ʿAbd al-Qādir Gīlānī, (pers: عبدالقادر گیلانی, formellt Muḥyī l-Dīn Abū Muḥammad b. Abū Sālih ʿAbd al-Qādir al-Gīlānī al-Ḥasanī wa'l-Ḥusaynī (arab: عبدالقادر الجيلاني, turkisk: عبدالقادر الجيلاني: Abdülkâdir Geylânî, kurdiska: Abdülkâdir Geylânî, kurdiska: Abdülkâdir Geylânî: Evdilqadirê Geylanî, Sorani Kurdish: عهبدوالقادری گهیلانی), känd som kort och gott var en hanbali-sunnitisk muslim predikant, talare, asketiker, mystiker, sayyid, faqīh och teolog. Han var känd för att vara den eponymiske grundaren av Qadiriyya tariqa (sufisk orden) inom sufismen.
Liv och bakgrund
ʿAbd al-Qādir al-Jilani föddes i provinsen Gīlān vid södra delen av Kaspiska havet, ofta angivet år 1077 e.Kr. (470/471 AH). Han flyttade senare till Baghdad, som då var ett viktigt centrum för lärdom och andlig verksamhet. Där blev han känd för sina predikningar, undervisning och asketiska livsstil. Traditionellt uppges han ha avlidit i Baghdad omkring 1166 e.Kr. (561 AH), och hans gravplats i staden blev tidigt en plats för vördnad och pilgrimsfärd.
Lärjungar, undervisning och ordensbildning
Al-Jilani verkade i en tid då ortodox teologi (sharīʿa) och sufisk andlighet ofta närmade sig varandra. Han betonade lydnad mot islams lagar samtidigt som han framhöll behovet av inre rening och andlig träning. Ur hans undervisning utvecklades Qadiriyya, en sufisk orden (tariqa) som tog sin form av de andliga metoder och betoningar han förespråkade.
- Struktur: Qadiriyya betonade direkt andlig träning (dhikr), moralisk disciplin och lärjungens relation till en andlig lärare (shaykh).
- Spridning: Orden spred sig senare från Irak till stora delar av Mellanöstern, Anatolien, Indien, Sydasien och Afrika, och fick många lokala grenar.
Läror och praktik
Al-Jilanis undervisning förenade flera huvudelement:
- Dhikr: Upprepning av Guds namn och andliga formler som väg till hjärtats rening.
- Shari'a och tasawwuf: Han framhöll att sann andlighet måste förenas med korrekt följsamhet inför islams lagar.
- Asketism och moral: Ett betont enkelt levnadssätt, självbehärskning och socialt ansvar.
- Karismatisk auktoritet: Berättelser om mirakel (karamāt) och helgonstatus bidrog till hans eftermäle bland anhängare.
Verk och skriftligt arv
Flera samlingar av hans predikningar och läror har bevarats och citeras i efterföljande generationer. Bland de verk som ofta tillskrivs eller tillskrivs hans krets finns predikningar, brev och andliga råd. Ett av de mest kända verken som traditionellt förknippas med honom är Futūḥ al‑Ghayb (vänligen se litteraturen för exakta utgåvor och översättningar). Textmaterialet spelar en stor roll i den sufiska litteraturen och återges i många språk och kulturer.
Betydelse och arv
ʿAbd al‑Qādir al‑Jilani är en av de mest inflytelserika personerna i klassisk sufism. Hans kombination av juridisk auktoritet (som anhängare av hanbali-riktningen), predikningar och andlig praktik gjorde honom till en modell för den som sökte förena rätt tro med inre andlighet. Qadiriyya‑rörelsen fortsätter att vara en av de största och mest spridda sufiska ordnarna, med aktiv verksamhet i Mellanöstern, Afrika, Syd- och Centralasien samt i diasporasamhällen.
Uppfattningar och kontroverser
Som med många historiska helgon har synen på al‑Jilani varierat. Han vördas av många muslimer och sufier, medan kritiker ibland ifrågasätter vissa former av helgondyrkan och folkliga sedvänjor knutna till helgnen. Inom den akademiska forskningen diskuteras ofta hur legender, texter och lokal praxis format bilden av hans liv och läror.
Relevanta teman för vidare läsning
- Qadiriyya‑ordenens historia och lokala varianter
- Relationen mellan hanbalitisk rättssyn och sufisk praktik
- Sufiska texter tillskrivna al‑Jilani och deras tolkningar
- Helgonkult och pilgrimsfärd (ziyāra) i den islamiska världen
För källor och vidare läsning rekommenderas både klassiska arabiska samlingar av predikningar och moderna forskningsstudier om sufismens historia och utbredning.
