Haile Selassie I (1892–1975) — Etiopiens kejsare och OAU-grundare

Haile Selassie bidrog med etiopiska trupper till FN:s fredsbevarande styrka i Kongo under krisen i Kongo 1960 för att bevara den kongolesiska integriteten, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 143. Den 13 december 1960, när Haile Selassie var på statsbesök i Brasilien, genomförde hans Kebur Zabagna-styrkor (det kejserliga gardet) en misslyckad kupp och utropade kortvarigt Haile Selassies äldste son, Asfa Wossen, till kejsare. Den reguljära armén och polisstyrkorna krossade kuppförsöket eftersom det saknade brett folkligt stöd, fördömdes av den etiopiska ortodoxa kyrkan och var impopulärt hos armén, flygvapnet och polisen. Försöket att avsätta kejsaren hade dock stöd bland studenter och de bildade klasserna. Kuppförsöket har karakteriserats som ett avgörande ögonblick i Etiopiens historia, då etiopierna "för första gången ifrågasatte kungens makt att regera utan folkets samtycke". Studentpopulationerna började känna empati för bönderna och de fattiga och förespråkade deras intressen. Kuppen sporrade Haile Selassie att påskynda reformerna, vilket manifesterades i form av marktilldelning till militär- och polistjänstemän.

Kejsaren fortsatte att vara en stark allierad till västvärlden, även om han förde en bestämd politik för avkolonisering i Afrika, som fortfarande till stor del var under europeiskt kolonialstyre. Förenta nationerna genomförde en långvarig undersökning om Eritreas status, där var och en av supermakterna tävlade om att ha en andel i statens framtid. Den brittiska administratören föreslog att Eritrea skulle delas mellan Sudan och Etiopien för att skilja kristna och muslimer åt. Idén förkastades omedelbart av de eritreanska politiska partierna och av FN.

Vid en folkomröstning i FN röstade man med 46 röster mot 10 för att Eritrea skulle ingå i en federation med Etiopien, vilket senare fastställdes den 2 december 1950 i resolution 390 (V). Eritrea skulle få ett eget parlament och en egen förvaltning och vara representerat i det som tidigare varit den etiopiska parlamentsstyrelsen, som skulle bli det federala parlamentet. Haile Selassie ville inte ha några europeiska försök att utarbeta en separat konstitution som skulle styra Eritrea, och han ville att hans egen konstitution från 1955, som skyddar familjerna, skulle gälla för både Etiopien och Eritrea. År 1961 inleddes den 30-åriga eritreanska kampen för självständighet, som följdes av Haile Selassies upplösning av federationen och nedläggning av det eritreanska parlamentet.

I september 1961 deltog Haile Selassie i konferensen för stats- och regeringschefer från alliansfria länder i Belgrad i Jugoslavien. Detta anses vara den konferens som grundade den alliansfria rörelsen.

År 1961 kulminerade spänningarna mellan självständighetsivrande eritreaner och etiopiska styrkor i det eritreanska självständighetskriget. Kejsaren förklarade Eritrea som Etiopiens fjortonde provins 1962. Kriget skulle fortsätta i 30 år. Haile Selassie och sedan den sovjetstödda juntan som efterträdde honom försökte behålla Eritrea med våld.

1963 ledde Haile Selassie bildandet av Afrikanska enhetsorganisationen (OAU), föregångare till dagens Afrikanska unionen (AU). Den nya organisationen skulle etablera sitt huvudkontor i Addis Abeba. I maj samma år valdes Haile Selassie till OAU:s första officiella ordförande, en roterande plats. Tillsammans med Modibo Keïta från Mali skulle den etiopiske ledaren senare hjälpa till att framgångsrikt förhandla fram Bamakoavtalen, som gjorde slut på gränskonflikten mellan Marocko och Algeriet. År 1964 tog Haile Selassie initiativ till konceptet Afrikas förenta stater, ett förslag som senare togs upp av Muammar Gaddafi.

Den 4 oktober 1963 talade Haile Selassie inför FN:s generalförsamling och hänvisade till sitt tidigare tal inför Nationernas Förbund:

För 27 år sedan, som Etiopiens kejsare, steg jag upp på podiet i Genève, Schweiz, för att tala till Nationernas Förbund och vädja om lindring av den förstörelse som den fascistiska inkräktaren hade släppt lös mot min försvarslösa nation. Jag talade då både till och för världens samvete. Mina ord blev inte hörda, men historien vittnar om att den varning som jag gav 1936 var riktig. I dag står jag inför den världsorganisation som har tagit över den mantel som dess misskrediterade föregångare kastade bort. I detta organ är principen om kollektiv säkerhet, som jag utan framgång åberopade i Genève, förankrad. Här, i denna församling, finns det bästa - kanske sista - hoppet om mänsklighetens fredliga överlevnad.

Kejsare Haile Selassie står framför tronen, ca 1965.

Den 25 november 1963 var kejsaren bland andra statschefer, däribland Frankrikes president Charles de Gaulle, som reste till Washington DC för att närvara vid begravningen av den mördade presidenten John F. Kennedy.

År 1966 försökte Haile Selassie ersätta det historiska skattesystemet med en enda progressiv inkomstskatt, vilket skulle försvaga adeln avsevärt, som tidigare hade undvikit att betala större delen av sina skatter. Även med ändringar ledde lagen till en revolt i Gojjam, som slogs ned även om verkställandet av skatten övergavs. Efter att ha uppnått sitt syfte att undergräva skatten uppmuntrade revolten andra jordägare att trotsa Haile Selassie.

En parad till ära för Etiopiens kejsare Haile Selassie I svänger in på Pennsylvania Avenue från New York Avenue. Washington, D.C. 1963

Även om han till fullo hade godkänt och försäkrat Etiopiens deltagande i FN-godkända kollektiva säkerhetsoperationer, bland annat i Korea och Kongo, gjorde Haile Selassie en åtskillnad mellan detta och den icke FN-godkända utländska interventionen i Indokina, beklagade den konsekvent som onödigt lidande och krävde vid flera tillfällen att Vietnamkriget skulle upphöra. Samtidigt förblev han öppen mot Förenta staterna och berömde landet för dess framsteg med lagstiftningen om medborgerliga rättigheter under 1950- och 1960-talen. Han besökte USA flera gånger under dessa år.

Huvudartikel: Förteckning över titlar och hedersbetygelser från Haile Selassie

• 23 juli 1892 - 1 november 1905: Lij Tafari Makonnen
• 1 november 1905 - 11 februari 1917: Dejazmach Tafari Makonnen
• 11 februari 1917 - 7 oktober 1928: Le'ul-Ras Tafari Makonnen
• 7 oktober 1928 - 2 november 1930: Negus Tafari Makonnen
• 2 november 1930 - 12 september 1974: Hans kejserliga majestät Haile Selassie I, konungarnas kung, herrarnas herre, Juda stammars segrande lejon, Guds utvalda och universums ljus.
• 134:e kristna härskaren i Etiopien ?
• Den 21 januari 1965 vördades Haile Selassie I med titeln "Trons försvarare" av patriarkerna i världens orientaliskt-ortodoxa kyrkor.

Nationella beställningar

• Överbefälhavare av Etiopiens stjärnordens orden (1909)
• Stor halsband av Salomonorden (1930)
• Grand Cordon av Salomons Segelsorden
• Grand Cordon med krage av Sheba-drottningen
• Grand Cordon of the Order of the Holy Trinity (Etiopien)
• Stor kordon av Menelik II-orden
• Order of Fidelity (trohetsorden)