Hoxne (uttalas "Hoxen") är en gammal by i Suffolk, England, cirka 8 km ostsydost om Diss, Norfolk. By och landskap är typiska för det lågt liggande jordbrukslandskapet i East Anglia och området kring byn är av särskild historisk och geologisk betydelse.
Området runt byn är av stor arkeologisk betydelse. Fynden där har bidragit väsentligt till förståelsen av människans tidigaste närvaro i Storbritannien och av klimatväxlingar under pleistocen.
- Det var en av de första platserna där man hittade handyxor av flinta (sent 1700-tal). John Frere [1740-1807], som bodde på Roydon Hall i Diss, var den förste som kände igen och skrev om handyxorna. Han skrev ett brev till Society of Antiquaries. I detta brev kopplade han flintorna till lager på platsen för en interglacial sjö, en del av Hoxnian interglacial.
John Freres iakttagelse var tidig och banbrytande eftersom han förknippade stenverktyg med de geologiska lagren i en vetenskaplig kontext — det var ett av de första exemplen på att man använde stratigrafi för att bedöma fornlämningars ålder i Storbritannien. De flintverktyg som återfunnits vid Hoxne betraktas idag som viktiga bevis för människans närvaro under pleistocena mellanistider.
- Det är den arkeologiska typplatsen för Hoxnian Stage eller Hoxnian interglacial. Hoxnian Stage är ett mellanspleistocent skede i de brittiska öarnas geologiska historia. Den motsvarar Marine Isotope Stage 11, som inleddes för 424 000 år sedan och avslutades för 374 000 år sedan.
Hoxnian Stage kännetecknas av varmare klimat och rik vegetation jämfört med omkringliggande glacialskeenden. I sedimenten runt Hoxne har forskare kunnat studera pollen, makroskopiska växtrester och djurben som visar på tempererat klimat och ett landskap med sjöar och våtmarker. Dessa data används av geologer och paleoekologer för att förstå klimatvariationer, havsnivåförändringar och människans spridning i norra Europa under mellanspleistocen.
- Det är fyndplatsen för Hoxne Hoard med romerska skatter.
Hoxne-skatten upptäcktes i modern tid och består av en mycket stor samling romerska föremål — tusentals mynt samt hundratals silver- och guldföremål såsom smycken, bestick och prydnadsföremål. Skatten tros härstamma från slutet av den romerska perioden i Britannia (sen 300-tal–tidigt 400-tal e.Kr.) och ger värdefull information om ekonomi, konst och sociala förhållanden under den tidiga postromerska perioden. De flesta föremålen har dokumenterats och förvaras i museisamlingar, där de också har studerats av forskare.
Forskning och betydelse
Hoxne är en klassisk lokalitet för både arkeologi och kvartärgeologi. Sedan John Freres tid har platsen undersökts av flera generationer av forskare. Modern arkeologisk och geologisk forskning har använt mer precisa metoder som stratigrafi, pollenanalys, radiometrisk datering och noggranna utgrävningsprotokoll för att rekonstruera miljöer och dateringssekvenser. Resultaten från Hoxne bidrar till hela bilden av hur klimat, flora, fauna och mänsklig aktivitet växlat i norra Europa under de senaste flera hundratusen åren.
By och sevärdheter
I byn finns också The Swan Inn. The Swan ligger i en 15:e århundradet, klass II-listad lodge, som tidigare var känd som Bishops Lodge. Puben ligger längst ner i byns grönområde, nära Saint Edmunds minnesmärke och bro. The Swan byggdes 1480 av biskopen av Norwich och har en lång historia. Både restaurangen och barerna speglar Hoxnes kyrkliga förflutna med utsmyckade takbjälkar och breda golv med plankor.
Utöver värdshuset finns i och kring Hoxne ett antal historiska minnesmärken och en lugn landsbygdsmiljö som ofta intresserar både historiesugna besökare och fältarkeologer. För den som vill se fynden i verkligheten kan delar av materialet från Hoxne-skatten och andra lokala fynd finnas tillgängliga för visning i större museer i regionen, där de också presenteras i vetenskapliga publikationer och utställningar.
Sammanfattningsvis är Hoxne ett exempel på hur en till synes liten by kan vara central för stora frågor om människans förhistoria, geologiska klimatväxlingar och senare historiska händelser. Platsen fortsätter att vara föremål för forskning och intresse från såväl akademiker som allmänheten.
