Eremitagekatterna är en grupp katter som bor i Eremitagemuseet i Sankt Petersburg i Ryssland. Museet har en sekreterare för nyhetsmedia om katterna. Tre personer tar hand om deras dagliga behov.

Historia och roll

Katterna bor i museets källare och har länge haft en praktisk och kulturell roll vid museet. På sommaren går de också längs flodbanken och på torget. Katterna har bevakat museet i mer än 200 år, sedan tsarerna styrde Ryssland. Deras främsta uppgift har varit att hålla museets lokaler fria från skadedjur och skydda konstföremål från råttor och möss. Tidigare strövade de fritt omkring i alla museets gallerier, men av hänsyn till både djuren och besökarna rör de sig numera mer kontrollerat.

Vård, hälsa och välfärd

År 2010 berättade Maria Haltunen ("Khaltunin" i Ryssland), som leder museets kattprogram, att det fanns 60 katter på museets område. Museipersonalen skämtade om att museet officiellt sett bara får ha 50 katter. I maj 2013 hade antalet katter ökat till 74 katter av båda könen, säger Haltunen. Alla katterna har blivit fixerade så att de inte kan få kattungar.

Det finns särskilda kök för att laga deras mat (”alla har olika preferenser”) och till och med ett litet sjukhus där sjuka eller skadade katter kan få vård. Museets personal ser också till att katterna får vaccinationer och regelbunden tillsyn. Antalet djur varierar över tid och museet för löpande register över dem.

Finansiering och stöd

Donationer, välgörenhetsgåvor och sponsring från ett kattmatsföretag betalar för katterna. Stöd i form av pengar, mat och veterinärvård gör att museet kan fortsätta driva kattprogrammet utan att det belastar kärnverksamheten.

Besökare, medier och kultur

Katterna har blivit ett välkänt inslag i museets identitet och ett populärt motiv i reportage och sociala medier. De lockar många besökare som hoppas få se dem i gångarna eller i museets omgivningar, särskilt under varmare månader då katterna rör sig mer fritt längs flodbanken och på torget. Museet informerar besökare om hur de bör bete sig kring katterna — till exempel att inte mata eller störa dem utan personalens tillåtelse — för att säkerställa både djurens och konstverkens säkerhet.

Praktiska fakta

  • De flesta katter bor i museets källarlokaler och har särskilda sov- och matplatser.
  • Kattprogrammet leds av en ansvarig som samordnar vård, veterinärbesök och personal.
  • Katternas grundläggande kostnader täcks genom donationer och sponsring.
  • Antalet katter har varierat över åren; dokumenterade uppgifter från 2010 och 2013 visar 60 respektive 74 katter.

Eremitagekatternas långa närvaro gör dem inte bara till husdjur utan också till en levande del av museets historia och skydd av dess samlingar.