De kejserliga enheterna eller det kejserliga systemet är en samling måttenheter. Det skapades genom en lag i parlamentet 1824 från de traditionella engelska enheterna. Samväldets länder använde detta system från 1824 tills de övergick till det metriska systemet. Det kejserliga systemet är mycket likt det amerikanska systemet men det finns vissa skillnader.
Historia och bakgrund
Det kejserliga systemet fastställdes formellt i Storbritanniens Weights and Measures Act 1824 för att ge en enhetlig standard av de många lokala och historiska engelska enheterna. Syftet var att förenkla handel och beskattning inom riket. Systemet utvecklades vidare genom senare lagstiftning och praktiska definitioner, och under 1900-talet knöts flera av enheterna exakt till SI-systemet genom internationella överenskommelser (t.ex. 1959 års definition av tum och fot).
Grundläggande enheter (exempel och omräkningar)
- Längd
- 1 inch (tum) ≈ 25,4 mm (international inch, exakt definierad 1959).
- 1 foot (fot) = 12 inches = 0,3048 m (exakt).
- 1 yard (yard) = 3 feet = 0,9144 m (exakt).
- 1 mile (engelsk mil) = 1760 yards = 1609,344 m (exakt).
- Volym (flytande)
- 1 imperial gallon = 4,54609 L (exakt).
- 1 imperial pint = 1/8 gallon = 568,26125 mL.
- 1 imperial fluid ounce = 1/160 gallon = 28,4130625 mL.
- Vikt/massa
- 1 ounce (oz, avoirdupois) = 28,349523125 g.
- 1 pound (lb) = 16 oz = 0,45359237 kg (exakt).
- 1 stone = 14 lb = 6,35029318 kg.
- 1 hundredweight (long cwt) = 112 lb = 50,80234544 kg.
- 1 long ton = 2240 lb = 1016,0469088 kg.
- Area
- 1 acre = 4 840 square yards ≈ 4 046,8564224 m².
Skillnader mot det amerikanska systemet
- Volymmåtten är en av de viktigaste skillnaderna: imperial gallon (4,54609 L) är större än US gallon (3,785411784 L). Därmed är också pint, quart och fluid ounce olika i de två systemen (imperial pint ≈ 568 mL vs US pint ≈ 473 mL).
- Vissa mass- och längdenheter är likvärdiga i vardagligt bruk, men historiska definitioner kunde skilja något; de moderna internationella definitionerna (t.ex. för fot och pund) har i praktiken standardiserat många av dessa skillnader.
- USA har dessutom haft en särskild "survey foot" för kartläggning som avvek något från det internationella fotet, men den användes mindre från och med modern tid.
Införande av metriska systemet och nutida användning
Många länder i Samväldet övergick gradvis till det metriska systemet under 1900‑talet (t.ex. Canada, Australien, Nya Zeeland). Storbritannien införde meterbaserade enheter i stor utsträckning, men vissa kejserliga mått lever kvar i vardagligt bruk och i lagstiftning: vägskyltar använder fortfarande miles och miles per hour, öl och mjölk säljs ofta i pints i vissa sammanhang, och kroppsvikt anges vanligtvis i stones och pounds av många britter.
I USA används fortfarande i stor utsträckning ett amerikanskt måttsystem (US customary units) som härstammar från samma engelska tradition men som skiljer sig i vissa definitioner från det brittiska kejserliga systemet.
Praktiska tips för omräkning
- Använd exakta omräkningsfaktorer (t.ex. 1 imperial gallon = 4,54609 L) när noggrannhet krävs.
- Var uppmärksam på om en mängd anges i "imperial" eller "US" — en pint, quart eller gallon kan ge avsevärt olika volymer beroende på vilket system som avses.
- När du arbetar med historiska källor kan enheternas värden ha varierat över tid och mellan regioner; kontrollera källans tidsperiod och geografiska ursprung.
Sammanfattningsvis är det kejserliga systemet en historiskt viktig samling av måttenheter som standardiserades i Storbritannien 1824. Många av dess mått finns fortfarande i bruk i dag, antingen oförändrade eller i moderniserade, internationellt definierade former, och systemet har lämnat ett tydligt avtryck i flera länders vardagliga måttbruk.