Kejsardömets enheter
De kejserliga enheterna eller det kejserliga systemet är en samling måttenheter. Det skapades genom en lag i parlamentet 1824 från de traditionella engelska enheterna. Samväldets länder använde detta system från 1824 tills de övergick till det metriska systemet. Det kejserliga systemet är mycket likt det amerikanska systemet men det finns vissa skillnader.
Längd
|
| tum | länk | fot | varv | stolpe | kedja | furlong | mil | liga | meter |
| 1 tum | 1 | 25 ⁄198 | 1 ⁄12 | 1 ⁄36 | 1 ⁄ 198 | 1 ⁄792 | 1 ⁄7,920 | 1 ⁄63,360 | 1 ⁄ 190,080 | 0.0254 |
| 1 länk | 7+23 ⁄25 | 1 | 33 ⁄50 | 11 ⁄50 | 1 ⁄ 25 | 1 ⁄100 | 1 ⁄1,000 | 1 ⁄8,000 | 1 ⁄ 24,000 | 0.201168 |
| 1 fot | 12 | 1+17 ⁄33 | 1 | 1 ⁄3 | 2 ⁄ 33 | 1 ⁄66 | 1 ⁄660 | 1 ⁄5,280 | 1 ⁄ 15,840 | 0.3048 |
| 1 yard | 36 | 4+6 ⁄11 | 3 | 1 | 2 ⁄ 11 | 1 ⁄22 | 1 ⁄220 | 1 ⁄1,760 | 1 ⁄ 5,280 | 0.9144 |
| 1 pol | 198 | 25 | 16+1 ⁄2 | 5+1 ⁄2 | 1 | 1 ⁄4 | 1 ⁄40 | 1 ⁄320 | 1 ⁄ 960 | 5.0292 |
| 1 kedja | 792 | 100 | 66 | 22 | 4 | 1 | 1 ⁄10 | 1 ⁄80 | 1 ⁄ 240 | 20.1168 |
| 1 furlong | 7,920 | 1,000 | 660 | 220 | 40 | 10 | 1 | 1 ⁄8 | 1 ⁄ 24 | 201.168 |
| 1 mil | 63,360 | 8,000 | 5,280 | 1,760 | 320 | 80 | 8 | 1 | 1 ⁄ 3 | 1,609.344 |
| 1 liga | 190,080 | 24,000 | 15,840 | 5,280 | 960 | 240 | 24 | 3 | 1 | 4,828.032 |
Den brittiska nautiska milen var tidigare 6080 fot. År 1970 antog Storbritannien den internationella definitionen 1852 meter.
Mått på area
| Avledd | Kvadratstänger (sq-pinnar) | Kvadratkilometer | Kvadratfot | Hektar (metriskt) | Kvadratmeter (metriskt) | |
| 1 kvadratfot | = 1 fot x 1 fot | = 0,003673095 | = 0,00000003587 | = 1 kvadratfot | = 0,000009289257 ha | = 0.09290304 m² |
| 1 abborre | = 1 stång × 1 stång | = 1 kvadratstav | =1 ⁄102400 kvadratmil | = 272,25 kvadratfot | = 0,002529 ha | = 25.29285264 m² |
| 1 röd | = 1 furlong × 1 stång | = 40 kvadratstänger | =1 ⁄2560 kvadratmil | = 10890 kvadratfot | = 0,10117141056 ha | = 1011.7141056 m² |
| 1 tunnland | = 1 furlong × 1 kedja | = 160 kvadratstänger | =1 ⁄640 kvadratmil | = 43560 kvadratfot | = 0,40468564224 ha | = 4046.8564224 m² |
Volym
| Vätska | ||||||
|
| ounce | gälar | pint | kvart | gallon | liter |
| 1 (flytande) uns | 1 | 1 ⁄5 | 1 ⁄20 | 1 ⁄40 | 1 ⁄ 160 | 0.028 413 |
| 1 gill | 5 | 1 | 1 ⁄4 | 1 ⁄8 | 1 ⁄ 32 | 0.142 065 |
| 20 | 4 | 1 | 1 ⁄2 | 1 ⁄ 8 | 0.568 261 | |
| 1 liter | 40 | 8 | 2 | 1 | 1 ⁄ 4 | 1.136 522 |
| 1 gallon | 160 | 32 | 8 | 4 | 1 | 4.546 09 |
| Torka | ||||
| 1 hack | = 2 gal. | = 9.092 18 L | ||
| 1 kenning eller hink | = 2 hackor | = 4 gal. | = 18.184 36 L | |
| 1 skäppa | = 2 kennings | = 4 hackor | = 8 gal | = 36.368 72 L |
| 1 strejk | = 2 skäppor | = 16 gal. | = 72.737 44 L | |
| 1 kvart eller hink | = 8 skäppor | = 64 gal | = 290.949 76 L | |
