Konrad Lorenz

Biografi

I sin självbiografiska essä, som publicerades 1973 i Les Prix Nobel (personer som vinner Nobelpriset ombeds att skriva essäer om sina liv), sade Lorenz att hans föräldrar var den främsta anledningen till att han var så framgångsrik. Han sa också att en bok av Selma Lagerlof som heter Nils' underbara äventyr som han läste som barn var anledningen till att han började intressera sig för vildgäss.

Lorenz inledde sina studier 1922 vid Columbia University, men återvände till Wien 1923 för att fortsätta sina studier vid Wiens universitet fram till 1928. Vid detta universitet blev han biträdande professor från 1928 till 1935. År 1936 träffade Lorenz sin store vän och kollega Niko Tinbergen. Tillsammans studerade de gäss - vilda, tama och hybrider.

År 1940 blev Lorenz professor i psykologi vid universitetet i Königsberg. Han blev inkallad till Wehrmacht 1941. Han försökte bli motorcykelmekaniker, men i stället blev han tilldelad rollen som sjukvårdare. Han var krigsfånge i Sovjetunionen från 1942 till 1948. Under denna tid fortsatte han att arbeta som läkare och "blev ganska vänligt inställd till en del ryssar, främst läkare". När han skickades hem efter kriget fick han behålla både manuskriptet till den bok han hade skrivit och sitt husdjur, stjärnan. Han kom tillbaka till Altenberg "med manuskriptet och fågeln intakta". Manuskriptet blev hans bok Bakom spegeln.

Lorenz delade Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1973 "för upptäckter av individuella och sociala beteendemönster" med två andra viktiga etologer, Niko Tinbergen och Karl von Frisch. År 1969 blev han den första personen att få det globala priset Prix mondial Cino Del Duca.

Lorenz gick i pension från Max Planck-institutet 1973 men fortsatte att forska och publicera från sitt familjehem i Österrike. Konrad Lorenz dog den 27 februari 1989 i Altenberg.

Politik

Lorenz anslöt sig till nazistpartiet 1938 och accepterade en tjänst vid ett universitet i Nazityskland. I sin ansökan om medlemskap i det nazistiska partiet NSDAP skrev han 1938: "Jag kan säga att hela mitt vetenskapliga arbete är ägnat åt nationalsocialisternas idéer".

När han tog emot Nobelpriset 1973 bad Lorenz om ursäkt för en publikation från 1940 som innehöll nazistiska åsikter om vetenskapen och sade att "många mycket anständiga vetenskapsmän hoppades, liksom jag, under en kort tid [att] nationalsocialismen [skulle ge goda resultat], och många vände sig snabbt bort från den med samma fasa som jag [gjorde]".

Lorenz' idéer

Tillsammans med Niko Tinbergen skapade Lorenz idén om en medfödd utlösningsmekanism för att förklara instinktiva beteenden (fasta handlingsmönster). Med utgångspunkt i William McDougalls idéer utvecklade Lorenz detta till en "psykohydraulisk" förklaring av beteendenas motiv (orsaker). Ett annat bidrag är hans arbete om prägling. Hans inflytande på en yngre generation av etologer, liksom hans böcker, var viktiga för att göra etologin känd för allmänheten.

Lorenz' vision av de utmaningar som mänskligheten står inför

Lorenz förutspådde att marknadsekonomin till slut skulle kunna förstöra jordens ekosystem. I sin bok Civilized Man's Eight Deadly Sins från 1973 tog Lorenz upp följande paradox:

"Alla de fördelar som människan har fått genom sin allt djupare förståelse av den naturliga värld som omger henne, sina tekniska, kemiska och medicinska framsteg, som alla borde [bidra] till att [lindra] mänskligt lidande... tenderar i stället att [göra] mänsklighetens undergång [mer sannolik än tidigare]."

