Konfedererade staternas kongress (USA 1861–1865) – lagstiftande organ
Konfedererade staternas kongress (1861–1865) – tvåkammars lagstiftande organ under amerikanska inbördeskriget. Struktur, senatorer och representanthus förklarade.
Konfedererade staternas kongress var de konfedererade staternas lagstiftande organ. Den existerade under det amerikanska inbördeskriget från 1861 till 1865. Liksom Förenta staternas kongress bestod den konfedererade kongressen av två delar. Den övre kammaren var senaten. Den bestod av två senatorer från varje delstat som valdes av delstaternas lagstiftande församlingar. Det nedre huset kallades representanthuset. Dess ledamöter valdes av medborgarna i de enskilda staterna.
Roll och befogenheter
Kongressen hade formellt sett liknande befogenheter som den amerikanska kongressen: att stifta lagar, besluta om krig och fred, godkänna budget och skatter samt ratificera vissa presidentutnämningar. Den konfedererade konstitutionen gav kongressen de centrala lagstiftningsmakterna men betonade samtidigt delstaternas självbestämmande, vilket ofta ledde till begränsningar i centralmaktens resurser och handlingsutrymme.
Organisation och verksamhet
Kongressen sammanträdde först i en provisorisk form 1861 innan den ordinarie lagstiftande församlingen valdes. Platsen för kongressens möten flyttades tidigt från Montgomery till Richmond, Virginia, där den sittande konfederationsregeringen hade sitt säte. Ledningen i senaten utgjordes av konföderationens vicepresident (som fungerade som senatens ordförande) och representanthuset hade en vald talman.
I praktiken arbetade kongressen genom utskott som beredde lagförslag. Trots formell lagstiftningsmakt hade kongressen att hantera stora praktiska svårigheter under kriget: knapphet på pengar, brist på materiel och motstånd från delstater som var ovilliga att underordna sig centralregeringen.
Viktig lagstiftning och utmaningar
Under kriget antog kongressen flera betydelsefulla och kontroversiella lagar för att hålla konfederationen flytande. Exempel på viktiga åtgärder var:
- Vapen- och mansbandsåtgärder: lagar som tillät obligatorisk värnplikt (konfiskations- och conskriptionslagstiftning).
- Finanspolitik: försök att låna pengar, utfärda konfedererade sedlar och införa skatter. Ekonomin präglades av inflation och svårigheter att få in intäkter från delstaterna.
- Impressment och tvångsrekvisition: lagar som gav regeringen rätt att beslagta varor och resurser för krigsinsatsen, vilket ibland skapade motsättningar med privata ägare och delstatsmyndigheter.
Trots dessa insatser försvårades kongressens arbete av långvariga militära förluster, bristande central finansiering och stark betoning på delstaters rättigheter inom konfederationen.
Avslutning och upplösning
Kongressens verksamhet upphörde i praktiken när Konfederationens regering kollapsade i april–maj 1865 i samband med inbördeskrigets slut. När huvudstäder intogs och ledande personer i konfederationen greps eller flydde upphörde kongressen att fungera som ett självständigt lagstiftande organ. Efter krigsslutet återtogs de forna konfedererade staterna gradvis av Förenta staterna och de konfedererade institutionerna upplöstes formellt.
Tre kongresser
Den 4 februari 1861 sammanträdde den provisoriska kongressen i Montgomery, Alabama. Representanter från varje delstat utsågs av sina delstaters avskiljningskonvent. Sessionen avslutades den 17 februari 1862, vilket också avslutade den provisoriska kongressen.
Den 18 februari 1862 höll den första kongressen sitt första sammanträde. Efter fyra sessioner ajournerade kongressen sine die (utan att fastställa en dag för ett nytt möte) exakt två år senare.
Den andra kongressen sammanträdde två gånger före krigsslutet. Det sista sammanträdet avslutades den 18 mars 1865.
Kongress
Konfederationskongressens första handling var att behålla alla lagar i Förenta staterna som inte stod i strid med Konfederationskongressens konstitution.
Konfedererade staternas konstitution antogs dock inte förrän den 11 mars 1861. Den var nästan likadan som Förenta staternas konstitution, men med några få ändringar. Dessa innebar bland annat att Amerikas konfedererade staters president, Jefferson Davis, fick ett veto på linjen. Presidenten tjänstgjorde endast en sexårig mandatperiod och kunde inte väljas till president på nytt. Medlemmarna i presidentens kabinett tjänstgjorde också som icke röstberättigade medlemmar av kongressen.
Konfederationens centralregering, presidenten och kongressen, kunde inte stifta lagar som åsidosatte de enskilda konfedererade staternas lagar. Konfederationen hade ingen högsta domstol eftersom man aldrig kom överens om hur den skulle fungera. Eftersom konfederationens regering var begränsad kunde de inte samla in mycket pengar. Staterna kunde och vägrade ibland att skicka sina miliser om de ansåg att de behövdes i den egna staten. Kongressen kunde inte kontrollera inflationen och när priserna steg drastiskt uppstod matuppror i södern, inklusive i huvudstaden Richmond, Virginia.
Under denna tid gjorde den amerikanska kongressen ett stort antal ändringar i den amerikanska lagstiftningen. Samtidigt försökte den konfedererade kongressen bara hålla konfederationen vid liv och i funktion. Av de många lagar som antogs var den första militära värnplikten som antogs 1862. De godkände också svarta män som soldater i mars 1865. Det hade debatterats under en tid när det blev uppenbart att Sydstaterna kunde förlora kriget. Ungefär vid samma tid, 1864, befann sig den konfedererade kongressen i nästan panik. Armén behövde fler soldater. Bland resolutionerna fanns att kongressledamöter skulle gå med i militären och slåss. En annan resolution var att undanta män över 50 år från militärtjänstgöring. Detta omfattade de flesta av kongressledamöterna. Andra ville att kongressen skulle lämna Richmond och hitta en säker plats. Medan den konfedererade kongressen debatterade, tryckte sig unionsarmén allt närmare Richmond. Samtidigt tryckte Shermans marsch mot havet fram mot Atlanta, Georgia.
Frågor och svar
Fråga: Vad var de konfedererade staternas kongress?
S: Konfederationens kongress var det lagstiftande organet i Amerikas konfedererade stater.
F: När existerade de konfedererade staternas kongress?
S: Konfederationens kongress existerade under det amerikanska inbördeskriget från 1861 till 1865.
F: Hur liknade Konfederationens kongress Förenta staternas kongress?
S: Konfederationskongressen liknade USA:s kongress på så sätt att den bestod av två delar.
F: Vad kallades överhuset i Konfederationskongressen?
S: Konfederationskongressens överhus kallades för senaten.
F: Hur valdes ledamöterna i senaten?
S: Senatens ledamöter valdes av delstaternas lagstiftande församlingar, med två senatorer från varje delstat.
F: Vad kallades underhuset i Konfederationskongressen?
S: Konfederationskongressens underhus kallades för representanthuset.
F: Hur valdes ledamöterna till representanthuset?
S: Ledamöterna i representanthuset valdes av medborgarna i de enskilda delstaterna.
Sök