Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk (ECRML) är ett europeiskt fördrag som antogs 1992.

Europarådet utformade det för att skydda och främja historiska regionala språk och minoritetsspråk i Europa. Den är endast tillämplig på språk som traditionellt används av medborgare i konventionsstaterna och som skiljer sig mycket från majoritetsspråket eller det officiella språket. Fördraget skyddar inte språk som används av nyinvandrade från andra länder. Fördraget skyddar inte heller lokala dialekter av det officiella språket eller majoritetsspråket.

För att skyddas måste ett språk talas antingen av befolkningen i en region eller ett område i landet eller av en minoritet i landet som helhet (språk som jiddisch och romani omfattas av fördraget även om det inte finns någon "romani-region").

Nationella officiella språk omfattas inte av fördraget, men vissa regionala officiella språk gör det. Katalanska är till exempel officiellt språk endast i en region i Spanien och kan därför omfattas av fördraget. Iriskan kan dock inte dra nytta av fördraget eftersom det är ett officiellt språk i Irland även om det är ett minoritetsspråk. Iriskan är dock skyddad i Nordirland eftersom det inte är ett officiellt eller nationellt språk i Förenade kungariket.

Frankrike har undertecknat fördraget, men enligt den franska konstitutionen får regeringen inte stödja ett annat språk än franska.

Det finns två skyddsnivåer. Varje land som undertecknat fördraget måste ge alla språk som uppfyller kraven den lägre skyddsnivån. Länderna kan besluta att ge vissa språk den högre skyddsnivån. Länderna måste då göra 35 saker.



Språk som skyddas av stadgan

Här är de länder som har ratificerat stadgan och de språk som ratificeringen gäller:

 Armenien ratificering: 25 januari 2002

 Österrike ratificering: 28 juni 2001

 Bosnien och Hercegovina ratificering: 21 september 2010

 Kroatiens ratificering: 5 november 1997

 Cypern ratificering: 26 augusti 2002

  • Armeniska
  • Cypriotisk maronitisk arabiska

 Tjeckien ratificering: 15 november 2006

  • Slovakiska (delarna II och III, över hela territoriet)
  • Polska (del II; och del III i Mähren-Slesien, i distrikten Frydek-Místek och Karviná)
  • Tyska (endast del II)
  • Romani (endast del II)

 Danmark ratificering: 8 september 2000

 Finland ratificering: 9 november 1994

  • Karelska
  • Sami
  • Svenska (medofficiellt språk)

 Ratificering i Tyskland: 16 september 1998

 Ungern ratificering: 26 april 1995

 Ratificering av Liechtenstein: 18 november 1997

  • Inga regionala språk eller minoritetsspråk

 Luxemburg ratificering: 22 juni 2005

  • Inga regionala språk eller minoritetsspråk

 Ratificering av Montenegro: 15 februari 2006

  • Albanska
  • Romani

 Nederländerna ratificering: 2 maj 1996

  • Västfrisiska (i Friesland)
  • Limburgish (i Limburg)
  • Lågsachsiska (i hela Nederländerna)
  • Romani (i hela Nederländerna)
  • Jiddisch (i hela Nederländerna)

 Ratificering av Norge: 10 november 1993

  • Samiska (delarna II och III)
  • Kven (endast del II)
  • Romani (endast del II)
  • Scandoromani (endast del II)

 Polens ratificering: 12 februari 2009

 Rumänien ratificering 24 oktober 2007

Del II tillämpas på:

Del III tillämpas på:

 Serbien ratificering: 15 februari 2006

 Slovakien ratificering: 5 september 2001

 Slovenien ratificering: 4 oktober 2000

 Spanien ratificering: 9 april 2001

  • Aragonese, luenga propia i Aragonien
  • Astur-Leonese, förekommer i Asturien och i delar av Leon, Zamora, Kantabrien och Extremadura (erkänd i Asturien, Kastilien och León och Miranda do Douro).
  • Baskiska (officiellt i Baskien och en del av Navarra)
  • Katalanska, officiellt på Balearerna och i Katalonien; llengua propia i Aragonien.
  • Valencianska (en dialekt av katalanska, officiell i Valencia)
  • Galiciska, förekommer i Galicien och i delar av provinserna Asturien, Leon och Zamora (officiellt i Galicien).

