År 1953 genomfördes en iransk statskupp för att avsätta Irans premiärminister Mohammad Mossadeq från makten. Kuppen fick smeknamnet Operation Ajax. Kuppen planerades av CIA och brittiska MI6 i augusti 1953.

 

Bakgrund

Efter andra världskriget växte spänningarna kring Irans oljerikedomar. År 1951 beslutade det iranska parlamentet att nationalisera oljesektorn, som tidigare dominerats av det brittiska bolaget Anglo-Iranian Oil Company. Som följd valdes Mohammad Mossadeq till premiärminister. Hans politik att ta kontroll över oljan och begränsa utländskt inflytande mötte hårt motstånd från Storbritannien och oro från västvärlden under kalla kriget.

Planering och genomförande

Storbritannien och USA samarbetade för att störta Mossadeq efter att förhandlingar och ekonomiska påtryckningar inte gav önskat resultat. Operationen, som i USA ofta kallas Operation Ajax (även betecknad TP-AJAX i CIA-dokument), involverade bland annat:

  • covert finansiering och mutor till politiker, religiösa ledare och demonstranter,
  • propaganda och desinformationskampanjer för att skapa politisk oro,
  • understöd till militära officerare som var beredda att agera mot Mossadeq,
  • direkt insats av CIA-agenter på plats, däribland Kermit Roosevelt Jr. som ledde fältdelen.

Efter ett första misslyckat försök i mitten av augusti genomfördes en andra, framgångsrik operation. Den 19 augusti 1953 avsattes Mossadeq, arresterades och ersattes av general Fazlollah Zahedi. Shahen, Mohammad Reza Pahlavi, återfick i praktiken större kontroll över regeringen.

Konsekvenser

Kuppen fick stora följder för Iran och för relationerna mellan Iran och väst:

  • Återinfört monarkiskt styre: Shahen stärkte sin makt. Under de följande decennierna utvecklades en alltmer auktoritär regim med organiserad hemligpolis och förtryck av oppositionen.
  • Oljekonsekvenser: Ett nytt internationellt oljesamarbete bildades 1954 där västerländska bolag återfick betydande inflytande över iransk oljeproduktion, om än under andra former än före nationaliseringen.
  • Politisk polarisering: Kuppen ökade misstron mot väst i Iran och fördjupade inrikespolitiska spänningar som senare bidrog till den islamiska revolutionen 1979.
  • Internationell kritik: Aktörernas inblandning i en främmande stats inre angelägenheter blev föremål för omfattande kritik och debatt i efterhand.

Avslöjanden och historiografi

Under senare decennier har dokument från bland annat CIA deklassificerats och belyst agerandet bakom kulisserna. Dessa arkiv stärker bilden av en koordinerad västerländsk insats för att störta en demokratiskt vald ledare. Samtidigt finns olika tolkningar: vissa historiker betonar också inhemska faktorer, ekonomiska problem och politiska motsättningar i Iran som bidragande orsaker till Mossadeqs fall.

Efterspel för Mossadeq och minnet av kuppen

Mohammad Mossadeq ställdes inför rätta, dömdes och sattes i fängelse. Senare levde han under husarrest fram till sin död 1967. För många iranier är kuppen en symbol för utländsk inblandning och en viktig förklaring till misstron mot väst som präglat landets politik sedan dess. Händelsen diskuteras fortfarande i politiska och historiska sammanhang, både i Iran och internationellt.

Vidare läsning

För att förstå kuppen i sitt sammanhang är det viktigt att läsa källor från flera perspektiv: samtida dokument, deklassificerade arkiv, iransk och västerländsk historieskrivning samt analys av kalla krigets geopolitiska spel.