Abd al-Qadir al-Jilani — Sufisk mystiker och grundare av Qadiriyya
Lär känna ʿAbd al-Qādir al-Jilani — inflytelserik sufi-mystiker, hanbali-lärd och grundare av Qadiriyya. Historia, läror och arv i islamisk mystik för studier och andlig insikt.
ʿAbd al-Qādir Gīlānī, (pers: عبدالقادر گیلانی, formellt Muḥyī l-Dīn Abū Muḥammad b. Abū Sālih ʿAbd al-Qādir al-Gīlānī al-Ḥasanī wa'l-Ḥusaynī (arab: عبدالقادر الجيلاني, turkisk: عبدالقادر الجيلاني: Abdülkâdir Geylânî, kurdiska: Abdülkâdir Geylânî, kurdiska: Abdülkâdir Geylânî: Evdilqadirê Geylanî, Sorani Kurdish: عهبدوالقادری گهیلانی), känd som kort och gott var en hanbali-sunnitisk muslim predikant, talare, asketiker, mystiker, sayyid, faqīh och teolog. Han var känd för att vara den eponymiske grundaren av Qadiriyya tariqa (sufisk orden) inom sufismen.
Liv och bakgrund
ʿAbd al-Qādir al-Jilani föddes i provinsen Gīlān vid södra delen av Kaspiska havet, ofta angivet år 1077 e.Kr. (470/471 AH). Han flyttade senare till Baghdad, som då var ett viktigt centrum för lärdom och andlig verksamhet. Där blev han känd för sina predikningar, undervisning och asketiska livsstil. Traditionellt uppges han ha avlidit i Baghdad omkring 1166 e.Kr. (561 AH), och hans gravplats i staden blev tidigt en plats för vördnad och pilgrimsfärd.
Lärjungar, undervisning och ordensbildning
Al-Jilani verkade i en tid då ortodox teologi (sharīʿa) och sufisk andlighet ofta närmade sig varandra. Han betonade lydnad mot islams lagar samtidigt som han framhöll behovet av inre rening och andlig träning. Ur hans undervisning utvecklades Qadiriyya, en sufisk orden (tariqa) som tog sin form av de andliga metoder och betoningar han förespråkade.
- Struktur: Qadiriyya betonade direkt andlig träning (dhikr), moralisk disciplin och lärjungens relation till en andlig lärare (shaykh).
- Spridning: Orden spred sig senare från Irak till stora delar av Mellanöstern, Anatolien, Indien, Sydasien och Afrika, och fick många lokala grenar.
Läror och praktik
Al-Jilanis undervisning förenade flera huvudelement:
- Dhikr: Upprepning av Guds namn och andliga formler som väg till hjärtats rening.
- Shari'a och tasawwuf: Han framhöll att sann andlighet måste förenas med korrekt följsamhet inför islams lagar.
- Asketism och moral: Ett betont enkelt levnadssätt, självbehärskning och socialt ansvar.
- Karismatisk auktoritet: Berättelser om mirakel (karamāt) och helgonstatus bidrog till hans eftermäle bland anhängare.
Verk och skriftligt arv
Flera samlingar av hans predikningar och läror har bevarats och citeras i efterföljande generationer. Bland de verk som ofta tillskrivs eller tillskrivs hans krets finns predikningar, brev och andliga råd. Ett av de mest kända verken som traditionellt förknippas med honom är Futūḥ al‑Ghayb (vänligen se litteraturen för exakta utgåvor och översättningar). Textmaterialet spelar en stor roll i den sufiska litteraturen och återges i många språk och kulturer.
Betydelse och arv
ʿAbd al‑Qādir al‑Jilani är en av de mest inflytelserika personerna i klassisk sufism. Hans kombination av juridisk auktoritet (som anhängare av hanbali-riktningen), predikningar och andlig praktik gjorde honom till en modell för den som sökte förena rätt tro med inre andlighet. Qadiriyya‑rörelsen fortsätter att vara en av de största och mest spridda sufiska ordnarna, med aktiv verksamhet i Mellanöstern, Afrika, Syd- och Centralasien samt i diasporasamhällen.
Uppfattningar och kontroverser
Som med många historiska helgon har synen på al‑Jilani varierat. Han vördas av många muslimer och sufier, medan kritiker ibland ifrågasätter vissa former av helgondyrkan och folkliga sedvänjor knutna till helgnen. Inom den akademiska forskningen diskuteras ofta hur legender, texter och lokal praxis format bilden av hans liv och läror.
