Kaja (Jackdaw) – fakta, utseende och utbredning
Lär dig allt om kaja (jackdaw): utseende, beteende, utbredning i Europa och Asien, habitat, flyttning och social struktur — komplett fakta och bilder.
Jackdaw är (på svenska kaja) en medelstor fågel som tillhör kråkfamiljen Corvidae. Den känns igen på sin helsvarta till gråsvarta dräkt och den karakteristiska gråare nacken och bakhuvudet som skiljer den från andra kråkfåglar. Ögonen är ljusa och ger ett uttrycksfullt utseende.
Jackdaw är vanlig i hela Europa och stora delar av Asien. Den är oftast bofast, även om nordliga och östliga populationer flyttar söderut på vintern. Den är cirka 34–39 centimeter lång och har ett vingspann på ungefär 67–84 centimeter.
Jackdaw är en grupplevande och högljudd fågel som lever i små till stora flockar med en komplex social struktur. Den finns på jordbruksmark, i öppna skogar, på kustklippor och i stadsmiljöer där den ofta anpassar sig väl till mänsklig närvaro.
Utseende och kännetecken
- Storlek: 34–39 cm lång.
- Fjäderdräkt: Mörkgrå till svart kropp med tydligt ljusgrå nacke och övre bakhuvud hos vuxna fåglar; ungfåglar är allmänt mörkare.
- Ögon: Ljusa, nästan pärlvita till gulaktiga ögon som skiljer arten från många andra kråkfåglar.
- Vingspann: Cirka 67–84 cm.
- Röst: Karakteristisk skällande, klara och ibland raspiga läten; ljudet används i social kommunikation inom flocken.
Utbredning och habitat
Arten finns över stora delar av Europa, Nordafrika och tempererade delar av Asien. I Sverige ses kaja över hela landet, både på landsbygden och i städer. Kaja trivs i öppna eller halvöppna landskap: jordbruksmarker, betesmarker, skogsbryn, kustremsor och stadsmiljöer där den kan utnyttja byggnader och skorstenar för häckning.
Levnadssätt och socialt beteende
Kajor är mycket sociala och bildar ofta lösa kolonier. De lever i par eller flockar och har ett komplext socialt beteende med etablerade hierarkier. Ungfåglar och icke-häckande individer kan samlas i stora rastplatser, särskilt utanför häckningssäsongen.
Föda
Kajans kost är allätande och opportunistisk. Den livnär sig på:
- Insekter och andra ryggradslösa djur
- Små ryggradsdjur som möss
- Frön, bär och frukt
- Karr, spillning och människoföda i stadsmiljöer
- Ägg och ungar från andra fågelbon vid tillfälle
Den sökande och anpassningsbara födokonsumtionen gör kajan framgångsrik i många olika miljöer.
Häckning och reproduktion
Kajor häckar i par eller i kolonier, ofta i håligheter i träd, klippor, byggnader eller i människoskapade strukturer. Boet byggs av kvistar och fodras med mjukare material. Honan lägger vanligtvis 4–6 ägg som ruvas i cirka 16–18 dagar. Båda föräldrar bidrar till att mata ungarna, som lämnar boet efter ungefär fyra veckor men ofta stannar nära föräldrarna under längre tid.
Ålder och överlevnad
I naturen blir kajor oftast 5–10 år gamla, men individer i fångenskap eller med gynnsamma förhållanden kan leva längre. Predation, sjukdomar, väder och tillgång på föda påverkar överlevnaden.
Ljud och kommunikation
Kajornas vokaliseringar är varierade: skällande kontaktrop, varningsläten och mer komplexa signaler i sociala situationer. Ljuden används för att upprätthålla flockstruktur, försvara revir och signalera fara.
Hot, bevarande och relation till människor
Kajans globala bestånd är stabilt och arten anses inte hotad. I vissa områden kan den dock uppfattas som skadegörare när den söker föda i jordbruket eller stör vid häckning i tätbebyggelse. Samtidigt bidrar kajor till att rensa upp kadaver och insekter och är en del av stadsfaunan som många människor uppskattar att iaktta.
Intressanta fakta
- Kajor är intelligenta och nyfikna; de kan lära sig att öppna enkla lås eller plocka upp små föremål.
- De bildar ofta livslånga par och samarbetar i föräldraarbete.
- På engelska heter arten "jackdaw" och på svenska används oftast namnet "kaja".
Beteende
Jackdaws är allätare och opportunistiska. De äter en mängd olika växtmaterial och ryggradslösa djur samt matavfall från stadsområden. Jackdaws är monogama och bygger enkla bon av pinnar i håligheter i träd, klippor eller byggnader. Ungefär fem ljusblå eller blågröna ägg med bruna fläckar läggs och ruvas av honan. Ungarna flyger ut efter fyra till fem veckor.
I sin bok King Solomon's Ring beskrev och analyserade Konrad Lorenz det komplexa sociala samspelet i en flock av kungsfåglar som levde runt hans hus i Altenberg i Österrike. Han ringmärkte dem för att identifiera dem och satte dem i bur på vintern för att förhindra deras årliga flyttning.
Lorenz upptäckte att fåglarna har en hierarki, där högre rankade fåglar dominerar lägre rankade fåglar. Parvis bundna fåglar delar samma rang. Unga hanar fastställer sin individuella status innan de parar sig med honor. Opartade honor är de lägsta medlemmarna i hackordningen och är de sista som har tillgång till mat och skydd. Lorenz noterade ett fall där en hane, som var frånvarande under dominansstriderna och parbindningarna, återvände till flocken, blev den dominerande hanen och valde en av två oparade honor till partner. Denna hona intog omedelbart en dominerande ställning i den sociala hierarkin och visade detta genom att picka på andra. Enligt Lorenz var den viktigaste faktorn i det sociala beteendet att varje fågel i flocken omedelbart och intuitivt förstod den nya hierarkin.
Relaterade sidor
- RSPB:s sida om Jackdaw
Frågor och svar
F: Vad är en jackdaw?
S: En kaja är en stor fågel som tillhör kråkfamiljen Corvidae.
F: Vilken färg har en kaja?
S: En jackdaw är svart med bakhuvudet grått.
Fråga: Var är kajan vanlig?
S: Kajan är vanlig i hela Europa och stora delar av Asien.
F: Flyttar kajan på vintern?
S: Ja, nordliga och östliga populationer av kajor flyttar söderut på vintern.
F: Hur lång är kajan?
S: En jackdaw är ungefär 34-39 centimeter (13-15 tum) lång.
F: Var kan man hitta jackdaw?
S: Kardan kan hittas på jordbruksmark, i öppna skogsområden, på kustklippor och i stadsmiljöer.
F: Hur lever kajan?
S: Kajan är flocklevande och högljudd och lever i små grupper med en komplex social struktur.
Sök