Lorenz använder en ekologisk modell för att försöka förklara hur denna motsättning kan existera:

"För att få ett önskat byte gör en hund eller varg saker [som de normalt sett inte skulle göra, till exempel] springa genom taggbuskar, hoppa i kallt vatten och utsätta sig för risker som normalt sett skulle skrämma dem. Alla dessa hämmande mekanismer ... fungerar som en motvikt till effekterna av inlärningsmekanismerna .... Organismen kan inte tillåta sig själv att betala ett pris som inte är värt att betala". s53

I naturen tenderar dessa mekanismer att leda till ett "stabilt tillstånd" bland de levande varelserna i en ekologi:

"En närmare granskning visar att dessa varelser... inte bara inte skadar varandra, utan ofta utgör en intressegemenskap. Det är uppenbart att rovdjuret är starkt intresserat av överlevnaden hos den art, djur eller växt, som utgör dess byte. ... Det är inte ovanligt att bytesarten får särskilda fördelar av sitt samspel med rovdjursarten ...". sidorna 31-33

Lorenz hävdar att mänskligheten är den enda art som inte är tvungen att följa dessa mekanismer, eftersom människan är den enda art som har förmågan att förändra sin egen miljö: "[Tempot i den mänskliga ekologin] bestäms av framstegen i människans teknik". Inte bara det, utan den mänskliga ekologin (ekonomin) styrs av mekanismer för positiv återkoppling, som definieras som en mekanism som tenderar att uppmuntra ett beteende snarare än att avskräcka från det. s43.

Positiv återkoppling innebär alltid en risk för en "lavinverkan"... En särskild typ av positiv återkoppling uppstår när individer av samma art konkurrerar sinsemellan... För många djurarter hindrar miljöfaktorer urvalet inom arten från att [leda till] katastrof... Men det finns ingen kraft som utövar denna typ av hälsosam reglerande effekt på mänsklighetens kulturella utveckling; tyvärr för sig själv har mänskligheten lärt sig att övervinna alla de miljökrafter som ligger utanför henne själv." s44

Lorenz anser inte att människans oberoende av naturliga ekologiska processer nödvändigtvis är dåligt. Han hävdar att "en helt ny [ekologi] som på alla sätt motsvarar [människans] önskemål ... teoretiskt sett skulle kunna visa sig vara lika hållbar som den som skulle ha funnits utan människans ingripande" (s. 36). Konkurrensprincipen, som är typisk för de västerländska samhällena, förstör dock alla möjligheter till detta:

"Konkurrensen mellan människor förstör med kall och djävulsk brutalitet... Under trycket av denna tävlingsras har vi inte bara glömt bort det som är nyttigt för mänskligheten som helhet, utan även det som är bra och fördelaktigt för individen. [...] Man kan fråga sig vad som är mest skadligt för den moderna mänskligheten: törsten efter pengar eller konsumtionshetsen... I båda fallen spelar rädslan en mycket viktig roll: rädslan för att bli omsprungen av sina konkurrenter, rädslan för att bli fattig, rädslan för att fatta felaktiga beslut eller rädslan för att inte hålla måttet...". sidorna 45-47

I den här boken föreslår Lorenz att det bästa hoppet för mänskligheten ligger i att vi söker efter partners som är vänliga i hjärtat snarare än snygga eller rika.

Filosofiska idéer

I sin bok Behind the Mirror: a search for a natural history of human knowledge från 1973 tar Lorenz upp en gammal filosofisk fråga: Berättar våra sinnen oss verkligen om världen som den är? Eller ger de oss bara en illusion? Lorenz' svar kommer från den evolutionära biologin. Endast sådant som hjälper en art att överleva och föröka sig behålls. Allt som inte gynnar en art tas snabbt bort genom det naturliga urvalet. Lorenz hävdade att om våra sinnen gav oss felaktig information om vår omgivning skulle mänskligheten snart vara utrotad. Därför kan vi vara säkra på att våra sinnen ger oss korrekt information, för annars skulle vi inte vara här för att bli lurade.

Böcker och essäer

Lorenz mest kända böcker är King Solomon's Ring och On aggression, båda skrivna för en populär publik. Hans vetenskapliga arbeten förekom huvudsakligen i tidskriftsartiklar, skrivna på tyska; de blev allmänt kända för engelsktalande forskare genom beskrivningarna av dem i Tinbergens bok The study of instinct från 1951, även om många av hans artiklar senare publicerades i engelsk översättning i de två volymerna med titeln Studies in animal and human behaviour.

• Kung Salomons ring (1949)
• Människan möter hunden (1950)
• Utveckling och modifiering av beteende (1965)
• Om aggression (1966)
• Studier av djurens och människans beteende, volym I (1970)
• Studier av djurens och människans beteende, volym II (1971)
• Bakom spegeln (1973)
• Den civiliserade människans åtta dödssynder (1974)
• Grågåsens år (1979)
• Etologins grunder (1982)
• Naturvetenskapen om människosläktet: en introduktion till jämförande beteendeforskning - det ryska manuskriptet (1944-1948). (1995)