Bemyndigandebeslut | var det andra stora steget efter riksdagsbrandsdekretet
Den 23 mars 1933 antog Tysklands parlament (Reichstag) den tyska lagen om bemyndigande (Ermächtigungsgesetz). Det var det andra stora steget efter riksdagsbrandsdekretet genom vilket nazisterna fick diktatorisk makt med hjälp av i stort sett lagliga medel. Lagen gjorde det möjligt för förbundskansler Adolf Hitler och hans kabinett att stifta lagar utan riksdagens medverkan.
Det formella namnet på bemyndigandelagen var Gesetz zur Behebung der Not von Volk und Reich ("Lagen om att avhjälpa folkets och rikets nöd").
Den 23 mars 1933 höll Adolf Hitler ett tal om bemyndigandehandlingen. Detta är originalutskriften av det viktigaste stycket i talet.
Text till bemyndigandeakten
Liksom de flesta lagar som antagits i samband med Gleichschaltungsprocessen är bemyndigandebestämmelsen ganska kort med tanke på dess konsekvenser. Den återges därför i sin helhet på tyska och engelska:
| Gesetz zur Behebung der Not von Volk und Reich | Lag för att avhjälpa folkets och rikets nöd |
| Der Reichstag hat das folgende Gesetz beschlossen, das mit Zustimmung des Reichsrats hiermit verkündet wird, nachdem festgestellt ist, daß die Erfordernisse verfassungsändernder Gesetzgebung erfüllt sind: | Riksdagen har antagit följande lag, som härmed proklameras med riksrådets samtycke, eftersom det har konstaterats att förutsättningarna för en författningsändring är uppfyllda: |
| Artikel 1 | Artikel 1 |
| Reichsgesetze können außer in dem in der Reichsverfassung vorgesehenen Verfahren auch durch die Reichsregierung beschlossen werden. Dies gilt auch für die in den Artikeln 85 Abs. 2 und 87 der Reichsverfassung bezeichneten Gesetze. | Utöver det förfarande som föreskrivs i konstitutionen kan rikslagar också utfärdas av riksregeringen. Detta omfattar de lagar som avses i artiklarna 85.2 och 87 i grundlagen. |
| Artikel 2 | Artikel 2 |
| Die von der Reichsregierung beschlossenen Reichsgesetze können von der Reichsverfassung abweichen, soweit sie nicht die Einrichtung des Reichstags und des Reichsrats als solche zum Gegenstand haben. Die Rechte des Reichspräsidenten bleiben unberührt. | Lagar som stiftas av riksregeringen får avvika från konstitutionen så länge de inte påverkar riksdagens och riksrådets institutioner. Presidentens rättigheter förblir oförstörda. |
| Artikel 3 | Artikel 3 |
| Die von der Reichsregierung beschlossenen Reichsgesetze werden vom Reichskanzler ausgefertigt und im Reichsgesetzblatt verkündet. Sie treten, soweit sie nichts anderes bestimmen, mit dem auf die Verkündung folgenden Tage in Kraft. Die Artikel 68 bis 77 der Reichsverfassung finden auf die von der Reichsregierung beschlossenen Gesetze keine Anwendung. | Lagar som utfärdas av riksregeringen skall utfärdas av kanslern och tillkännages i rikstidningen. De skall träda i kraft dagen efter tillkännagivandet, såvida de inte föreskriver ett annat datum. Artiklarna 68-77 i konstitutionen är inte tillämpliga på lagar som utfärdas av riksregeringen. |
| Artikel 4 | Artikel 4 |
| Verträge des Reiches mit fremden Staaten, die sich auf Gegenstände der Reichsgesetzgebung beziehen, bedürfen für die Dauer der Geltung der Gesetze nicht der Zustimmung der an der Gesetzgebung beteiligten Körperschaften. Die Reichsregierung erläßt die zur Durchführung dieser Verträge erforderlichen Vorschriften. | Riksens fördrag med främmande stater som berör frågor som hör till rikets lagstiftning skall inte kräva godkännande av den lagstiftande församlingens organ. Rikets regering skall utfärda de bestämmelser som krävs för att genomföra sådana fördrag. |
| Artikel 5 | Artikel 5 |
| Denna lag är kraftfull med tanke på den dag då den träder i kraft. Es tritt mit dem 1. April 1937 utom Kraft, es tritt ferner utom Kraft, wenn die gegenwärtige Reichsregierung durch eine andere abgelöst wird. | Denna lag träder i kraft samma dag som den proklameras. Den upphör att gälla den 1 april 1937 eller om den nuvarande riksregeringen ersätts av en annan. |
Anteckningar
- ↑ Artikel 85 beskrev hur riksdagen och riksrådet godkände riksbudgeten. Artikel 87 begränsade statens upplåning.
