Dan Morgan – "Mad Dan", australisk bushranger

Dan Morgan föddes i Campbelltown, New South Wales 1830. Hans mor var Mary Owen, känd som "The Gipsy". Som litet barn adopterades han av "Jack the Welshman", en handelsresande från Appin. Han gick i skolan i Appin. Som tonåring slog han en polis och sattes i Berrima Gaol i sex månader. Han åkte till Victoria för att leta efter guld på 1850-talet. År 1854 arresterades han för väpnat rån i Castlemaine, Victoria. Domare Redmond Barry (samma domare som dömde Ned Kelly) skickade honom till Pentridge Gaol i tolv år, varav de två första åren i kedjor. Han hölls också kvar på fängelseskeppet Success. Han släpptes efter sex år och återvände till Appin. Han arbetade som boskapsskötare i Wagga Wagga.

År 1860 stal han hästar från två bönder i Whitfield, Victoria i King River-dalen. Bönderna, Evans och Bond, följde Morgans spår till den plats där han hade slagit läger. De sköt Morgan med sina vapen, men han kunde fly.

I juli 1865 började Morgan och hans vän "German Bill" att stjäla från gårdar runt Gundagai i New South Wales. De stal mat, krut, vapen, klockor och hästar. Det berättas att han dödade German Bill, men det finns inga bevis. Morgan rånade polisdomaren från Wagga Wagga, Henry Bayliss. Morgan sa att han inte skulle skjuta honom så länge han inte anmälde rånet till polisen. Bayliss berättade det för polisen i Urana, och en sökpatrull skickades från Wagga Wagga. Med hjälp av svarta spårare (australiensiska ursprungsbefolkningen med spårningskunskaper) hittade polisen Morgans läger. I den skottlossning som följde sköt Morgan Bayliss i handen och axeln. Morgan flydde in i bushen. Efter fler rån satte regeringen ut en belöning på 500 pund för tillfångatagande av Morgan.

I juni 1864 åkte Morgan till Round Hill station (gård), nära staden Culcairn i New South Wales, där han låste in alla arbetare. Han tvingade ockupanten (ägaren) Watson att ge dem alla extra mycket alkohol. När de frågade honom om bushranging blev han arg. Han ville döda Watson, men efter att Watsons fru ställt sig framför sin man sköt Morgan honom i handen. Han sa sedan till lantarbetaren John McLean att gå och hämta hjälp, men ändrade sig snabbt och sköt McLean i ryggen. McLean blev svårt skadad. Morgan blev upprörd över detta och stannade hos honom trots att polisen sökte efter honom. McLean dog av sina skador tre dagar efter att ha blivit skjuten. En vecka senare, den 24 juni 1864, träffade han två poliser nära Tumbarumba. Morgan sköt polisergeant McGinnerty till döds. Den andra mannen, konstapel Churchley, flydde. Efter morden höjde regeringen belöningen till 1000 pund. I september sköts ytterligare en polisman, sergeant Smyth, ihjäl. Morgan sade att han avlossade skottet. I mars 1865 gjorde regeringen honom fredlös, vilket innebar att han kunde skjutas och dödas av vem som helst utan förvarning.

Morgan blev ofta arg, ibland utan förvarning. Bönderna i området var rädda att han skulle sätta eld på deras grödor och höstackar. Han var mycket otrevlig mot alla jordbrukare som inte behandlade sina arbetare ordentligt. År 1865 överföll han en gård i Mohanga. Han tvingade bonden Bobby Rand att ge alla arbetare en drink och tvingade honom sedan att dansa för dem tills han kollapsade.

En viktoriansk tidning skrev att om han kom till Victoria skulle polisen där snart fånga honom. Han åkte till King River-området i Victoria och började råna gårdar. Han ville hämnas på Evans som hade skjutit honom flera år tidigare. Den 8 april 1865 rånade han Peechelba station (gård). Han tvingade dem att laga och servera honom middag. En av pigorna lyckades fly och berätta för grannarna vad som hände. Klockan 3.00 på morgonen hade polisen anlänt från Wangaratta och tillsammans med arbetare från närliggande gårdar omringade de Peechelba. När han kom ut ur gårdshuset nästa morgon sköts han i ryggen av en boskapsskötare, Jack Quinlan. Han dog vid 14.00-tiden på eftermiddagen.

Polisintendent Cobham tog tillbaka Morgans kropp till Wangaratta och ställde den ut. Dr Henry från Benalla skar av Morgans skägg och slet av huden när han skar det. Henry skar av Morgans huvud och skickade det till professor George Halford vid Melbournes universitet för undersökning. Folk blev förskräckta av tanken på att Morgans kropp skulle ha skurits i bitar; regeringen tvingades att göra en undersökning. Cobham hamnade i stora problem och fick ett mindre viktigt jobb.