De tio budorden | en uppsättning regler eller lagar

De tio budorden i Gamla testamentets Torah

De tio budorden i 5 Mosebok kapitel 5: verserna 1-22 NKJV

5 Och Mose kallade till sig hela Israel och sade till dem: "Hör, Israel, de stadgar och rätter som jag i dag talar inför er, så att ni kan lära er dem och hålla dem. ² Herren, vår Gud, slöt ett förbund med oss på Horeb. ³ Herren slöt inte detta förbund med våra fäder, utan med oss, de som är här i dag, alla vi som lever. ⁴ Herren talade med er ansikte mot ansikte på berget mitt i elden. ⁵ Jag stod då mellan Herren och er för att förkunna Herrens ord för er, för ni var rädda för elden och gick inte upp på berget. Han sade:

⁶ Jag är Herren, din Gud, som förde dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

⁷ "Ni skall inte ha några andra gudar före mig.

⁸ "Du får inte göra dig en bild av något som är utformat, någon likhet med något som finns i himlen ovanför, eller som finns på jorden under, eller som finns i vattnet under jorden;⁹ du får inte böja dig ner för dem och inte heller tjäna dem. Ty jag, Herren, din Gud, är en svartsjuk Gud, som låter fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde generationen av dem som hatar mig,¹⁰ men som visar barmhärtighet mot tusentals, mot dem som älskar mig och håller mina bud.

¹¹ "Du får inte ta Herrens, din Guds, namn i onödan, för Herren kommer inte att hålla den oskyldig som tar hans namn i onödan.

¹² "Håll sabbatsdagen och håll den helig, så som Herren, din Gud, har bjudit dig. ¹³ I sex dagar skall du arbeta och utföra allt ditt arbete,¹⁴ men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. På den skall du inte utföra något arbete: varken du, din son eller din dotter, din tjänare eller din tjänarinna, din oxe eller din åsna, din boskap eller någon annan av dina boskapsdjur, eller din främling som befinner sig inom dina portar, så att din tjänare och din tjänarinna får vila lika mycket som du. ¹⁵ Kom ihåg att du var slav i Egyptens land, och att Herren, din Gud, förde dig ut därifrån med stark hand och utsträckt arm; därför har Herren, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen.

¹⁶ Hedra din far och din mor, såsom Herren, din Gud, har bjudit dig, för att du skall få leva länge och för att det skall gå dig väl i det land som Herren, din Gud, vill ge dig.

¹⁷ "Du får inte mörda.

¹⁸ "Du får inte begå äktenskapsbrott med någons make.

¹⁹ "Du får inte stjäla.

²⁰ "Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

²¹ Du skall inte ha begärelse efter din nästas hustru, och du skall inte ha begärelse efter din nästas hus, hans åker, hans tjänare, hans tjänarinna, hans oxe, hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.

²² "Dessa ord talade Herren med hög röst till hela er församling på berget, mitt i elden, molnet och det tjocka mörkret, och han lade inte till något mer. Och han skrev dem på två stentavlor och gav dem till mig.

 

Skillnader i läror och tolkningar

Dessa bud är översatta från gammal hebreiska till grundläggande engelska, så de exakta orden kanske inte betyder exakt samma sak för oss som de betydde för hebréerna. Det finns en mängd olika tolkningar av dessa bud:

Bilder

Romersk-katolikernas tolkning av budet att inte göra "någon bild eller någon likhet med något som finns i himlen ovanför" innebär att "likheter" får byggas och användas, så länge föremålet inte dyrkas som en avgud.

Den östliga ortodoxa kyrkan har en mycket likartad ståndpunkt. Östlig ortodoxi lär att inkarnationen av en osynlig Gud som en synlig människa, Jesus, gör det okej att använda platta bilder i gudstjänsten (se Ikonoklasm).

De flesta andra kristna tillåter statyer av religiösa personer, förutsatt att de inte "vördas". De är inte vanliga i protestantiska kyrkor, men kan finnas i närheten eller på museer. Historiska figurer eller byster får användas i utbildningssyfte. Glasmålningar får innehålla avbildningar av hedrade historiska eller bibliska personer.

Judendomen i sina olika former intar vanligtvis en position någonstans mellan den protestantiska synen och islams. Synagogor skulle inte ha några statyer i dem. Bilder av Gud är förbjudna överallt.

Islam förbjuder alla bilder av Allah (Gud) eller personer, inklusive Mohammad. Därför är deras byggnader i allmänhet dekorerade med kalligrafi men aldrig med avbildningar av levande varelser.

