Hjortdjur (Cervidae): utseende, ekologi och utbredning

Nästan alla vuxna hjortar har horn, utom en, vattenhjorten, som har betar. Det är bara hanhjortar som har en hornstång, utom renar (karibouer), där båda könen har en hornstång. Geviret är lövfällande och faller av efter parningssäsongen. De används främst av hanarna för att slåss om grupper av honor under brunstperioden (parningssäsongen).

Moskhjortar (familjen Moschidae) och chevrotains (Tragulidae) saknar horn och är inte hjortar. De är idisslare (Ruminantia). De är inte närmare besläktade med hjortar än andra jämnåriga hovdjur. Deras evolutionära historia är inte välkänd, och de beskrivs ofta som "inte riktiga hjortar".

Hjortar gör inga bon eller hålor. De hittar en säker och bekväm plats att vila på under lågt hängande vintergröna grenar. De håller sig nära de platser där de kan hitta mat. På sommaren äter de gräs, växter och ogräs. På hösten gillar de svamp och små grenar. De lagrar inte sin mat för vintern. Om snön inte är djup, använder de sina klövar för att gräva fram mossa och löv. Om snön är djup, äter de kvistar och grenar.

En hjort får vanligtvis en eller två ungar på våren. Ungarna är prekociala och kan stå upp direkt efter födseln, men är svaga. Honan gömmer varje killing på en annan plats. De är kamouflerade med fläckar på ryggen.

Hjortar har många rovdjur. Vargar, puma, hundar och människor äter rådjur. De letar, lyssnar och luktar alltid efter fara.

Beteende i grupp

Generellt sett föredrar hjortar blandade skogs- och gräsmarker. Förr i tiden var vargen hjortarnas främsta fiende. Även om hjortar i dag sällan behöver försvara sig mot angrepp är deras beteende anpassat för att lyckas med parningen och för att skydda sig själva och sina släktingar från rovdjur.

Brunsten avgör vilka hanar som är dominanta, och varje framgångsrik hane har en grupp honor. Gruppen håller ihop tills ungarna föds, ungefär fyra eller fem månader. Hjortar är av naturen gregarius (sociala) och gillar att leva tillsammans. Detta underlättar deras försvar mot rovdjur. Detaljerna varierar mellan olika arter. Själva försvaret mot angrepp bestäms av den dominerande hanen. Han bestämmer om han ska stå upp och vid behov slåss. Hanarna behåller sina horn i ett halvår. Om de springer är hjortarna utmärkta löpare. Om de står kan de sparka. De angriper inte människor om inte hanen känner fara. Han varnar genom hållning och ljud. Hjortar tenderar att gå samman i grupper av hanar för att försvara sig mot varandra när de har tappat sina horn. Honorna går också samman i stora hjordar som kan försvara sig ganska bra. Hjortarna stannar i dessa grupper med ett kön under en stor del av året.

Diet

Hjortar äter främst löv. Hjortarna väljer lättsmälta skott, unga blad, färskt gräs, mjuka kvistar, frukt, svampar och lavar. Detta är mestadels fiberfattig mat. Hanhjortarna behöver mineraler som kalcium och fosfat för att kunna växa med sina horn.

Hjortar är en monofyletisk grupp. De har sitt ursprung på norra halvklotet och kom till vissa Gondwana-kontinenter mycket senare. Rödhjortar finns i Atlasbergen i Nordafrika, och vissa hjortar kom till Sydamerika via det stora amerikanska utbytet.

Under Nordafrika finns det inga hjortar. Deras plats i ekosystemen intas av antiloper, som intar en nisch som liknar hjortarnas. Antiloper är inte en monofyletisk grupp. Antiloptyperna har utvecklats från flera bovidgrupper och är ett exempel på konvergent evolution.

Hjortfamiljen består av cirka 62 arter.

• Familjen Cervidae
• Underfamilj Hydropotinae: Vattenhjortar
• Släktet Hydropotes
• Vattenhjort, Hydropotes inermis
• Underfamilj Muntiacinae: Muntjacs
• Släktet Muntiacus: Muntjacs
• Släktet Elaphodus
• Tuftad hjort, Elaphodus cephalophus
• Underfamilj Capreolinae: Hjortar i Nya världen
• Släktet Capreolus
• Rådjur, Capreolus capreolus
• Sibiriskt rådjur, Capreolus pygargus
• Släktet Odocoileus
• Vitsvanshjort, Odocoileus virginianus
• Mulehjort, Odocoileus hemionus
• Släktet Ozotoceros
• Pampashjort, Ozotoceros bezoarticus
• Släktet Blastocerus
• Sumphjort, Blastocerus dichotomus
• Släktet Mazama: Brockethjort
• Släktet Pudu: Pudú
• Släktet Rangifer
• Renar, Rangifer tarandus
• Släktet Hippocamelus: Andinska hjortar
• Släktet Alces
• Älg, Alces alces
• Underfamilj Cervinae: Äkta hjort, Old World hjort
• Genus Axis
• Chital, Axis axis
• Hjort, Axis porcinus
• Baweanhjort, Axis kuhlii
• Kalamisk hjort, Axis calamianensis
• Släktet Elaphurus
• Père Davids hjort, Elaphurus davidianus
• Släktet Cervus
• Kronhjort, Cervus elaphus
• Wapiti (älg) Cervus canadensis
• Vitkindad hjort, Cervus albirostris
• Sikahjort, Cervus nippon
• Barasingha, Cervus duvaucelii
• Schomburgks hjort, Cervus schomburgki †
• Thamin, Cervus eldii
• Sambarhjort, Cervus unicolor
• Rusahjort, Cervus timorensis
• Filippinsk hjort, Cervus mariannus
• Filippinsk fläckhjort, Cervus alfredi
• Släktet Dama
• Dovhjort, Dama dama

Den mest kända fiktiva hjorten är Bambi.