Englands samvälde 1649–1660: Republik och Protektorat under Cromwell
Englands samvälde 1649–1660: utforska republikens och Cromwells protektorat — politiska omvälvningar, maktkamp och interregnumets dramatiska år.
Commonwealth of England var den republikanska regering som styrde först England och sedan Irland och Skottland från 1649 till 1660. Efter Karl I:s avrättning den 30 januari 1649 förklarades samväldet (An Act declaring England to be a Commonwealth) av det återstående parlamentet den 19 maj 1649. Regeringen under 1653 till 1659 kallas egentligen Protektoratet och tog formen av direkt personligt styre av Oliver Cromwell och, efter hans död, hans son Richard, som Lord Protector. Termen Commonwealth används dock löst för att beskriva regeringssystemet under hela perioden 1649-1660, de år som utgjorde det engelska interregnumet.
Bakgrund och uppkomst
Bakgrunden till Commonwealth är de religiösa, sociala och politiska konflikterna som ledde till det engelska inbördeskriget (1642–1651). Den segrande nyckelaktören var den professionella armén, New Model Army, som under ledning av officerare som Oliver Cromwell både verkställde militär seger och utövade starkt politiskt inflytande. Efter kungens avrättning avskaffades monarkin och huset av lorderna, och man försökte skapa en republikansk ordning utan kunglig överhöghet.
Styrelseskick och politiska institutioner
- Rump Parliament (det kvarvarande parlamentet efter utrensningar) styrde inledningsvis men hade svårigheter att skapa varaktig stabilitet.
- År 1653 upplöstes Rump Parliament av Cromwell, och samma år tillsattes först en kortlivad Nominated Assembly (kallad Barebone's Parliament) och därefter Protektoratet genom Instrument of Government, en skriven konstitution.
- Under Protektoratet fungerade Lord Protector tillsammans med ett råd och regelbundna parlamentssammanträden, men den verkställande makten var starkt koncentrerad till Cromwell och militärledningen.
Oliver Cromwell och Protektoratet
Oliver Cromwell utnämndes till Lord Protector 1653 och styrde till sin död 1658. Han försökte kombinera auktoritärt ledarskap med reformer i rättsväsendet och administrationen. Efter hans död efterträdde sonen Richard honom, men utan pappans auktoritet och arméns stöd föll hans styre snabbt.
Inrikespolitik, religion och samhälle
- Religiösa förändringar: Protektoratet präglades av puritansk moral och en viss tolerans för olika protestantiska grupper, men katolicism och vissa sekter förföljdes eller begränsades i politiskt inflytande.
- Militär och styre: Armén spelade en central roll; periodvis delades landet upp i militärdistrikt under styrning av så kallade Major-Generals (1655–1657) för att upprätthålla ordning och skattekontroll.
- Lagstiftning och rättsväsende: Monarkins institutioner ersattes eller omformades, men många lokala sedvanerättsliga strukturer förblev intakta. Protektoratet försökte också reformera kyrko- och skolväsendet enligt puritanska ideal.
Ekonomi, handel och utrikespolitik
Under Commonwealth stärktes statlig kontroll över handeln; viktiga åtgärder var bland annat Navigation Acts (1651) som syftade till att främja engelsk sjöfart och minska holländskt handelsinflytande. England förde också militära och politiska konflikter med Holland i flera sjökrig (de engelskt–holländska krigen). I Skottland och Irland genomfördes också militära kampanjer för att säkra kontrollen över de brittiska öarna.
Krig och erövringar
- Irland: Cromwells fälttåg i Irland (1649–1653) var hårdfört och ledde till omfattande förluster och konfiskationer av mark, särskilt bland den katolska befolkningen.
- Skottland: Skottland besegrades militärt av engelska styrkor 1650–1651, vilket bidrog till att unionen under Commonwealth formellt upprätthölls.
Nedgång och restaurering
Efter Cromwells död försvagades det politiska styret snabbt. Richard Cromwell saknade legitimitet och arméns stöd. År 1659 återkallades Rump Parliament, följt av politiska konspirationer och militär inblandning. General George Monck marscherade från Skottland till London och underlättade återkallandet av det fullständiga parlamentet som 1660 bjöd in Karls II son, Charles II, att återinsättas som kung. Restaureringen av monarkin 1660 markerade slutet på Commonwealth-perioden.
Betydelse och eftermäle
Perioden 1649–1660 lämnade bestående spår i brittisk politisk kultur: diskussioner om suveränitet, parlamentarism, religionsfrihet och militärens politiska roll. Protektoratet visade både möjligheterna och begränsningarna i att ersätta en monarki med ett starkt centraliserat, personligt ledarskap. Många av de förändringar som genomfördes under Commonwealth och Protektoratet återgick dock eller modifierades efter restaureringen, samtidigt som erfarenheterna fortsatte att påverka framtida konstitutionella utvecklingar.
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är det engelska samväldet?
S: Commonwealth of England var den republikanska regering som styrde England från 1649 till 1660.
F: När utropades samväldet?
S: Samväldet utropades den 19 maj 1649 av Rump parlamentet.
F: Vilken händelse ledde till att samväldet förklarades?
Svar: Avrättningen av Karl I den 30 januari 1649 ledde till att samväldet förklarades.
F: Vad är protektoratet?
Svar: Protektoratet var den regering som under åren 1653 till 1659 hade formen av ett direkt personligt styre av Oliver Cromwell och hans son Richard som lordprotektor.
F: Varför används begreppet samvälde löst?
S: Termen Commonwealth används löst för att beskriva regeringssystemet under hela det engelska interregnumet från 1649 till 1660.
F: Vilka styrde under protektoratet?
S: Oliver Cromwell och hans son Richard styrde under protektoratet.
Fråga: Hur tog samväldets regering form under åren 1653-1659?
S: Regeringen under 1653-1659 tog formen av direkt personligt styre av Oliver Cromwell och hans son Richard, som lordprotektor.
Sök