Relevanta teman för vidare läsning
- Qadiriyya‑ordenens historia och lokala varianter
- Relationen mellan hanbalitisk rättssyn och sufisk praktik
- Sufiska texter tillskrivna al‑Jilani och deras tolkningar
- Helgonkult och pilgrimsfärd (ziyāra) i den islamiska världen
För källor och vidare läsning rekommenderas både klassiska arabiska samlingar av predikningar och moderna forskningsstudier om sufismens historia och utbredning.
Tidigt liv
Född 29 sha'ban 470 AH (omkring 1077) i staden Na'if, distriktet Gilan-e Gharb, Gilan, Iran och död måndagen den 14 februari 1166 (11 Rabi' al-Thani 561 AH), i Bagdad, (1077-1166 CE), var en persisk hanbali-sunnijurist och sufi baserad i Bagdad. Qadiriyya tariqa är uppkallad efter honom. Och säger att han föddes i Gilan Irak, en historisk by nära städerna (Al-Mada'in) 40 kilometer söder om Bagdad, vilket framgår av historiska studier akademiska och adopterades av Gilan-familjen i Bagdad.
Namnets ursprung
Namnet Muhiyudin beskriver honom som en "religionens förnyare". Gilan (arabiska al-Jilani) hänvisar till hans födelseort Gilan. Gilani bar dock också epitetet Baghdadi. vilket hänvisar till hans hemvist och begravning i Bagdad. Han kallas också al-Hasani wa'l-Husayni, vilket antyder ett anspråk på linjär härstamning från både Hasan ibn Ali och Husayn ibn Ali må Allah vara nöjd med dem.
Fädernas arv
Gilanis far var av Sayyid-släkt. Han respekterades som ett helgon av sin tids folk och var känd som Jangi Dost, "den som älskar Gud", och fick därför namnet "Jangidost".
Utbildning
Gilani tillbringade sitt tidiga liv i sin födelsestad Gilan. År 1095, vid 18 års ålder, reste han till Bagdad. Där studerade han hanbali-juridik under Abu Saeed Mubarak Makhzoomi och ibn Aqil. Han fick lektioner i Hadith av Abu Muhammad Ja'far al-Sarraj. Hans sufiska andliga lärare var Abu'l-Khair Hammad ibn Muslim al-Dabbas. (En detaljerad beskrivning av hans olika lärare och ämnen finns nedan). Efter att ha avslutat sin utbildning lämnade Gilani Bagdad. Han tillbringade tjugofem år som en tillbakadragen vandrare i Iraks ökenområden.
Utbildning i Bagdad
Vid 18 års ålder åkte Gilani till Bagdad för att studera Hanbali-skolan i fiqh.
| Ämne | Shaykh (lärare) |
| Fiqh (islamisk rättspraxis) | Ibn Aqil |
| Fiqh (islamisk rättspraxis) | Abu Al Hasan Muhammad ibn Qazi Abu Yala |
| Fiqh (islamisk rättspraxis) | Abu Al Khatab Mahfuz Hanbali |
| Fiqh (islamisk rättspraxis) | Muhammed ibn Al Husnayn |
| Fiqh (islamisk rättspraxis) | Abu Saeed Mubarak Makhrami |
| Tasawwuf (sufism) | Abu Saeed Mubarak Makhrami Abu'l-Khair Hammad ibn Muslim al-Dabbas Abu Zakariya ibn Yahya ibn Ali Al Tabrezi |
| Hadith | Abu Bakr ibn Muzaffar |
| Hadith | Muhammad Ibn Al Hasan Baqalai Abu Sayeed Muhammed ibn Abdul Kareem |
| Hadith | Abu Al Ghanaem Muhammad Ibn Muhammad Ali Ibn Maymoon Al Farsi |
| Hadith | Abu Bakr Ahmad Ibn Al Muzaffar |
| Hadith | Abu Jafer Ibn Ahmad Ibn Al Hussain Al Qari |
| Hadith | Abu Al Qasim Ali Ibn Muhammad Ibn Banaan Al Karkhi |
| Hadith | Abu Talib Abdul Qadri Ibn Muhammad Yusuf |
| Hadith | Abdul Rahman Ibn Ahmad Abu Al Barkat Hibtaallah Ibn Al Mubarak |
| Hadith | Abu Al Nasr Ibn Il Mukhtar |
| Hadith | Abu Nasr Muhammad |
| Hadith | Abu Ghalib Ahmad |
| Hadith | Abu Abdullah Aulad Ali Al Bana |
| Hadith | Abu Al Hasan Al Mubarak Ibn Al Teyvari |
| Hadith | Abu Mansur Abdurahman Al Taqrar |
Senare liv
År 1127 återvände Gilani till Bagdad och började predika för allmänheten. Han anslöt sig till lärarkåren i den skola som tillhörde hans egen lärare, al-Mazkhzoomi, och var populär bland eleverna. På morgonen undervisade han i hadith och tafsir, och på eftermiddagen höll han föredrag om hjärtats vetenskap och Koranens dygder. Han sägs ha varit en övertygande predikant och konverterade många judar och kristna. Hans styrka låg i att förena sufismens mystiska natur med Koranens stränga natur.
