Ett hexagram är en sexuddig stjärna, vanligen ritad som två liksidiga trianglar som överlappar varandra så att de bildar en stjärna med sex uddar. I denna definition är alla linjer lika långa och alla vinklar lika stora. Andra namn på samma form är "hexangel", "stjärnhexagon" eller "hexalpha". Formen används i många historiska, religiösa och kulturella sammanhang, till exempel inom hanafismen, judendomen, hinduismen och ockultismen. Det är också möjligt att denna enkla geometriska form, liksom triangeln, cirkeln eller kvadraten, har uppstått oberoende hos olika folk utan direkt koppling sinsemellan.

Geometri och konstruktion

Den vanliga, regelbundna hexagrammen kan ses som en sammansättning av två liksidiga (likbenta i 2D-sinne) trianglar eller som stjärnpolygonen {6/2} i den reguljära stjärnpolygonsnotationen. Den kan konstrueras enkelt med passare och linjal:

  • Koppla en regelbunden hexagon och dra linjer mellan varannan hörn för att få två överlappande trianglar.
  • Eller rita två kongruenta liksidiga trianglar, en pekande uppåt och en pekande nedåt, med samma centrum.

Hexagrammet har dihedral symmetri D6 (totalt 12 symmetrier), det vill säga det kan roteras i steg om 60° och speglas över flera axlar utan att figuren förändras. Det kan också betraktas som en stellation (utstjärning) av en regelbunden hexagon.

Historisk användning

Hexagrammet förekommer i många kulturer och epoker. Exempel inkluderar dekorativa mönster i forntida Mellanösterns konst, medeltida europeiska och judiska texter, samt i indisk religiös konst. Motivet har använts både som rent ornament och med symbolisk eller magisk innebörd. Därför är det svårt att entydigt peka ut en enda ursprunglig betydelse eller källa.

Religiös och symbolisk betydelse

  • Judendomen: Den sexuddiga stjärnan är i modern tid starkt förknippad med judisk identitet och kallas ofta Magen David (Davids sköld). Den dyker upp i judiska gemenskaper från senmedeltiden och blev ett allmänt judiskt emblem under 1800- och 1900-talen, bl.a. på flaggan för staten Israel. Historiskt har symbolens användning varierat och den har haft både religiösa, kulturella och heraldiska roller.
  • Hinduism: I indisk tradition förekommer en liknande form som kallas shatkona, där en uppåtriktad och en nedåtriktad triangel symboliserar föreningen av det manliga och det kvinnliga, eller av Shiva och Shakti — en bild för kosmisk balans och skapelsekraft.
  • Islam och hanafismen: Hexagrammet förekommer i islamsk dekorativ konst, arkitektur och kalligrafiska ramverk i vissa historiska sammanhang. Det är dock ingen grunnläggande religiös symbol i islam; dess förekomst i muslimska sammanhang är oftast dekorativ eller kulturell. Hänvisningen till hanafismen i texten pekar på att sådana mönster ibland finns i områden och konsttraditioner där hanafisk praxis varit dominerande, inte att hexagrammet är en doktrinär symbol för denna rättsskola.
  • Ockultism och esoterism: Inom västerländsk esoterism och magisk tradition (t.ex. i medeltida och renässansmagi, i vissa hermetiska och kabbalistiska kretsar) har hexagrammet förekommit som typ av sigill eller som symbol för makt, skydd eller förbindelse mellan motsatser (mikrokosmos och makrokosmos). Det historiska begreppet "Seal of Solomon" (Salomos sigill) associerades i senare traditioner ibland med en sexuddig form.

Moderna användningar och variationer

Idag syns hexagrammet i flaggor, emblem, smycken, konst, arkitektur och populärkultur. Utformningen kan variera: vissa stjärnor är ihåliga, andra fyllda, ibland omsorgsfullt dekorerade med ornament eller inskriptioner. Symbolens tydliga geometriska struktur gör den lätt att reproducera och ge olika betydelser beroende på kontext.

Betydelsen är kontextberoende

Det viktiga när man tolkar ett hexagram är kontexten: dess historiska ursprung, geografiska plats, material användning och vilken tradition eller grupp som använder det. I vissa sammanhang är det främst dekorativt; i andra är det en starkt identitetsskapande eller religiös symbol. Därför bör man undvika att entydigt likställa formen med en enda mening eller tro.