Kranialnerv
En kranialnerv är en nerv som är direkt kopplad till hjärnan eller hjärnstammen. Detta skiljer sig från ryggmärgsnerver som är kopplade till delar av ryggmärgen. Kranialnerver förmedlar information mer direkt mellan hjärnan och kroppen (främst delar av huvudet och halsen).
Varje kranialnerv är ett par och finns på båda sidor av det centrala nervsystemet. Alla kranialnerver finns ovanför den första nackkotan (cervikal kotan).
Hos människan finns det tolv par kranialnerver. De är numrerade med romerska siffror I-XII enligt deras ordning från hjärnans framsida till baksidan, där hjärnstammen finns.
Kranialnerver med etiketter
Funktion
Kranialnerverna ger motorisk och sensorisk stimulering främst till platser i huvudet och halsen. Denna sensoriska stimulering omfattar känslor som temperatur, beröring, smak, syn, lukt, balans och hörsel.
Lukt (I)
Luktnerven (CN 1) skickar information om lukter från näsan upp till hjärnan. I hjärnan bearbetas denna information och blir till olfaction, eller vårt luktsinne. Luktsinnesnerven är en är en afferent sensorisk nerv, vilket innebär att den tar in information från omvärlden och skickar den till det centrala nervsystemet.
Struktur
Luktnerven är den kortaste kranialnerven. Den är en av två kranialnerver som inte har någon förbindelse med hjärnstammen, den andra är synnerven (CN 2).
Luktnerven är inte bara en nerv, utan en grupp neuroner som arbetar tillsammans för att utföra samma uppgift. Luktsinnesneuronerna börjar förgrenade i näshålan. Härifrån når de upp genom näshålans tak och ansluter sig till luktbulben.
Luktnerven är unik eftersom den är den enda kranialnerv som kan återskapa delar av sig själv om den skadas.
Förnimmelsens väg
Luktmolekyler som kallas aromater kommer upp i näsan och in i näshålan. Där upptäcks de av luktneuronerna. Dessa neuroner är förgrenade längs näshålans slemhinna. Luktneuronerna tar emot signalen från luktmolekylerna och skapar elektriska signaler som kallas aktionspotentialer. Aktionspotentialerna rör sig uppåt i luktneuronerna genom näshålans tak, även kallat cribiformplattan. Efter att ha passerat genom den kribformiga plattan skickar luktneuronerna aktionspotentialerna till luktbulben. Härifrån skickas signalerna genom luktkanalen och ut till olika delar av hjärnan. Vissa signaler skickas till exempel till frontalloben, där lukter identifieras och märks.
Skador på denna väg kan orsaka anosmia, dvs. förlust av luktsinnet.
Vision (II)
Synnerven (CN II) överför visuell information från näthinnan till hjärnan.
Ögonrörelser (III, IV, VI)
Den okulomotoriska nerven (CN III) kontrollerar de flesta muskler som rör ögats rörelser, inklusive ögonlocken och pupillen. Trochlearisnerven (CN IV) och abducensnerven (CN VI) ansvarar var och en för sina egna enskilda ögonmuskler.
Ansiktskänsla, käkrörelse (V)
Trigeminusnerven (CN V) kallas "trigeminus" eftersom den består av tre delar. Tillsammans är alla dessa delar ansvariga för känslan i ansiktet och större ansiktsrörelser som t.ex. bett och tuggning.
Ansiktsuttryck (VII)
Ansiktsnerven (CN VII) kontrollerar ansiktsuttryckets muskler och hjälper till att överföra smaksensationer från tungans baksida och munnen.
Hörsel och balans (VIII)
Den vestibulocochleära nerven (CN VIII) överför ljud- och balansinformation från innerörat till hjärnan.
Munhåle, smak och salivation (IX)
Den glossofaryngeala nerven (CN IX) är en blandad nerv som transporterar ett brett spektrum av sensorisk och motorisk information.
Kontroll av hjärta och matsmältning (X)
Vagusnerven (CN X) möjliggör parasympatisk kontroll av hjärtat och matsmältningskanalen. Det är den längsta nån av det autonoma nervsystemet i människokroppen.
Höjning av axeln och vridning av huvudet (XI)
Accessoriska nerven (CN XI) är en kranialnerv som styr sternokleidomastoid- och trapeziusmuskulaturen.
Rörelse av tungan (XII)
Nervus hypoglossus (CN XII) är involverad i kontrollen av tungans rörelser som krävs för tal och sväljning.
Anatomi av huvudet med luktnerven, inklusive etiketter för näshålan, luktnerverna, den kribformiga plattan, luktbulben och luktbanan.
Vägar ut ur hjärnan
Efter att ha lämnat hjärnan rör sig kranialnerverna inuti skallen. Vissa måste lämna detta beniga fack för att nå sina destinationer. Ofta passerar nerverna genom hål i skallen som kallas foramina. Andra nerver passerar genom benkanaler, längre vägar som är omslutna av ben. Dessa foramina och kanaler kan ha mer än en kranialnerv och kan också innehålla blodkärl.
Frågor och svar
F: Vad är en kranialnerv?
S: En kranialnerv är en nerv som är direkt kopplad till hjärnan eller hjärnstammen.
F: Hur skiljer sig kranialnervernas fäste från spinalnervernas?
S: Spinalnerver är fästa vid segment av ryggmärgen, medan kranialnerver är fästa direkt vid hjärnan eller hjärnstammen.
F: Vilka delar av kroppen förmedlar kranialnerverna mest information mellan?
S: Kranialnerverna förmedlar mestadels information mellan delar av huvudet och nacken.
F: Hur många kranialnervpar finns det hos människan?
S: Hos människor finns det tolv kranialnervpar.
F: Var finns alla kranialnerver i kroppen?
S: Alla kranialnerver sitter ovanför den första nackkotan (halskotan).
F: Hur numreras kranialnerverna?
S: Kranialnerverna numreras med romerska siffror I-XII baserat på deras ordning från framsidan av hjärnan till baksidan, där hjärnstammen finns.
F: Finns det kranialnerver på båda sidor av det centrala nervsystemet?
S: Ja, varje kranialnerv existerar som ett par och finns på båda sidor av det centrala nervsystemet.