Död och begravning
Gilani dog på kvällen tisdagen den 21 februari 1166 (11th Rabi' al-thani 561 AH) vid en ålder av nittioen år enligt den islamiska kalendern. Hans kropp begravdes i en helgedom i hans madrasa i Babul-Sheikh, Rusafa på östra stranden av Tigris i Bagdad, Irak. Under den safavidiske shahen Ismail I:s regeringstid förstördes Gilanis helgedom. År 1535 lät dock den ottomanske sultanen Suleiman den magnifike bygga en turba (kupol) över helgedomen, som finns kvar än idag.
Sheikh Abdul Qadir Gilani-moskén i Bagdad 1925
Födelsedags- och dödsårsfirande
Den 1 Ramadan firas som Abdul Qadir Gilanis födelsedag, medan dödsdagen är den 11 Rabi us Thani, även om vissa forskare och traditioner anger 29 Shaban och 17 Rabi us Sani som födelsedag respektive dödsdag. Den senare dagen kallas på subkontinenten för Giyarwee Shareef eller den 11:e dagen.
Sheikh Abdul Qadirs grav, Bagdad, Irak.
Böcker
- Kitab Sirr al-Asrar wa Mazhar al-Anwar (Boken om hemligheternas hemlighet och ljusets manifestation)
Se även
- Jilala
- Moinuddin Chishti
Externa länkar
- [1] GOGHRAFI ALBAZ ALASHB, på archive.org.
- Revelations of the Unseen Translation of Futuh al-Ghaib, på archive.org.
- Sufficient Provision For Seekers Of The Path Of Truth Översättning av delar av Al-Ghunya Li Talibi Tariq Al-Haqq, på archive.org.
- Openings from the Lord Översättning av utdrag ur Al-Fath Al-Rabbani, på archive.org.
- Utterances Översättning av Malfuzat, på archive.org.
Frågor och svar
F: Vem var ʿAbd al-Qādir Gīlānī?
S: ʿAbd al-Qādir Gīlānī var en sunnimuslimsk predikant, talare, asketiker, mystiker, sayyid, faqīh och teolog som grundade Qadiriyya tariqa (sufiorden).
F: Vad är Qadiriyya tariqa?
S: Qadiriyya tariqa är en sufisk orden som grundades av ʿAbd al-Qādir Gīlānī.
F: Vilka språk var ʿAbd al-Qādir Gīlānī känd för?
S: ʿAbd al-Qādir Gīlānī var känd på flera språk, bland annat persiska, arabiska, turkiska, kurdiska och sorani-kurdiska.
F: Vad är Shaikh Jilanis Urs-festival?
S: Shaikh Jilanis Urs-festival firas som Gyarvi Sharif på den indiska subkontinenten och utomlands.
Fråga: Vad betyder termen "sayyid" i förhållande till ʿAbd al-Qādir Gīlānī?
S: Termen "sayyid" i samband med ʿAbd al-Qādir Gīlānī betyder att han var en ättling till profeten Muhammed.
F: Vad var ʿAbd al-Qādir Gīlānīs fullständiga namn?
S: ʿAbd al-Qādir Gīlānīs fullständiga namn var Muḥyī l-Dīn Abū Muḥammad b. Abū Sālih ʿAbd al-Qādir al-Gīlānī al-Ḥasanī wa'l-Ḥusaynī.
F: Vad var ʿAbd al-Qādir Gīlānīs koppling till Hanbali-skolan för islamisk rättspraxis?
Svar: ʿAbd al-Qādir Gīlānī var en anhängare av Hanbali-skolan i islamisk rättspraxis.
Sök