Dasyuromorphia – köttätande pungdjur: arter, familjer och fakta

Dasyuromorphia är en relativt stor ordning som omfattar flera av de mest ovanliga köttätande och insektsätande pungdjur. De varierar i utseende från gnagarliknande till kattliknande och hundliknande former. I ordningen ingår den välkända tasmanska djävulen. Liksom andra pungdjur har många arter i Dasyuromorphia en påse (pung) på magen, men vissa av de bredfotade pungmössen har bara hudveck i stället för en fullständig påse, och numbaten saknar påse helt. Det finns cirka 63 arter i tre familjer — varav en familj i praktiken är utdöd i modern tid:

• Dasyuridae – den största och mest artrika familjen. Här återfinns quolls (Dasyurus), dunnarts (Sminthopsis), antechinus och den tasmanska djävulen (Sarcophilus harrisii). Familjen innehåller både mycket små arter (några gram) och betydligt större rovdjur (några kilogram).
• Myrmecobiidae – innehåller numbat (Myrmecobius fasciatus), en specialiserad dagaktiv termitätare som är ensam representant för sin familj.
• Thylacinidae – tidigare inkluderade här den tasmanska tigern (thylacine, Thylacinus cynocephalus). Den anses utdöd i modern tid (senaste kända individen dog 1936).

Utseende och anpassningar

Dasyuromorphia-arter varierar mycket i storlek och form. Mindre arter, som vissa dunnarts, är små och musliknande medan större arter som tasmanska djävulen är kraftigare byggda med kraftiga käkar. Tänderna är ofta anpassade för kött- eller insektssmältning med vassa hörntänder och skärande kindtänder. Pälsfärg, svanslängd och benstomme varierar med art och levnadssätt.

Fortplantning och livscykel

Som andra pungdjur har de flesta arterna kort dräktighet följd av en längre utveckling i pungens skydd. Pungens struktur varierar — från fullständig påse till blotta hudveck eller ingen påse alls (som hos numbaten). Vissa arter har ovanliga reproduktionsstrategier; exempelvis uppvisar vissa antechinus-arter semelparitet hos hanarna, där intensiv parning följs av en snabb död på grund av stress och nedsatt immunförsvar.

Ekologi och utbredning

Arterna i ordningen finns främst i Australien, Tasmanien och Nya Guinea och lever i en mängd olika habitat: från regnskog och öppna skogar till stäpper och halvöknar. Kosthållningen varierar från strikt insektsätande (t.ex. numbaten) till generalistiska rovdjur som äter insekter, fåglar, små däggdjur och kadaver.

Hot och bevarande

Många arter hotas av habitatförlust, förändrade bränningsregimer, konkurrens och predation från införda arter (särskilt räv och tamkatt) samt vägtrafik. Den tasmanska djävulen har dessutom drabbats hårt av en smittsam cancersjukdom (devil facial tumour disease) som minskat populationerna kraftigt. Bevarandeinsatser innefattar skyddade områden, avbildningsstudier, program för bekämpning av invasiva arter, samt avel och återinplanteringsprojekt för särskilt hotade arter.

Intressanta fakta

• Den tasmanska djävulen är i dagsläget det största levande köttätande pungdjuret.
• Numbaten är dagaktiv och specialiserad på termiter, och saknar helt påse vilket är ovanligt bland pungdjur.
• Thylacinen, som tillhör Thylacinidae, är ett av de mest kända exemplen på mänsklig orsakat utdöende under 1900-talet.

Sammanfattningsvis är Dasyuromorphia en mångfacetterad ordning med viktiga ekologiska roller i sina respektive ekosystem. Skydd av både arter och habitat är avgörande för att bevara denna särpräglade grupp av pungdjur.

Frågor och svar

F: Vad är Dasyuromorphia?

F: Hur många arter finns det i Dasyuromorphia?

F: Vilket djur är den mest kända medlemmen av Dasyuromorphia-ordningen?

F: Har alla pungdjur i Dasyuromorphia en pung på magen?

F: Hur ser Dasyuromorphia ut?

F: Hur många familjer finns det i Dasyuromorphia?

F: Är en av familjerna i Dasyuromorphia utdöd?

Sök med bokstav