AlegsaOnline.com

Judendom: det utvalda folket och tikkun olam – vad det betyder

Upptäck judendomens syn på det utvalda folket och tikkun olam — tron på ansvar, medkänsla och att reparera världen för framtida generationer.

Författare: Leandro Alegsa

21-02-2026

Den judiska tron på judarna som ett utvalt folk är att judarna är Guds utvalda folk. Detta uttryck betyder inte nödvändigtvis att judar anses bättre än andra, utan betonar ofta ett särskilt ansvar: ett förbund (en "covenant") mellan Gud och det judiska folket som går tillbaka till patriarken Abraham och fördjupades vid uppenbarelsen på Sinai. I den traditionen följer ett åtagande att leva enligt Guds bud (mitzvot) och att arbeta för rättvisa och helande i världen.

Vad det innebär att vara "utvalt"

"Utvald" handlar i många judiska tolkningar om roll och ansvar snarare än om rangordning. Den utvalda rollen kopplas till:

att följa Torah och dess bud som vägledning i vardagen,
att föregå med gott exempel i etik och rättvisa,
att vara en moralisk och religiös länk mellan Gud och övriga mänskligheten.

Det betyder också att mycket av judisk undervisning poängterar omsorg om andra människor och praktisk etik — inte bara rituella handlingar.

Tikkun olam: ursprung och betydelse

Begreppet tikkun olam, "att reparera världen", har flera rötter i judisk tradition. I den rabbiniska litteraturen används uttrycket i lag- och sociala sammanhang, men i kabbalistisk mystik (särskilt i 1500-talets Lurianska kabbala) får idén en kosmisk dimension: människans handlingar bidrar till att hela och återställa världens andliga helhet. I modern tid har tikkun olam blivit ett brett begrepp för socialt ansvar och aktivt arbete för att lindra orättvisor och lidande.

Hur det praktiseras

Praktiska uttryck för tikkun olam varierar, men vanliga insatser är:

Socialt arbete och rättvisa: kamp för mänskliga rättigheter, jämlikhet och hjälp till marginaliserade grupper.
Välgörenhet och solidaritet: tzedakah (rättvis givmildhet) och gemilut chasadim (gärningar av kärlek och vänlighet).
Miljöarbete: skydd av naturen och ansvarsfull användning av resurser för att motverka förstörelse av jordens miljö.
Utbildning och studier: studier av Torah och etiska texter som grund för handling.
Religiösa handlingar: bön, heliga handlingar och efterlevnad av bud som ses som sätt att föra världen närmare det goda.

Dessa handlingar riktar sig ofta både till det judiska samfundet och till hela mänskligheten.

Olika tolkningar och kritik

Det finns en mångfald av tolkningar inom judendomen:

Vissa ser "utvaldheten" som ett kall till särskild religiös praxis och laglydnad (vanligt i ortodoxa kretsar).
Andra betonar den etiska och universella sidan — att judar särskilt ska arbeta för mänsklighetens bästa (vanligt i reform- och liberala sammanhang).
Sekulära judar kan tolka begreppen kulturellt eller som historiska idéer som inspirerar till socialt ansvar.

Kritik mot begreppet "utvalt folk" handlar ibland om att det kan missförstås som exklusiv eller hierarkisk. Judiska tänkare har länge försökt klargöra att utvaldheten innebär skyldighet snarare än privilegium och att munkopplingar i traditionen också betonar ansvar inför hela mänskligheten (t.ex. profeternas krav på rättvisa för alla).

Sammanfattningsvis är idén om judarna som ett utvalt folk och konceptet tikkun olam centrala i mycket judiskt tänkande: de uttrycker en kallelse att arbeta för att göra världen bättre, både genom religiös observans och genom konkret socialt och etiskt handlande.

Tolkningar

Från Bibeln

Denna idé finns först i Toran (de fem första böckerna i Tanakh, som också ingår i den kristna Bibeln). Det finns mycket skrivet om dessa ämnen i den rabbinska litteraturen:

Judarna tror att Gud ingick ett avtal som kallas "förbund" med Abraham, det judiska folkets förfader. Bibeln säger att Gud lovade att välsigna Abraham och hans ättlingar om de dyrkade Gud och var trogna mot honom. Gud slöt detta förbund med Abrahams son Isak och med Isaks son Jakob. Gud gav också Jakob ett annat namn - Israel. Det är så Jakobs ättlingar fick namnet "Israels barn" eller "israeliter". Gud gav senare israeliterna Toran till israeliterna genom deras ledare Moses. Toran berättade för israeliterna hur de skulle leva och bygga upp sitt samhälle. Gud gav israeliterna de tio budorden och andra lagar i Toran.