Jehovas vittnen kritiserar användningen av alla dessa, liksom användningen av korset.

Amish förbjuder alla slags bilder, till exempel foton.

Användning av Guds namn på ett otillbörligt sätt

Detta kan tolkas som att förbanna eller använda svordomar som inkluderar Guds namn. Många språk har uttryck för ilska eller bestörtning som innehåller ordet "Gud". Många gånger "svär människor dessutom på Gud" för att försöka övertyga andra om att de talar sanning. Ett annat brott kan vara att säga att "Gud sa åt mig" att göra något när han inte gjorde det. Det egentliga namnet på Gud i Gamla testamentet var YHWH, ibland uttalat Yahweh eller Jehova. Fromma judar avstår från att använda detta namn eller ens ordet Gud, som de ersätter med G_d. Detta för att undvika att använda Guds namn på ett sätt som kan bryta mot detta bud.

Sabbatsdag

Judarna firar sabbaten (Shabbat) från solnedgången på fredagen till dess att tre stjärnor syns på himlen på lördagskvällen, den sjunde dagen i veckan i den judiska kalendern.

I Nya testamentet gjorde Jesus saker som gjorde sabbatsbudet annorlunda än de andra nio. Jesus tycktes minska kraven, till skillnad från andra bud där han gjorde dem starkare. Jesus kritiserades ofta för att han helade på sabbaten eller gjorde andra saker. Han sade att "sabbaten gjordes för människan och inte människan för sabbaten". Att göra gott på sabbaten verkade vara prisat och praktiserat av Jesus. På så sätt var han olydig mot några av de strikta tolkningar som hade blivit vanliga på hans tid.

De flesta kristna firar sabbaten på söndag för att minnas Jesu uppståndelse på veckans första dag i den judiska kalendern.

Vissa konservativa kristna är "sabbatarianer" (de flesta av dem följer den reformerta traditionen). Sabbatarianer anser att veckans första dag eller Herrens dag är den nya sabbaten, eftersom det fjärde budet aldrig har tagits bort. De säger också att sabbatslagen gavs när världen skapades. Den kom innan de tio budorden gavs.

Andra anser att sabbaten förblir en vilodag på lördagen, medan söndagen är en gudstjänstdag, med hänvisning till Apostlagärningarna 20:7: Lärjungarna samlades på veckans första dag för att bryta bröd och höra aposteln Paulus predikan. Jesus visade sig också för sina anhängare på "veckans första dag" när de höll sig gömda.

Sjunde-dagars adventistkyrkan och vissa andra anser att bruket att träffas för gudstjänst på söndagen har sitt ursprung i hedendomen, särskilt Sol Invictus och Mithraismen (där solgudstjänsten ägde rum på söndagen). I stället håller adventisterna lördagen som sabbat till minne av Guds skapelsearbete och tror att inget av de tio budorden någonsin kan förstöras. Sjunde-dagars-sabbatarianer hävdar att sjundedags-sabbaten hölls av majoriteten av de kristna grupperna fram till det andra och tredje århundradet, men på grund av motståndet mot judendomen efter de judisk-romerska krigen ersattes den ursprungliga sedvänjan gradvis av söndagen som gudstjänstdag.

Gifta relationer

Att "vara otrogen mot det äktenskapliga förhållandet", som kallas äktenskapsbrott, är när en gift person har sexuella relationer med en annan person än sin make eller maka. Att ha sex utanför äktenskapet är otukt och är också synd. Det fördöms på andra ställen i Bibeln, men inte specifikt i de tio budorden. Jesus lärde sina åhörare att den yttre handlingen äktenskapsbrott inte sker utan hjärtats synder: "Inifrån människorna, från deras hjärtan, kommer onda tankar, otukt, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, illvilja, bedrägeri, lössläppthet, avund, hädelse, arrogans, dårskap. Alla dessa onda ting kommer inifrån och de besudlar." I Nya testamentet säger Jesus: "Men jag säger er: Den som ser på en kvinna för att åtrå henne har redan i sitt hjärta begått äktenskapsbrott med henne."

