Person of the Year är ett nummer av den amerikanska tidskriften Time som har utkommit varje år sedan 1927. Fram till 1999 kallades utmärkelsen ofta "Årets man" på engelska ("Man of the Year"), men tidskriften började successivt använda en mer könsneutral benämning i och med diskussioner om representation och språkbruk.

Årets person är inte alltid en enskild individ. Det kan vara en person, en grupp, en rörelse, en idé eller ett föremål som, enligt Time, "på gott och ont... har gjort mest för att påverka årets händelser". Detta innebär att valet inte är en traditionell utmärkelse i betydelsen att priset ges för enbart positiva prestationer eller förtjänster—urvalet speglar i stället den påverkan någon eller något haft på världshändelserna under året. Årets person kan till och med vara en fiende till USA, vilket tidningen öppet visat genom att tilldela personer som Adolf Hitler (1938) eller Josef Stalin (1939 och 1942). Valet görs av Time:s redaktion och är inte direkt bundet till läsardeltagande eller omröstningar.

Den första Årets person var flygaren Charles Lindbergh 1927. Sedan dess har Årets person även inkluderat grupper, hela generationer, viktiga objekt och till och med jorden. Genom åren har nästan alla av USA:s sittande presidenter utsetts till Årets person minst en gång, med undantag för Calvin Coolidge, Herbert Hoover och Gerald Ford. Franklin D. Roosevelt är den ende som har utsetts till Årets person tre gånger, vilket understryker hur utmärkelsen speglar politisk och historisk påverkan.

Time publicerade den 31 december 1999 en särskild utgåva där Albert Einstein utsågs till "århundradets person" (Person of the Century). I samma omröstning och redaktionella bedömning placerades Franklin D. Roosevelt och Mahatma Gandhi som andrapristagare.

Hur väljs Årets person?

Urvalet är i huvudsak redaktionellt: Time:s redaktion, inklusive korrespondenter och redaktörer, diskuterar och föreslår kandidater baserat på vilka individer eller fenomen som haft störst inverkan på världshändelser under året. Den slutliga motiveringen fokuserar på inflytande och betydelse, inte nödvändigtvis på moralisk värdering. Tidningen publicerar ofta en artikel som förklarar varför just den utvalda personen eller saken valts.

Kritik och kontroverser

  • Missförstånd om äran: Många läsare uppfattar Årets person som en hedersutmärkelse, vilket kan leda till kritik när kontroversiella eller klart negativa aktörer väljs.
  • Urvalets subjektivitet: Eftersom valet i praktiken görs av en redaktion förekommer debatt om objektivitet och geopolitisk bias.
  • Symboliska val: När grupper, generationer eller abstrakta fenomen utses kan motiven uppfattas som mer symboliska än konkreta.

Betydelsen i offentligheten

Trots kritiken är Time:s Årets person en av de mest uppmärksammade och citerade redaktionella utmärkelserna i världen. Utmärkelsen fungerar ofta som en tydlig tidsmarkör för vilka personer, rörelser eller tekniska genombrott som präglade ett visst år. För historiker och journalister är listan över Årets personer ett snabbt sätt att överblicka viktiga trender och händelser över tid.

Exempel på typer av val

Genom åren har Time valt:

  • Enskilda ledare och politiker (till exempel statsmän och revolutionsledare).
  • Grupp- eller massfenomen (till exempel rörelser, generationer eller yrkesgrupper).
  • Teknik och idéer som förändrat vardag eller ekonomi.
  • Symboliska val som betonar särskilda utmaningar eller vinster under året.

Sammanfattningsvis är Time:s Årets person en redaktionell utmärkelse med fokus på inflytande: den visar vem eller vad som, enligt tidskriften, haft störst betydelse för världshändelserna under året, oavsett om denna påverkan varit uppfattad som positiv eller negativ.