Judarna kallas ibland för det "utvalda folket". Detta beror på att Bibeln säger att Gud sa till dem att "ni ska vara ett prästerskap och en helig nation för mig" (2 Mosebok 19:6) och "för ni är ett heligt folk för Herren er Gud, och Herren har utvalt er till att vara sitt särskilda folk bland alla folk på jorden" (5 Mosebok 14:2). Judar förstår att detta innebär att de har särskilda plikter och ansvarsområden som beordrats av Gud. Judarna måste till exempel bygga upp ett rättvist samhälle och tjäna endast Gud. Judarna tror att detta förbund fungerar på två sätt: om de följer Guds lagar kommer han att ge dem sin kärlek och sitt skydd, men de är också ansvariga för sina synder - dåliga handlingar - och för att de inte gör vad Gud har sagt till dem. Judarna anser att de måste lära andra människor att Gud finns och att Gud vill att alla människor ska göra goda handlingar. Judarna anser att deras uppgift i världen är att vara "ett ljus för folken" (Jesaja 49:6) genom att visa världens människor hur de kan göra världen till en bättre plats.

Moderna vyer

Idén om valfrihet har traditionellt tolkats på två sätt av judar: det ena sättet är att Gud valde israeliterna, medan det andra är att israeliterna valde Gud. En annan åsikt är att även om judarna valde att följa Gud, lär kabbalan och Tanya att den "judiska själen" redan före skapelsen var utvald.

Judar försöker inte övertyga andra människor att tro på judendomen. Judarna anser att de har en särskild uppgift att visa alla människor att Gud finns, men man behöver inte vara jude för att följa Gud. Alla människor kan tjäna Gud genom att följa de sju budorden (regler) som gavs till Noa. Men judendomen accepterar människor som väljer att byta religion till judendomen.

Från andra religioner

Det judiska folket har en särskild ställning i den islamiska boken, Koranen:

Israels barn, kom ihåg min nåd som jag gav er, och att jag har gynnat er mer än någon annan skapelse. (Koranen 2:47). 2:122).

Många kristna tror också att judarna var Guds utvalda folk (5 Mosebok 14:2), men på grund av att judarna förkastade Jesus fick de kristna i sin tur denna särställning (Romarbrevet 11:11-24). Denna doktrin är känd som Supersessionism.

Frågor och svar

F: Vad är den judiska tron på judarna som ett utvalt folk?

S: Den judiska tron är att judarna är Guds utvalda folk.

F: Vilket jobb tror vissa judar att Gud har gett dem?

S: Vissa judar tror att Gud har gett dem det speciella uppdraget att reparera världen och göra den till en bättre plats.

F: Vilken syn måste judar anamma för att kunna reparera världen och komma närmare Gud?

S: Enligt denna uppfattning måste de använda sakerna i världen för att öka det goda och komma närmare Gud.

F: Vad bör judar göra som Guds partner i att reparera världen?

S: Som Guds partner i att reparera världen bör judar hitta sätt att minska lidandet för människor och djur, att skapa mer fred och respekt mellan människor och att skydda jordens miljö från förstörelse.

F: Vad är den hebreiska termen för processen att reparera världen?

S: Den hebreiska termen för processen att reparera världen är "tikkun olam".

F: Vad innebär tikkun olam?

S: Tikkun olam innebär att reparera världen genom att hitta sätt att minska lidandet för människor och djur, att skapa mer fred och respekt mellan människor och att skydda jordens miljö från förstörelse.

F: Hur påverkar den judiska tron på judarna som ett utvalt folk deras agerande i världen?

S: Den judiska tron på judar som ett utvalt folk påverkar deras handlingar i världen genom att motivera dem att använda sin privilegierade ställning för att göra världen till en bättre plats i enlighet med principerna för tikkun olam.