Euskadi Ta Askatasuna (ETA) — baskisk nationalistisk rörelse och väpnad kamp

ETA var en av Europas mest ökända och långvariga terrorgrupper. Den grundades 1959 av det som fanns kvar av EKIN, en annan radikal baskisk separatistgrupp. Både EKIN och ETA skapades på grund av missnöje med den moderata nationalismen hos det största baskiska partiet, Baskiska nationalpartiet. ETA utförde hundratals attacker i Spanien. Den hade förbindelser med andra terroristgrupper både inom och utanför Baskien. Dessa var bland annat den provisoriska irländska republikanska armén (IRA) och Colombias FARC.

De flesta av ETA:s terrorattacker riktade sig mot företag och spanska regeringstjänstemän, särskilt medlemmar av säkerhetstjänsten och rättsväsendet, men ETA riktade sig också mot civila. De vanligaste taktikerna var bombningar och mord. Dess attacker ägde främst rum i Baskien, Madrid och Katalonien. I likhet med IRA utfärdade ETA ibland varningar före attackerna.

Gruppen mördade amiral Luis Carrero Blanco i december 1973. Blanco ansågs vid den tiden av många vara den mest sannolika efterträdaren till Spaniens diktator Francisco Franco. Han dödades när en underjordisk bomb exploderade under hans bil. Mer än tjugo år senare var ETA nära att mörda Jose Maria Aznar, en oppositionspolitiker som senare blev premiärminister. 1987 dödade ETA 21 personer i Barcelona med hjälp av en bilbomb.

Det baskiska hemlandets status förändrades avsevärt när Francisco Francos regim upphörde och demokratin återinfördes 1979. Franco försökte undertrycka den baskiska nationalismen och separatismen. Den nya demokratiska regeringen erbjöd å andra sidan de baskiska provinserna betydande autonomi. I en överenskommelse som slöts 1980 fick Baskien ett eget parlament i likhet med de andra regionerna i Spanien. Den fick också rätt att ha en egen oberoende skattelagstiftning. Dessutom fick språket euskara en mer framträdande plats i den offentliga kulturen och utbildningen. Den nya autonoma regionen avskräckte dock inte de radikala separatister som utgjorde ETA. ETA har begått omkring 900 mord och dussintals kidnappningar.

ETA:s aktivitetsnivå har förändrats under årens lopp. Gruppen har försökt få till stånd flera vapenvilor, bland annat en 14 månader lång vapenvila som varade fram till december 1999. Även om ETA har utfört ett antal attacker sedan 2000 har gruppen krävt färre offer. Den tros vara på väg att krympa. Spanska tjänstemän anser att den senaste tidens hårda tag har lett till en allvarlig försvagning av gruppen och att dess framtid som terroristorganisation kan vara begränsad. Det finns mer än hundra misstänkta ETA-medlemmar i spanska fängelser i dag.

2000s

Under de senaste åren har ETA genomfört sporadiska attacker, bland annat bombningar i september 2004, december 2005 och början av 2006. Dessa bombningar föregicks dock i allmänhet av varningar och resulterade inte i några dödsfall.

I mars 2006 förklarade ETA ett permanent eldupphör och uttryckte sin vilja att ansluta sig till den politiska processen. Beslutet kan ha samband med tågbombningarna i Madrid 2004, som dödade nästan 200 personer. Attacken skylldes ursprungligen på ETA, men det visade sig snart att den utfördes av militanta islamister med koppling till al-Qaida. I likhet med IRA kan ETA:s ledare ha ansett att den terrorism med många dödsoffer som utövas av vissa radikala islamistiska grupper misskrediterade ETA:s våldsamma taktik - även om detta inte är säkert känt. ETA hade en hemlighetsfull ledningsstruktur.

I juni 2007 förklarade ETA att vapenstilleståndet från mars 2006 var ogiltigt. Även om många hade sett ETA:s bombning av ett parkeringsgarage på en flygplats i december 2006 som en indikation på att vapenvilan inte skulle hålla. En talesman för ETA anklagade den spanska regeringen för att ha blandat sig i de lokala valen i Baskien och för att ha fortsatt att åtala och döma ETA-medlemmar under vapenvilan.

Det bör noteras att ETA inte officiellt avstod från våld eller vidtog åtgärder för att avveckla sina vapen (vilket IRA gjorde i juli 2005) som en del av sin deklaration om eldupphör. ETA:s vapenstillestånd har tidigare övergått i våld.

2010s

Den 20 oktober 2011 tillkännagav ETA offentligt att man definitivt skulle upphöra med sin väpnade verksamhet. ETA lovade dock att fortsätta sträva efter en oberoende baskisk stat. Detta tillkännagavs i två framstående nationalistiska tidningar, Gara och Berria.

I maj 2018 meddelade ETA att de formellt upplöstes. Detta markerade slutet på ett halvt sekel av våld som hade krävt mer än 800 människors liv.