La Chaux-de-Fonds
La Chaux-de-Fonds är huvudstad i distriktet La Chaux-de-Fonds i kantonen Neuchâtel i Schweiz. Efter Genève och Lausanne är det den tredje största staden i den franskspråkiga delen av landet. I december 2016 bodde 38 965 personer där.
Den berömda arkitekten Le Corbusier, författaren Blaise Cendrars och biltillverkaren Louis Chevrolet föddes där.
År 2009 fick La Chaux-de-Fonds och dess systerstad Le Locle tillsammans status som UNESCO:s världsarv för sitt exceptionella universella värde.
Historia
Staden grundades år 1656. Regionen beboddes för första gången för cirka 10 000 år sedan (epipaleolitikum). En skalle och andra spår har hittats i grottor i närheten.
I mitten av 1300-talet koloniserades regionen från södra Val-de-Ruz. La Chaux-de-Fonds nämns första gången 1350 som la Chaz de Fonz. År 1378 nämns det som Chault de Font.
Regionen var underställd Valangins herrar. Under 1400- och 1500-talen kom en andra våg av kolonisation från den så kallade Clos de la Franchise (dalarna Le Locle och La Sagne). Jordbruket var den huvudsakliga verksamheten men byn förblev liten. År 1531 bodde det bara omkring 35 personer där. Den första kyrkan byggdes 1528. År 1530 konverterade La Chaux-de-Fonds, liksom resten av Valanginländerna, till den nya reformerta tron. Valangins herre, René de Challant, fastställde församlingens gränser 1550. Kyrkan och församlingen utgjorde en politisk struktur och ett litet samhälle av Valanginianbor, fria jordbrukare och bönder växte upp runt kyrkan. År 1615 bodde 355 personer i byn. År 1616 flyttade den låga och mellersta jurisdiktionen över La Chaux-de-Fonds till Le Locle och La Sagne, medan den höga domstolen stannade kvar i Valanginian. Jordbruket, som kompletterades av kvarnar vid Doubs' stränder, fortsatte att dominera. I slutet av 1500-talet blev dock staden en viktig korsväg mellan Neuchâtel, Franche-Comté och biskopsstiftet Basel.
Samhället växte under trettioåriga kriget, främst på grund av dess strategiska läge för handel. Den ekonomiska aktiviteten tog fart på 1700-talet i och med utvecklingen av stadens spets- och klocktillverkningsindustri. Pierre Jacquet-Droz, som är mest känd för sina automater, var en särskilt framstående urmakare under denna tid.
År 1794 ödelades staden av en eldsvåda. Charles-Henri Junod skapade den nya stadsplanen 1835, och staden är nu känd för sin "moderna", rutnätliknande plan, i jämförelse med de flesta europeiska städers slingrande gator. Den centrala avenyn har fått namnet Avenue Léopold Robert.
Staden La Chaux-de-Fonds på vintern
Ekonomi
Stadens ekonomi bygger på industri och klocktillverkare.
Klockföretag
Många klockföretag startade i La Chaux de Fonds:
- Bouchet-Lassale SA, 1978;
- Marathon Watch Co. 1904 - grundades ursprungligen som Weinsturm Watch.
- Cyma klockor, 1862 - Schwob Frères and Co. 1892 - Cyma Watch Company.
- Eberhard & Co. av George-Emile Eberhard 1887;
- Corum
- Ebel, av Eugene Blum och Alice Levy, 1911;
- Gallet & Co, av Julien Gallet, 1826;
- Girard-Perregaux, av Constantin Girard och Marie Perregaux, 1856;
- Heuer Leonidas, numera TAG Heuer, av Edouard Heuer 1860;
- Invicta Watch Group, av Raphael Picard, 1837;
- Movado, av Achilles Ditesheim, 1881;
- Omega SA, 1848;
- Rolex varumärke, registrerat av Hans Wilsdorf 1908. Hans företag, Wilsdorf and Davis, London, bytte senare namn till Rolex Watch Company, Genève och Biel, Bienne;
- Rotary, av Moise Dreyfuss, 1895;
- Solvil et Titus, av Paul Ditisheim, 1892;
- Venus av Paul Arthur Schwarz och Olga Etienne 1902;
- Vulcain av Maurice Ditisheim 1858.
