiljer sig också — från högmässans formella riter till enklare, mer informella samlingar.
Organisation och auktoritet
Olika kyrkliga samfund har olika syn på auktoritet och ledarskap. Några exempel:
- Romersk-katolska kyrkan: har en centraliserad hierarki med påven i Rom som högsta synliga ledare och tradition samt kyrkomötet som källor till auktoritet.
- Ortodoxa kyrkor: betonar församlingslivets och de lokala kyrkornas uttryck, med biskopar och patriarker men inget motsvarande påvedöme.
- Protestantiska samfund: varierar starkt — vissa lägger tyngd vid Skriften som högsta norm (sola scriptura), andra på institutionell ordning eller konciliär tradition.
Historia i stora drag
Kyrkan uppstod i det första århundradet e.Kr. i Judeen i en judisk kontext genom den förkunnelse som knöts till Jesus. Under de första århundradena växte kristna församlingar runt om i Medelhavsområdet och bortom detta, och tron formades genom teologi, skrifter och kyrkomöten.
I början utsattes kristna periodvis för förföljelser i Romarriket. Under 300-talet förändrades situationen när kejsaren Konstantin legaliserade kristendomen, och senare blev den statsbärande religionen i romarriket. Det ledde till att kyrkan också blev en betydande politisk och kulturell institution i Europa och andra delar av världen, något som över tid fick både positiva och negativa konsekvenser, bland annat konflikter om makt och religionsfrihet.
Viktiga skeenden i kyrkans historia är bland annat de stora kyrkomötena (koncilier) som formulerade centrala trosbekännelser, den stora schismen mellan öst och väst (traditionellt daterad till 1054), och reformationen på 1500‑talet som gav upphov till många protestantiska kyrkor. Under 1800‑ och 1900‑talen spreds kristendomen globalt genom mission, samtidigt som sekularisering och pluralism förändrade församlingarnas ställning i många samhällen.
Skillnader och splittringar
Trots mycket gemensamt finns betydande skillnader mellan samfund i frågor som kyrkans auktoritet, synen på sakramenten, tolkning av Bibeln och kyrklig praxis. Dessa motsättningar har ibland lett till brytningar och nya samfund. Samtidigt finns en lång tradition av ekumeniskt arbete — dialog och samarbeten mellan kyrkor — med målet att minska splittringar och hitta gemensamma hållpunkter.
Nutida perspektiv
I dag är kristendomen en världsomspännande religion med stora kulturella och teologiska variationer. Kyrkan spelar fortfarande en roll i människors andliga liv, socialt arbete och etikdebatter, samtidigt som den möter utmaningar som sekularisering, modernitet och krav på förnyelse inom egna traditioner.
Detta är en översiktlig bild; för mer detaljerad information om särskilda frågor — till exempel om lagsyn, liturgi, missionshistoria eller specifika samfund — hänvisas till respektive artikeler och källor.
Ikon som föreställer Treenigheten av den ryske konstnären Andrei Rublev på 1400-talet.
Terminologi
Det engelska ordet church kommer från grekiskan κυριακή (kyriake) som betyder "mästarens (hus)" eller "Herrens (hus)". På modern engelska används ordet "church" både för en kyrkobyggnad och för "den kristna kyrkan" i hela världen.
År 381 e.Kr., vid ett möte med biskopar som kallades det första konciliet i Konstantinopel, ändrades den nicenska trosbekännelsen (ett uttalande om trosuppfattningar) som användes vid den tiden för att inkludera en beskrivning av kyrkan. Orden som lades till i den nicenska trosbekännelsen var "En helig, katolsk och apostolisk kyrka". Detta viktiga tillägg beskriver de fyra viktigaste sakerna som de kristna skulle tro på om den kristna kyrkan.
Dessa fyra ord används i den nicenska trosbekännelsen:
- Kyrkan är en. Det betyder att det bara finns en enda sann kristen kyrka. Den är "universell".
- Kyrkan är helig. Det betyder att den är den sanna och levande Gudens kyrka.
- Kyrkan är katolsk. Det betyder att kyrkan omfattar "alla" som är sant kristna troende.