| 1 chaldron | = 4 kvartal | = 32 skäppor | = 256 gal. | = 1163.799 04 L |
| 1 sista | = 10 kvartal | = 80 skäppor | = 640 gal | = 2909.497 6 L |
| Bryggeri | ||||
| 1 firkin | = 9 gal | = 40.914 81 L | ||
| 1 kilderkin | = 2 firkin | = 18 gal. | = 81.829 62 L | |
| 1 fat | = 2 kilderkin | = 4 firkin | = 36 gal | = 163.659 24 L |
| 1 hogshead | = 3 kilderkin | = 6 firkin | = 54 gal | = 245.488 86 L |
Den fullständiga tabellen över brittiska apotekares mått är följande:
| Apotekarnas åtgärd | |||
| 1 minimum | = 0,059 193 880 208¯3 mL | ||
| 1 (flytande) skrupler | = 20 minimer | = 1.183 877 604 1¯6 mL | |
| 1 (flytande) dram eller fluidram | = 3 skrupler | = 60 minimer | = 3.551 632 812 5 mL |
| 1 fluid ounce | = 8 drachmer | = 480 minimer | = 28.413 062 5 mL |
| 1 halvliter | = 20 ounces | = 568,261 25 mL | |
| 1 gallon | = 8 liter | = 160 uns | = 4.546 09 L |
För en jämförelse med USA:s sedvanliga enheter, se artikeln Jämförelse mellan det kejserliga och det amerikanska sedvanliga systemet.
Massa och vikt
| 1 korn | = 64,798 91 mg | ||
| 1 drachm | = 1/16 uns | = 1/256 pund | = 1.771 845 195 312 5 g |
| 1 uns | = 1/16 pund | = 28.349 523 125 g | |
| 1 pund | = 7000 korn | = 453.592 37 g | |
| 1 sten | = 14 pund | = 6.350 293 18 kg | |
| 1 fjärdedel | = 2 sten | = 28 pund | = 12.700 586 36 kg |
| 1 hundravikt | = 4 kvartal | = 112 pund | = 50.802 345 44 kg |
| 1 ton | = 20 hundravikt | = 2240 pund | = 1016,046 908 8 kg |
Frågor och svar
F: Vad är de kejserliga enheterna?
S: De kejserliga enheterna är en samling måttenheter.
F: Hur skapades det kejserliga systemet?
S: En lag i parlamentet 1824 skapade det imperialistiska systemet från traditionella engelska enheter.
F: När slutade länderna i Samväldet att använda det imperialistiska systemet?
S: Samväldesländerna slutade använda det imperialistiska systemet när de gick över till det metriska systemet.
F: Hur kan det imperialistiska systemet jämföras med det amerikanska systemet?
S: Det imperialistiska systemet är mycket likt det amerikanska systemet, men det finns vissa skillnader.
F: Vad är skillnaden mellan det imperialistiska och det metriska systemet?
S: Det imperialistiska systemet och det metriska systemet är olika mätsystem, med olika måttenheter för olika storheter.
Fråga: Varför gick länderna i Samväldet över till det metriska systemet?
S: Samväldesländerna övergick till det metriska systemet för att säkerställa överensstämmelse med resten av världen och för att förbättra handeln.
F: Finns det några länder som fortfarande använder det imperialistiska systemet?
S: Vissa länder, t.ex. USA, använder fortfarande ofta det imperialistiska systemet, medan andra har infört det metriska systemet.