- ↑ Artiklarna 68-77 fastställde förfarandena för att anta lagar i riksdagen.
Riksdagen antog bemyndigandelagen den 23 mars och regeringen proklamerade den dagen därpå. I enlighet med det konstitutionella lagstiftningsförfarandet kontrasignerades lagen av president von Hindenburg, förbundskansler Hitler, inrikesminister Frick, utrikesminister von Neurath och finansminister von Krosigk.
Antagandet av bemyndigandeakten
Nazisterna skrev bemyndigandehandlingen för att få fullständig politisk makt utan att behöva stöd av en majoritet i riksdagen och utan att behöva förhandla med sina koalitionspartners.
Propaganda
Inom 24 timmar efter att ha blivit utnämnd till Tysklands kansler den 30 januari 1933 påverkade Hitler skickligt resultatet av propagandaminister Joseph Goebbels som skrev:
Nu blir det lätt att fortsätta kampen, eftersom vi kan använda oss av statens alla resurser. Radio och press står till vårt förfogande. Vi kommer att iscensätta ett mästerverk av propaganda.
Dagarna före valet organiserade nazisterna gatuvåld för att skrämma oppositionen och skapa rädsla för kommunismen. Bränningen av riksdagen sex dagar före valet var kampanjens viktigaste händelse.
Våld
Senare samma dag samlades riksdagen under skrämmande omständigheter, med SA-män som svärmade både i och utanför kammaren. Hitlers tal betonade kristendomens betydelse för den tyska kulturen. Detta syftade särskilt till att blidka det tidigare allierade katolska centerpartiet. Det innehöll delvis de garantier som partiordföranden Ludwig Kaas hade begärt.
Alla partier utom SPD röstade för bemyndigandeakten. Efter att de kommunistiska delegaterna avlägsnats och 26 av SPD:s deputerade arresterats eller gömt sig, blev den slutliga omröstningen 441 röster som stödde bemyndigandelagen mot 94 (alla socialdemokrater) som motsatte sig den.
Konsekvenser
Kommunistpartiets deputerade - och även några socialdemokratiska deputerade - var redan fängslade, och de kommunistiska mandaten förklarades "vilande" av regeringen kort efter valet. De återstående fria parlamentsledamöterna skrämdes av SA som omringade parlamentssalen. Till slut var det bara socialdemokraterna som röstade emot lagförslaget.
Den brittiska tabloiden Daily Express beskrev de judiska reaktionerna på bojkotten mot Tyskland som "Judea Declarares War on Germany" (25 mars 1933).
Konsekvenser för presidenten
President von Hindenburg verkade vara nöjd med Hitlers fasta hand. Under kabinettskonferensen om bemyndigandelagen förklarade von Hindenburgs representant att den åldrade presidenten drog sig tillbaka från de dagliga regeringsangelägenheterna och att presidentens medverkan i de lagar som förordnades som ett resultat av bemyndigandelagen inte skulle krävas.
Relaterade sidor
- Bemyndigandeakt (Allmänt)
Frågor och svar
F: Vad hette bemyndigandelagen på tyska?
S: Bemyndigandelagen hette Ermהchtigungsgesetz på tyska.
F: När antogs bemyndigandelagen av Tysklands parlament?
Svar: Behörighetslagen antogs av Tysklands parlament (Reichstag) den 23 mars 1933.
Fråga: Vad gav lagen om bemyndigande förbundskansler Adolf Hitler och hans kabinett möjlighet att göra?
Svar: Genom bemyndigandelagen kunde förbundskansler Adolf Hitler och hans kabinett stifta lagar utan riksdagens medverkan.
Fråga: Hur fick nazisterna diktatorisk makt med hjälp av i stort sett lagliga medel?
S: Nazisterna fick diktatorisk makt med hjälp av i stort sett lagliga medel genom två viktiga steg, först med dekretet om riksdagsbranden och sedan med antagandet av bemyndigandelagen.
F: Vad är ett annat namn på bemyndigandebeslutet?
S: Ett annat namn på bemyndigandelagen är Gesetz zur Behebung der Not von Volk und Reich ("Lag för att avhjälpa folkets och rikets nöd").
Fråga: Vem utfärdade lagar utan deltagande från riksdagen på grund av att denna lag antogs?
Svar: Tack vare denna lag kunde förbundskansler Adolf Hitler och hans kabinett stifta lagar utan riksdagens medverkan.