- Kyrkan är apostolisk. Det betyder att den startades av Jesu tolv apostlar och att kristna troende följer i deras fotspår.
Kontroverser
En viktig kontrovers är helt enkelt definitionen av den kristna eller katolska kyrkan. Till viss del kommer denna kontrovers från Nicéens trosbekännelse med orden En helig katolsk och apostolisk kyrka, vilket betyder universell kyrka. Många samfund anser att alla samfund är en del av en världsomspännande kristen kyrka och anser att det viktigaste är den "gemensamma tron" och inte en gemensam organisation eller tradition. ("Gemensam tro" betyder "den tro som är densamma". Ordet "gemensam" betyder inte "vanlig" i denna mening).
I många hundra år har den romersk-katolska kyrkan betraktat sig själv som den enda kristna kyrkan och har kallat sig den katolska (eller "universella") kyrkan. Med andra ord ansågs endast de människor som befann sig inom den romersk-katolska kyrkans organisation tillhöra den universella kyrkan. Under 1900-talet började denna syn förändras och i slutet av 1900-talet fanns det en stark rörelse inom delar av den romersk-katolska kyrkan för att nå ut till andra samfund. Den östliga ortodoxa kyrkan har tänkt på sig själv på samma sätt, men i slutet av 1900-talet har det förekommit mycket mer diskussioner mellan den ortodoxa kyrkan och de romersk-katolska, lutherska och anglikanska kyrkorna. Vissa mindre konfessioner som Jehovas vittnen anser också att de är den enda sanna kristna kyrkan.
Historia
Ett förenklat diagram över historiska grenar inom den kristna kyrkan.
Relaterade sidor
| En del av en serie om
| ||||||||
|
| ||||||||
| Jesus Kristus | ||||||||
| Jesus - Maria - Jungfrufödelse - Korsfästelse - Uppståndelse | ||||||||
| Grundläggande frågor | ||||||||
| Kyrkan - Det nya förbundet - Apostlarna - Riket - Evangeliet - Tidslinjen - Paulus - Petrus | ||||||||
| Religiösa texter | ||||||||
| Bibeln - Gamla testamentet - Nya testamentet - | ||||||||
| Teologi | ||||||||
| Frälsning - Dop - Treenighet - Fader - Son - Helig ande - Christologi - Apologetik - Eschatologi | ||||||||
| Historia och traditioner | ||||||||
| Tidig - Konstantin - koncilier - trosbekännelser - mission - Chrysostomos - öst-västschismen - korståg - reformation - motreformation | ||||||||
| ||||||||
| Allmänna ämnen | ||||||||
| Förkunnelse - Bön - Ekumenik - Relation till andra religioner - Kristna rörelser - Musik - Liturgi - Kalender - Symboler - Konst - Kritik | ||||||||
| Den här lådan: · se · prata · redigera |
Frågor och svar
F: Vad är den kristna kyrkan?
S: Den kristna kyrkan avser det universella sällskapet av troende, eller varje person som någonsin har accepterat eller kommer att acceptera den kristna tron. Den anses vara en del av Guds sätt att föra människor nära honom och den startades av Jesus på första århundradet e.Kr.
Fråga: Vem grundade den kristna kyrkan?
S: Jesus grundade den kristna kyrkan på första århundradet e.Kr.
F: Vilka trosuppfattningar har alla större samfund gemensamt?
S: Alla större samfund tror att Gud är alltings skapare och evige fader, att Jesus var Kristus och Guds son som dog för att rädda människor från straff för sina synder och att den heliga anden är Guds gåva för att hjälpa och trösta de kristna. De tror också att dessa tre delar utgör en enda Gud.
F: Vad är kontroverser?
S: Kontroverser är olika åsikter mellan olika konfessioner som ibland har orsakat diskussioner och splittring inom de organiserade kyrkorna.
F: Hur blev kristendomen en förföljelseorganisation under senantiken?
S: Under senantiken blev kristendomen allt viktigare som institution, vilket ledde till att den blev en förföljande organisation i mänsklighetens historia.
F: Vilken annan information finns på särskilda sidor om kristendomen?
S: Särskilda sidor om kristendom innehåller allmän information om kristendomen eller information om specifika kristna samfund.
Sök