Korallsvampar (clavarioida svampar) – definition och kännetecken
Upptäck korallsvampar (clavarioida): form, färger, gummiartad struktur och viktiga kännetecken. Guiden för artidentifiering, biologi och forskning.
Korallsvampar eller clavarioid svampar är svampar som vanligtvis är formade som koraller, men som också kan vara formade som gafflar, maskar eller klubbor. De är gummiartade och ibland har de starka färger. Dessa former uppstår eftersom fruktkropparna ofta är förgrenade eller utdragna, istället för att bilda skivor eller hattar som många andra svampar.
Ursprungligen placerades sådana svampar i släktet Clavaria och kallades "clavarioid", vilket betyder Clavaria-liknande. Nu vet man att alla clavarioid-arter inte är nära besläktade. Eftersom de ofta studeras som en grupp behåller vi det informella (icke-taxonomiska) namnet "clavarioid fungi", och det används ofta i forskningsartiklar.
Utseende och morfologi
Korallsvampar varierar i storlek från några millimeter upp till flera decimeter. Vanliga kännetecken är:
- Förgrenade eller utdragna fruktkroppar som påminner om marina koraller eller små grenar.
- Konsistens som ofta är köttig till gummiartad; vissa arter är dock spröda eller torra.
- Färger som kan vara vita, gula, orangea, röda, lila eller bruna — färgen kan vara viktig för artbestämning.
- Yta oftast slät men ibland gott, hårig eller täckt av en fin beläggning av sporer.
Habitat och ekologisk roll
Korallsvampar förekommer i många miljöer, särskilt i skogar där de kan växa på marken, i mossa, på förmultnande ved eller ibland på mark täckt av barr- och lövrester. Deras ekologiska roller inkluderar:
- Saprofytisk nedbrytning: Många arter bryter ned dött organiskt material och bidrar till näringsomsättningen i marken.
- Mykorrhiza: Vissa clavarioida svampar bildar mykorrhiza med träd och andra växter, vilket betyder att de lever i symbios och hjälper värdväxter att ta upp näringsämnen.
- Indikatorarter: Vissa arter är känsliga för skogsbruk och miljöförändringar och kan användas som indikatorer på naturvärden.
Spridning och reproduktion
Som andra basidiesvampar sprider korallsvampar sina sporer från basidier på fruktkroppens yta. Sporerna sprids med vind eller vatten. Många arter bildar fruktkroppar säsongsvis, ofta under fuktiga perioder på sensommar och höst, men tidpunkten varierar mellan arter och klimat.
Taxonomi och arter
Clavarioida former återfinns i flera olika svampgrupper, vilket innebär att liknande utseende inte alltid återspeglar nära släktskap. Exempel på släkten med clavarioida arter är Clavaria, Clavulinopsis, Ramariopsis och Ramaria, men moderna DNA-studier har omgrupperat många arter. Därför används termen "clavarioid" oftast som ett morfologiskt, inte ett strikt taxonomiskt, begrepp.
Arter att känna igen
- Vita eller gula korallsvampar i släktet Clavaria och Clavulinopsis.
- Stora, kraftigt förgrenade arter i släktet Ramaria, som ofta har stark färg och komplexa förgreningar.
- Mindre, tunt förgrenade arter i Ramariopsis som kan likna små borstliknande strukturer.
Ätbarhet och giftighet
Få korallsvampar är allmänt eftertraktade som matsvamp; vissa arter är ätliga medan andra är smaklösa eller orsakar milda magbesvär. Några arter i släktet Ramaria är kända för att vara giftiga för människor. Generellt rekommenderas att man inte äter clavarioida svampar om man inte är säker på artbestämningen.
Fältstudier och bestämning
För säker artbestämning används en kombination av fältegenskaper (färg, form, storlek, växtplats), mikroskopiska kännetecken (spormorfologi, basidier) och i modern forskning även DNA-sekvenser. Fotografier av fruktkroppen i olika vinklar och notering av substrat (t.ex. mossa, barrmatta, död ved) underlättar bestämningen.
Betydelse för forskning och bevarande
Korallsvampar intresserar mykologer av flera skäl: deras mångfald, ekologiska roller och ofta komplexa släktskap som klarläggs genom molekylära studier. Vissa arter hotas av habitatförlust och intensivt skogsbruk, varför bevarande av äldre skog och död ved är viktigt för att bevara deras mångfald.
Sammanfattningsvis är korallsvampar en morfologiskt igenkännbar grupp med stor variation i systematik och ekologi. De spelar viktiga roller i skogsekosystem och fortsätter vara föremål för både fältstudier och molekylär forskning.

En gul korallsvamp


Clavaria zollingeri
Habitat
De flesta korallsvampar växer på marken, men vissa växer på väl förruttnade stockar och stubbar. De finns vanligtvis i skogar men vissa kan också hittas på åkrar. De är nedbrytare.
Äta
Även om de inte är giftiga är vissa sorter laxerande och vissa kan orsaka magbesvär.
Frågor och svar
F: Vad är korallsvampar?
S: Korallsvampar eller clavarioid-svampar är svampar som är formade som koraller, gafflar, maskar eller klubbor.
F: Hur beskrivs de?
S: De är gummiaktiga och ibland starkt färgade.
F: Vad är innebörden av Clavarioid?
S: Clavarioid betyder Clavaria-liknande.
F: Var alla clavarioid-arter nära släkt med varandra?
S: Nej, det är nu känt att alla clavarioid-arter inte är nära besläktade.
F: Varför använder forskare det informella (icke-taxonomiska) namnet "clavarioida svampar"?
S: De studeras ofta som en grupp, så de behåller det informella (icke-taxonomiska) namnet "clavarioid fungi" och använder det ofta i forskningsartiklar.
F: Vilket släkte placerades korallsvampar ursprungligen i?
S: De placerades ursprungligen i släktet Clavaria.
F: Vad är skillnaden mellan det informella och det taxonomiska namnet på korallsvampar?
S: Det informella namnet är "clavarioid svampar" och det taxonomiska namnet baseras på artklassificeringen.
Sök