Jordens framtid
Jordens framtid kommer att bero på många saker, bland annat på att solens ljusstyrka ökar, att värmeenergi försvinner från jordens kärna och att planetens bana förändras av andra saker i solsystemet. Milankovitch-teorin säger att planeten kommer att fortsätta att gå in i istider på grund av att planetens omloppsbana skiljer sig från en perfekt cirkel, att planetens axel lutar och att jordens omloppsbana pressas. Som en del av superkontinentcykeln kan plattektonik skapa en superkontinent inom 250 miljoner-350 miljoner år. Någon gång under de kommande 1,5 miljarder-4,5 miljarder åren kan axelns lutning börja förändras till dåliga versioner, med förändringar i axelns lutning på upp till 90°.
En till två miljarder år framåt i tiden kommer den ökade solstrålning som orsakas av heliumuppbyggnaden i solens kärna att leda till att oceanerna försvinner och att kontinentaldriften upphör. Om fyra miljarder år kommer ökningen av jordens yttemperatur att orsaka en dålig växthuseffekt. Vid den tidpunkten kommer de flesta, om inte allt liv på jorden att vara borta. Det mest sannolika ödet för planeten är att den förstörs av solen om cirka 7,5 miljarder år, efter att stjärnan har gått in i den röda jättefasen och expanderat så att den korsar planetens bana.
Teckning av jorden efter att solen gått in i den röda jättefasen, om sju miljarder år.
Mänskligt inflytande
Människan spelar nu en viktig roll i biosfären, med den stora mängden människor i många av jordens ekosystem. Detta har orsakat en utbredd, pågående utrotning av andra arter som kallas den holocena utrotningen. Det holocena utdöendet är ett resultat av förstörelse av livsmiljöer, stor spridning av invasiva arter, jakt och klimatförändringar.
Solens utveckling
Solens energiproduktion bygger på att väte omvandlas till helium. Detta sker i stjärnans kärnområde.
När solen först blev en huvudsekvensstjärna utstrålade den endast 70 % av sin nuvarande ljusstyrka. Ljusstyrkan har ökat nästan linjärt fram till i dag, med 1 % var 110 miljoner år. Om tre miljarder år förväntas solen vara 33 % mer lysande. Vätgasbränslet i kärnan kommer slutligen att vara begränsat om 4,8 miljarder år, då solen kommer att vara 67 % mer lysande än för närvarande. Därefter kommer solen att fortsätta att bränna väte i ett skal som omger dess kärna, tills ljusstyrkan ökar med 121 % av det nuvarande värdet. Detta markerar slutet på solens huvudsekvenslivslängd, och därefter kommer den att bli en röd jätte.
Relaterade sidor
- Befolkningsbar zon
- Planeternas beboelighet
- Risker för civilisationen, människan och planeten jorden
- Solsystemets stabilitet
Frågor och svar
F: Vilka är några faktorer som kommer att påverka jordens framtid?
S: Många saker kommer att påverka jordens framtid, inklusive ökningar av solens ljusstyrka, förlust av värmeenergi från jordens kärna och förändringar i planetens bana orsakade av andra saker i solsystemet.
F: Vad är Milankovitch-teorin?
S: Milankovitch-teorin säger att jorden kommer att fortsätta att gå in i nedisningscykler på grund av att planetens bana skiljer sig från en perfekt cirkel, planetens axel lutar och jordens bana skjuts framåt.
F: Hur kan plattektonik påverka jordens framtid?
S: Platttektonik kan skapa en superkontinent inom 250 miljoner-350 miljoner år som en del av superkontinentcykeln.
F: Vad kan hända med jordens axel i framtiden?
S: Någon gång under de kommande 1,5 miljarder-4,5 miljarder åren kan axelns lutning börja förändras till dåliga versioner, med förändringar i axelns lutning på upp till 90°.
F: Hur kan solen påverka jordens framtid?
S: Om en till två miljarder år kommer den ökade solstrålning som orsakas av heliumuppbyggnaden i solens kärna att leda till att oceanerna försvinner och att kontinenternas drift upphör. Fyra miljarder år från nu kommer ökningen av jordens yttemperatur att orsaka en dålig växthuseffekt.
F: Vad är planetens mest sannolika öde?
S: Planetens mest sannolika öde är att förstöras av solen om cirka 7,5 miljarder år, efter att stjärnan har gått in i den röda jättefasen och expanderat för att korsa planetens omloppsbana.
F: Kommer det att finnas något liv kvar på jorden om 4 miljarder år?
S: Vid den tidpunkten kommer det mesta, om inte allt, liv på jorden att ha försvunnit.
