Hudfärg
Människans hudfärg är en av de mest lätt synliga egenskaperna hos en person. Den varierar från det mörkaste bruna till det ljusaste rosa-vita. Hudfärgen är ärftlig och är ett resultat av naturligt urval. Människors hudpigmentering har utvecklats främst för att kontrollera mängden ultraviolett strålning som tränger in i huden och på så sätt minska dess effekter.
Det viktigaste ämnet som bestämmer människans hudfärg är pigmentet melanin. Melanin produceras i huden av celler som kallas melanocyter. Den röda färgen under huden blir mer synlig på vit hud, särskilt i ansiktet. Vid fysisk träning eller stimulering av nervsystemet (ilska, rädsla) utvidgas blodkärlen.
Det finns ett direkt samband mellan UV-strålning (UVR) och fördelningen av den inhemska hudpigmenteringen runt om i världen. Områden som har mer UVR har också mörkare hudfärgningar. Områden som ligger långt från tropikerna och närmare polerna har lägre koncentration av UVR och ljusare hudfärgade befolkningar. Mänskliga populationer har förändrats från mörk till ljus hud när de lämnade Afrika för cirka 100 000 år sedan, och vissa har återgått till mörkare hud när de återvände till områden med högre UV-strålning.
Naturlig hudfärg kan också bli mörkare genom solbränna till följd av exponering för solljus. Den ledande teorin är att hudfärgen anpassar sig till intensivt solljus för att ge ett partiellt skydd mot den ultravioletta fraktionen som skadar hudcellernas DNA och därmed ger upphov till mutationer.
Det är lätt att förstå varför mörk hud är en fördel i tropikerna som ett partiellt skydd mot hudcancer. Det är mycket mindre lätt att förstå varför vit hud är en fördel i kallare klimat. Forskare har föreslagit två orsaker, och båda spelar förmodligen en roll. Den första är att en vit hud vid en viss temperatur utstrålar mindre värme än en svart hud. Den andra är att kroppen tenderar att producera mindre D-vitamin i svagare solljus. Det finns en hypotes om att urvalet för ljusare hud beror på behovet av högre D-vitaminproduktion. Förändringen började så snart befolkningarna flyttade norrut från Afrika.
Dessutom är vuxna kvinnliga människor vanligtvis ljusare i hudpigmenteringen än manliga. Kvinnor behöver mer kalcium under graviditet och amning. Kroppen syntetiserar D-vitamin genom solljusets inverkan på huden. D-vitamin hjälper kroppen att ta upp kalcium. Kvinnor har utvecklats till att ha ljusare hud så att deras kroppar absorberar mer kalcium.
Den sociala betydelsen av skillnader i hudfärg har varierat mellan olika kulturer och över tid, vilket har visat sig i fråga om social status och diskriminering.
En storfamilj från Sydafrika med olika hudfärger.
Karta över fördelningen av människans hudfärg i världen för ursprungsbefolkningen 1940
Frågor och svar
F: Vilken är den viktigaste faktorn som bestämmer människans hudfärg?
S: Det enskilt viktigaste ämnet som bestämmer människans hudfärg är pigmentet melanin.
F: Hur påverkar UV-strålning hudens pigmentering?
S: Det finns ett direkt samband mellan UV-strålning (UVR) och fördelningen av inhemskt hudpigment i världen. Områden som har mer UVR har också mörkare hudfärgningar, medan områden som ligger långt från tropikerna och närmare polerna har lägre koncentration av UVR och ljusare hudfärgningar.
F: Hur utvecklades människorna till att ha ljusare hud när de flyttade från Afrika?
S: Människopopulationer har förändrats från mörkhyade till ljusa när de lämnade Afrika för cirka 100 000 år sedan, och vissa har återgått till mörkare hud när de återvände till områden med högre UV-strålning. Den naturliga hudfärgen kan också bli mörkare genom solbränna till följd av exponering för solljus. Den ledande teorin är att hudfärgen anpassar sig till intensivt solljus för att ge ett partiellt skydd mot ultraviolett strålning som skadar hudcellernas DNA och därmed ger upphov till mutationer.
F: Varför har kvinnor vanligtvis ljusare hud än män?
Svar: Vuxna kvinnliga människor har vanligen ljusare hudpigmentering än manliga eftersom kvinnor behöver mer kalcium under graviditet och amning. Kroppen syntetiserar D-vitamin från solljusets inverkan på huden, vilket bidrar till kalciumabsorptionen.
F: Vilka är två tänkbara orsaker till att vit hud kan vara en fördel i kallare klimat?
S: Forskare föreslår två orsaker till varför vit hud kan vara en fördel i kallare klimat: för det första utstrålar en vit hud mindre värme vid en given temperatur än en svart hud, och för det andra tenderar kroppen att producera mindre D-vitamin i svagare solljus - det finns en hypotes om att urvalet för ljusare hud berodde på detta behov av högre produktion av D-vitamin när människorna flyttade norrut från Afrika.
F: Hur har den sociala betydelsen av skillnader i människans hudfärg varierat mellan olika kulturer över tid?
S: Den sociala betydelsen av skillnader i människans hudfärg har varierat mellan olika kulturer genom tiderna. Den har visat sig ha betydelse för social status och diskriminering genom historien.
