Korean Air Lines Flight 007 (även känd som KAL007 och KE007) var ett reguljärt Korean Air Lines-flyg från New York City till Seoul via Anchorage. Den 1 september 1983 sköts flygplanet ned av ett sovjetiskt Su-15-understödsflygplan nära ön Moneron, väster om ön Sakhalin, i Japanska havet. Flight 007 avvek från sin planerade flygkorridor och flög in i sovjetiskt luftrum i ett område som var militärt känsligt.
Händelseförlopp
Den sovjetiska interceptorn leddes av major Gennadi Osipovich. Efter att flygplanet identifierats som ett intrång i sovjetiskt luftrum avfyrades missiler mot det civila flygplanet, som bröts sönder och störtade i havet. Alla ombord omkom: 269 personer dog i olyckan. Händelsen skedde under en tid då de västliga makterna utförde spaningsflygningar i regionen, vilket bidrog till spänningen mellan supermakterna.
Ombord och kända passagerare
Omkring 246 passagerare och 23 besättningsmedlemmar fanns ombord (totalt 269 personer). Bland de omkomna fanns representanten Lawrence McDonald från Georgia i USA:s representanthus. Den tidigare presidenten Richard Nixon skulle ha suttit bredvid Larry McDonald på KAL 007 men bestämde sig för att inte åka, enligt NewYork Post och TASS.
Internationella reaktioner och utredning
Nedskjutningen av Korean Air Lines var ett av de mest spända ögonblicken under det kalla kriget. Efter skottlossningen gjorde president Ronald Reagan ett presidentuttalande där han sa att det Sovjet gjorde var dåligt. Reagan var arg över det som hände och ändrade sig i fråga om att sluta fred med Sovjet. Händelsen ledde till kraftiga fördömanden från flera västländer och krav på förklaringar från Moskva.
Internationella utredningar, bland annat av ICAO (Internationella civila luftfartsorganisationen), kritiserade nedskjutningen och den bristande information som efterlämnades från Sovjetunionen. Sovjetiska myndigheter hävdade först olika versioner av vad som inträffat, och insynen i utredningen var begränsad, vilket ökade misstänksamheten och diplomatiska följder.
Konsekvenser och efterspel
Utöver de omedelbara diplomatiska följderna fick incidenten flera praktiska och politiska konsekvenser. Den bidrog till förvärrade relationer mellan USA och Sovjetunionen 1983 och påverkade debatten om militära regler för identifiering av flygplan och skydd av civila flyglinjer i konfliktområden. Internationella krav på ökad luftfartssäkerhet och bättre civil-militär samordning förstärktes.
President Reagan meddelade den 16 september 1983 att det globala positioneringssystemet (GPS) skulle göras tillgängligt för civil användning. Beslutet sågs delvis som ett svar för att minska risken för att civila flygplan ska avvika från sina rutter på grund av navigationsfel.
Minnesmärken, utredningsfrågor och kontroverser
Sovjetiska dykningar och insatser återfann delar av vraket och kvarlevor, men fullständig klarhet i alla detaljer saknades länge. Händelsen har fortsatt att vara föremål för debatt och olika teorier, inklusive frågor om navigationsfel, flygplanets kurs, militär aktivitet i området och hanteringen av bevismaterial. Offentliga minnesceremonier och monument i flera länder hedrar de omkomna.
Sammanfattningsvis var nedskjutningen av KAL 007 en tragisk och omstridd händelse som fick långtgående politiska följder, bidrog till fördjupad misstro under kalla kriget och påverkade politik och teknik för civil luftfart under de följande åren.