Dödande eller mord

Det finns olika översättningar av detta bud; de hebreiska orden לא תרצח översätts antingen med "du får inte döda" eller "du får inte mörda". Äldre protestantiska bibelöversättningar, de som bygger på Vulgata och romersk-katolska översättningar översätter vanligtvis "Du skall inte döda". Den katolska kyrkan anser att fara för människors liv eller säkerhet är en dödssynd som bryter mot det femte budordet. Dessutom tror den katolska kyrkan inte på någon skillnad mellan mord och dråp på det sätt som lagen gör. Med undantag för dödande i självförsvar (en form av dråp i många länders lagar) och dödande i krig anser den katolska kyrkan att alla andra former av dödande eller försök till dödande bryter mot det femte budordet. Osäker körning kan också leda till oavsiktligt dödande. Judiska och nyare protestantiska versioner brukar använda "Du skall inte mörda". Det finns olika åsikter om vilken översättning som är mest trogen originalet.

De många exemplen i Gamla testamentet på dödande som sanktioneras av Gud citeras för att försvara åsikten att "mord" är mer korrekt. Dessutom är det hebreiska ordet för "döda" "הרג" - "harog", medan det hebreiska ordet för "mörda" är "רצח" - "retzach", som återfinns i de tio budorden "לא תרצח" - "lo tirtzach".

Stjäla

Många teologer (t.ex. den tyska gammaltestamentliga forskaren A. Alt: Das Verbot des Diebstahls im Dekalog (1953)) menar att budet "du skall inte stjäla" ursprungligen var avsett mot att stjäla människor - kidnappningar och slaveri. Detta skulle vara detsamma som den judiska tolkningen av uttalandet som "du skall inte kidnappa" (t.ex. enligt Rashi). Civilrättsliga lagar i de flesta länder räknar upp många typer av stöld. Dessa inkluderar inbrott, förskingring, plundring, rån, snatteri eller bedrägeri. Straffen beror på värdet av det stulna föremålet och om våld användes för att ta det.

På vissa ställen var det dödsstraff för att stjäla hästar. Det beror på att det kunde innebära fara eller till och med död för hästens ägare som inte längre kunde göra nödvändiga resor. Tjuvjakt är olagligt dödande av vilda djur. Särskilt i modern tid stjäls ofta pengar genom att lura eller genom att föra falska bank- eller skuldregister. På 2000-talet kan detta göras med hjälp av datorer. Detta kallas för "vitkärlsbrott".

Vissa samhällen har försökt säga att ingen egendom är "privat" utan att allt tillhör hela samhället. Om detta någonsin skulle tillämpas i praktiken skulle det göra stöld omöjligt, men det har inte tillämpats fullt ut någonstans.

Falskt vittne

Att "vittna falskt" innebär att ljuga i rätten, vilket kallas mened. Att berätta falskt skvaller som skadar någon är liknande. Vissa anser att detta bud omfattar all lögn. Det är att medvetet ge ett falskt vittnesmål. Andra tillåter en vit lögn. Vissa judiska lärare sade att inte all lögn är falskt vittnesmål (mened). De säger att det ibland är "tillåtet eller till och med lovvärt" att ljuga. Detta skulle inbegripa att ändra sanningen för att vara blygsam eller för att undvika att skada någon. Den helige Augustinus trodde att vissa lögner kunde vara förlåtna, och att det faktiskt fanns tillfällen då det var rätt att ljuga. Han säger att lögner som inte skadar någon och gynnar någon kan förlåtas. Dessa måste dock användas med stor försiktighet.

Olika numrering

Bibeln räknar inte upp buden. Olika religiösa grupper har numrerat dem på olika sätt. Judarna, följt av de kristna protestanterna, avslutar det första budet med "Du skall inte ha någon annan gud än mig", som ovan. Katoliker och lutheraner avslutar det första budordet med "Jag skall förbarma mig över dem som älskar mig och håller mina lagar i tusen generationer" och skiljer i sina två sista budord begäret efter en mans hustru från begäret efter andra saker som han äger.

Budorden i Andra Moseboken innehåller mer än tio viktiga uttalanden, det finns 14 eller 15 stycken. Även om Bibeln själv anger antalet som "10" med hjälp av den hebreiska frasen ʻaseret had'varim - översatt som 10 ord, uttalanden eller saker - förekommer denna fras inte i de avsnitt som vanligtvis presenteras som "de tio budorden". Olika religioner delar upp buden på olika sätt. Tabellen nedan visar dessa skillnader.

Anteckningar:

*	Den romersk-katolska kyrkan använder översättningen "döda" (mindre specifik än "mörda").
**	Vissa lutherska kyrkor använder en något annorlunda uppdelning av det nionde och tionde budordet (9. Du ska inte åtrå din nästas hus; 10. Du ska inte åtrå din nästas hustru, hans arbetare, hans boskap eller något annat som tillhör din nästa).
***	Den romersk-katolska kyrkan kombinerar det ursprungliga andra budet med det första budet. De ändrar siffrorna för det tredje till nionde budet till det andra till det åttonde. De delar det tionde budet i två.

