H II-region
En H II-region är en region där stora blå stjärnor bildas av väte. De har fått sitt namn efter det joniserade atomära väte som de producerar: H II.
Stjärnorna bildas i ett stort moln av vätegas. De kortlivade blå stjärnor som bildas i dessa områden avger stora mängder ultraviolett ljus. Detta joniserar den omgivande gasen.
H II-regioner kan vara flera hundra ljusår stora. Den första kända H II-regionen var Orionnebulosan, som upptäcktes 1610. Dessa regioner har extremt varierande former. De ser ofta klumpiga och trådformiga ut, och visar ibland bisarra former som hästhuvudnebulosan.
H II-regioner ger upphov till tusentals stjärnor under flera miljoner år. Så småningom bildas en stjärnhop. Till slut blåser supernovaexplosioner och starka stjärnvindar från de mest massiva stjärnorna bort gaserna i H II-regionen. Detta lämnar efter sig en stjärnhop som till exempel Plejaderna.
H II-regioner kan ses på enorma avstånd i universum.Studiet av extragalaktiska H II-regioner hjälper oss att fastställa avståndet till och den kemiska sammansättningen av andra galaxer.
Spiral- och oregelbundna galaxer har många H II-regioner, medan elliptiska galaxer nästan inte har några. I spiralgalaxer, som Vintergatan, finns H II-regionerna i spiralarmarna, men i oregelbundna galaxer är de slumpmässigt fördelade.
Vissa galaxer har enorma H II-regioner med tiotusentals stjärnor. Exempel på detta är 30 Doradus-regionen i Stora Magellanska molnet och NGC 604 i Triangulumgalaxen.
NGC 604, en gigantisk H II-region i Triangulum-galaxen
En liten del av Tarantelnebulosan, en jättelik H II-region i det stora magellanska molnet.
Frågor och svar
F: Vad är en H II-region?
S: En H II-region är en region där stora blå stjärnor bildas av väte, och de har fått sitt namn efter det joniserade atomära väte som de producerar.
F: Hur bildas dessa regioner?
S: Stjärnorna bildas inuti ett stort moln av vätegas, och de kortlivade blå stjärnor som bildas i dessa regioner avger enorma mängder ultraviolett ljus som joniserar den omgivande gasen.
F: Hur stora kan H II-regioner vara?
S: De kan vara flera hundra ljusår i diameter.
F: När upptäcktes den första kända H II-regionen?
S: Den första kända H II-regionen var Orionnebulosan, som upptäcktes 1610.
Fråga: Vad händer med en H II-region med tiden?
S: Under flera miljoner år kommer tusentals stjärnor att födas i regionen och så småningom bildas en stjärnhop. Supernovaexplosioner och starka stjärnvindar från de mest massiva stjärnorna kommer sedan att blåsa bort gaserna i H II-regionen och lämna kvar en stjärnhop som Plejaderna.
Fråga: Var kan vi hitta extragalaktiska H II-regioner?
S: Extragalaktiska H II-regioner kan ses på enorma avstånd i universum och deras undersökning hjälper oss att fastställa avståndet och den kemiska sammansättningen hos andra galaxer. Spiral- och oregelbundna galaxer har många H II-regioner medan elliptiska galaxer nästan inte har några - spiralgalaxer som vår Vintergata har dem vanligtvis koncentrerade i sina spiralarmar, medan oregelbundna galaxer tenderar att ha dem slumpmässigt fördelade över hela rymden.
F: Finns det några särskilt stora exempel på en H II-region?
A Ja - vissa galaxer har enorma H II-regioner med tiotusentals stjärnor, t.ex. 30 Doradus i Stora Magellanska molnet eller NGC 604 i Triangulumgalaxen.