 Sverige ratificering: 9 februari 2000

  • Finska
  • Meänkieli
  • Sami
  • Romani
  • Jiddisch

  Schweiz ratificering: 23 december 1997

 Ukrainas ratificering: 19 september 2005

Ukraina anger inte språken vid namn, utan ratificerar på uppdrag av "språken hos följande etniska minoriteter i Ukraina": Rusyner (ruthener) räknas inte med, eftersom Ukraina (till skillnad från grannländerna) nekar dem separat etnisk och språklig status.

 Förenade kungarikets ratificering : 1 juli 2001 (effektiv; ratificerad 27 mars 2001) Isle of Man utvidgning : 23 april 2003 (förklaring av den 22 april 2003)

Förenade kungarikets regering förklarar [den 23 april 2003] att stadgan bör utvidgas till att omfatta Isle of Man, som är ett territorium för vars internationella förbindelser Förenade kungarikets regering är ansvarig.

  • Cornish (endast artikel 2, del II (artikel 7))
  • Irländska
    (artiklarna 2 och 3, del II (artikel 7) och del III (artiklarna 8-14, med reservationer)).
  • Skottland (artiklarna 2 och 3, endast del II (artikel 7))
  • Skottar som Ulster-scots (artiklarna 2 och 3, endast del II (artikel 7))
  • Skotsk gaeliska
    (artiklarna 2 och 3, del II (artikel 7) och del III (artiklarna 8-14, med förbehåll))
    (British Nationality Act 1981, Schedule 1, Article 1(1)(c)[3], och Gaelic Language (Scotland) Act 2005 [4])
  • Walesiska
    (artiklarna 2 och 3, del II (artikel 7) och del III (artiklarna 8-14, med reservationer))
    (Welsh Language Act 1967 (upphävd 21.12.1993) [5] och Welsh Language Act 1993 [6])
  • Manx (Manx Gaelic) (endast artikel 2, del II (artikel 7))



Relaterade sidor

  • Europeiska språk
  • Ramkonvention om skydd av nationella minoriteter
  • Språk i Europeiska unionen
  • Språkpolitik i Frankrike
  • Universell deklaration om språkliga rättigheter
  • Vergonha



Frågor och svar

F: Vad är den europeiska stadgan om regionala språk och minoritetsspråk?


S: Europeiska stadgan om regionala språk och minoritetsspråk (ECRML) är ett europeiskt fördrag som antogs 1992. Den utformades av Europarådet för att skydda och främja historiska regionala språk och minoritetsspråk i Europa.

F: Skyddar fördraget de språk som används av nyanlända invandrare från andra länder?


S: Nej, fördraget skyddar inte språk som används av nyanlända invandrare från andra länder.

F: Skyddas lokala dialekter av det officiella språket eller majoritetsspråket av detta fördrag?


Svar: Nej, fördraget skyddar inte lokala dialekter av det officiella språket eller majoritetsspråket. För att skyddas måste ett språk talas antingen av de människor som bor i en region eller ett område i landet eller av en minoritet i landet som helhet.

F: Är iriska ett exempel på ett språk som omfattas av detta fördrag?


Svar: Ja, iriska kan omfattas av detta fördrag även om det inte finns någon "romsk region". Det kan det dock inte eftersom det är ett officiellt språk i Irland även om det är ett minoritetsspråk. Iriska är dock skyddat i Nordirland eftersom det inte är ett officiellt eller nationellt språk i Förenade kungariket.

F: Täcks franskan av detta fördrag?


Svar: Frankrike har undertecknat fördraget, men på grund av landets konstitution, som inte tillåter stöd för något annat språk än franska, kan franskan inte omfattas av detta skydd.

F: Hur många skyddsnivåer erbjuds enligt detta fördrag?


S: Det finns två skyddsnivåer som erbjuds enligt detta fördrag - varje land som undertecknat fördraget måste ge alla kvalificerade språk ett lägre skydd, medan de kan besluta att ge ett högre skydd med 35 saker som de måste göra för att se till att det genomförs på rätt sätt.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3