Skapandet av solen och månen är en fresco i Sixtinska kapellet. Den utfördes av Michelangelo. Den visar en bild av Gud.  


En glasmålning av protestantiska ledare, bland annat Martin Luther.  

Användning i kristen gudstjänst

I vissa kyrkor läses de tio budorden upp som en del av gudstjänsten. Detta följs vanligtvis av en bön om förlåtelse. Ibland används i stället för den längre läsningen den sammanfattning av lagen som Jesus gav. Du skall älska Herren Gud av hela ditt hjärta och din nästa som dig själv. Den första delen anses sammanfatta de fem första budorden och den sista delen de fem sista budorden. På så sätt anges skyldigheten mot både Gud och andra människor.

 

Andra religioner

I allmänhet erkänner inte andra religioner än de nämnda (judendom, kristendom och islam) de tio budorden som etiska normer. Många av dem (buddhism, hinduism, jainism osv.) har dock liknande lagar eller principer. I det ateistiska Sovjetunionen var den moraliska koden för kommunismens byggare en uppsättning regler som liknade de tio budorden.

 

Den rituella dekalogen

Med "de tio budorden" menas vanligen den lista som nämns i 2 Mosebok 20 och 5 Mosebok 5. En annan uppsättning budord finns i 2 Mosebok 34. En berättelse börjar i 2 Mosebok 31:18. Där skapas stenarna med budorden skrivna på dem. I 2 Mosebok 32:19 berättas hur stenarna bryts sönder. Budorden i 2 Mosebok 34 kallas ibland för "rituell dekalog". Det beror på att de handlar om religiösa ritualer och inte om moraliska bud.

Johann Wolfgang von Goethe och några andra ansåg att Andra Moseboken är en kombination av flera olika texter. Dessa personer trodde att buden i 2 Mosebok 20 och 5 Mosebok 5 visar en senare uppsättning av de tio budorden. De menar att de tio rituella buden i 2 Mosebok 34 var de ursprungliga tio budorden. De säger att de moraliska kom senare.

 

Influens

Budorden har påverkat judisk etik och lag och, genom judendomen och kristendomen, västerländsk etik och lag sedan Romarriket. Historiskt sett har monument med budorden placerats utanför domstolar. I början av 2000-talet har vissa ifrågasatts eller avlägsnats som ett brott mot religionsfriheten.

De kristna är något oense om syftet med buden. I bergspredikan säger Jesus att han kom för att "uppfylla" lagen snarare än att förstöra den. Han förstärker budorden om mord och äktenskapsbrott. Han säger också att rättfärdigheten hos hans efterföljare måste vara högre än hos "de skriftlärda och fariséerna". De var mycket stränga när det gällde att följa de tio budorden.

Paulus säger i sitt brev till de romerska kristna att lagens syfte är att visa oss hur syndiga vi är. Den fungerar som en "skolmästare" för att föra oss till Kristus för att bli frälsta. Reformationens ledare menade att detta innebär att det inte kan göra oss heliga i Guds ögon att hålla de tio budorden. Endast tron på Jesus kan göra det. Men efter att ha funnit frälsning genom tro sa de flesta av reformatorerna att vi borde lyda lagen. Några extrema reformatorer sade att vi kunde bryta mot dem eftersom endast vår tro var viktig, inte våra handlingar. Denna lära kallas "Antinomianism" (mot lagen). Vissa moderna kristna säger att vår enda lag i dag är kärlekens lag. Andra säger att den "moraliska" lagen i Gamla testamentet fortfarande gäller för kristna i dag. De säger att alla de tio budorden upprepas någonstans i böckerna i Nya testamentet.

 

Stenmonument av de tio budorden på State Capitol i Austin, Texas.  

Inom konsten

Filmer

Det finns två kända filmer som kallas De tio budorden. Båda regisserades av Cecil B. DeMille. Den första var en stumfilm från 1923, och den andra från 1956, med Charlton Heston i huvudrollen som Moses, var den mest inkomstbringande filmen det året.

Inom animation

I animeserien Seven Deadly Sins, en japansk manga och anime av mangaka Nakaba Suzuki, finns det en grupp karaktärer som kallas de tio budorden. Dessa personer har alla en titel och en övernaturlig förmåga som är uppkallad efter varje bud.