Imperialsystemet – brittiska måttenheter och dess historia (från 1824)
Imperialsystemet: historien om brittiska måttenheter från 1824 — ursprung, användning i Samväldet och skillnader mot amerikanska och metriska systemet.
De kejserliga enheterna eller det kejserliga systemet är en samling måttenheter. Det skapades genom en lag i parlamentet 1824 från de traditionella engelska enheterna. Samväldets länder använde detta system från 1824 tills de övergick till det metriska systemet. Det kejserliga systemet är mycket likt det amerikanska systemet men det finns vissa skillnader.
Historia och bakgrund
Det kejserliga systemet fastställdes formellt i Storbritanniens Weights and Measures Act 1824 för att ge en enhetlig standard av de många lokala och historiska engelska enheterna. Syftet var att förenkla handel och beskattning inom riket. Systemet utvecklades vidare genom senare lagstiftning och praktiska definitioner, och under 1900-talet knöts flera av enheterna exakt till SI-systemet genom internationella överenskommelser (t.ex. 1959 års definition av tum och fot).
Grundläggande enheter (exempel och omräkningar)
- Längd
- 1 inch (tum) ≈ 25,4 mm (international inch, exakt definierad 1959).
- 1 foot (fot) = 12 inches = 0,3048 m (exakt).
- 1 yard (yard) = 3 feet = 0,9144 m (exakt).
- 1 mile (engelsk mil) = 1760 yards = 1609,344 m (exakt).
- Volym (flytande)
- 1 imperial gallon = 4,54609 L (exakt).
- 1 imperial pint = 1/8 gallon = 568,26125 mL.
- 1 imperial fluid ounce = 1/160 gallon = 28,4130625 mL.
- Vikt/massa
- 1 ounce (oz, avoirdupois) = 28,349523125 g.
- 1 pound (lb) = 16 oz = 0,45359237 kg (exakt).
- 1 stone = 14 lb = 6,35029318 kg.
- 1 hundredweight (long cwt) = 112 lb = 50,80234544 kg.
- 1 long ton = 2240 lb = 1016,0469088 kg.
- Area
- 1 acre = 4 840 square yards ≈ 4 046,8564224 m².
Skillnader mot det amerikanska systemet
- Volymmåtten är en av de viktigaste skillnaderna: imperial gallon (4,54609 L) är större än US gallon (3,785411784 L). Därmed är också pint, quart och fluid ounce olika i de två systemen (imperial pint ≈ 568 mL vs US pint ≈ 473 mL).
- Vissa mass- och längdenheter är likvärdiga i vardagligt bruk, men historiska definitioner kunde skilja något; de moderna internationella definitionerna (t.ex. för fot och pund) har i praktiken standardiserat många av dessa skillnader.
- USA har dessutom haft en särskild "survey foot" för kartläggning som avvek något från det internationella fotet, men den användes mindre från och med modern tid.
Införande av metriska systemet och nutida användning
Många länder i Samväldet övergick gradvis till det metriska systemet under 1900‑talet (t.ex. Canada, Australien, Nya Zeeland). Storbritannien införde meterbaserade enheter i stor utsträckning, men vissa kejserliga mått lever kvar i vardagligt bruk och i lagstiftning: vägskyltar använder fortfarande miles och miles per hour, öl och mjölk säljs ofta i pints i vissa sammanhang, och kroppsvikt anges vanligtvis i stones och pounds av många britter.
I USA används fortfarande i stor utsträckning ett amerikanskt måttsystem (US customary units) som härstammar från samma engelska tradition men som skiljer sig i vissa definitioner från det brittiska kejserliga systemet.
Praktiska tips för omräkning
- Använd exakta omräkningsfaktorer (t.ex. 1 imperial gallon = 4,54609 L) när noggrannhet krävs.
- Var uppmärksam på om en mängd anges i "imperial" eller "US" — en pint, quart eller gallon kan ge avsevärt olika volymer beroende på vilket system som avses.
- När du arbetar med historiska källor kan enheternas värden ha varierat över tid och mellan regioner; kontrollera källans tidsperiod och geografiska ursprung.
Sammanfattningsvis är det kejserliga systemet en historiskt viktig samling av måttenheter som standardiserades i Storbritannien 1824. Många av dess mått finns fortfarande i bruk i dag, antingen oförändrade eller i moderniserade, internationellt definierade former, och systemet har lämnat ett tydligt avtryck i flera länders vardagliga måttbruk.
Längd
|
| tum | länk | fot | varv | stolpe | kedja | furlong | mil | liga | meter |
| 1 tum | 1 | 25 ⁄198 | 1 ⁄12 | 1 ⁄36 | 1 ⁄ 198 | 1 ⁄792 | 1 ⁄7,920 | 1 ⁄63,360 | 1 ⁄ 190,080 | 0.0254 |
| 1 länk | 7+23 ⁄25 | 1 | 33 ⁄50 | 11 ⁄50 | 1 ⁄ 25 | 1 ⁄100 | 1 ⁄1,000 | 1 ⁄8,000 | 1 ⁄ 24,000 | 0.201168 |
| 1 fot | 12 | 1+17 ⁄33 | 1 | 1 ⁄3 | 2 ⁄ 33 | 1 ⁄66 | 1 ⁄660 | 1 ⁄5,280 | 1 ⁄ 15,840 | 0.3048 |
| 1 yard | 36 | 4+6 ⁄11 | 3 | 1 | 2 ⁄ 11 | 1 ⁄22 | 1 ⁄220 | 1 ⁄1,760 | 1 ⁄ 5,280 | 0.9144 |
| 1 pol | 198 | 25 | 16+1 ⁄2 | 5+1 ⁄2 | 1 | 1 ⁄4 | 1 ⁄40 | 1 ⁄320 | 1 ⁄ 960 | 5.0292 |
| 1 kedja | 792 | 100 | 66 | 22 | 4 | 1 | 1 ⁄10 | 1 ⁄80 | 1 ⁄ 240 | 20.1168 |
| 1 furlong | 7,920 | 1,000 | 660 | 220 | 40 | 10 | 1 | 1 ⁄8 | 1 ⁄ 24 | 201.168 |
| 1 mil | 63,360 | 8,000 | 5,280 | 1,760 | 320 | 80 | 8 | 1 | 1 ⁄ 3 | 1,609.344 |
| 1 liga | 190,080 | 24,000 | 15,840 | 5,280 | 960 | 240 | 24 | 3 | 1 | 4,828.032 |
Den brittiska nautiska milen var tidigare 6080 fot. År 1970 antog Storbritannien den internationella definitionen 1852 meter.
Mått på area
| Avledd | Kvadratstänger (sq-pinnar) | Kvadratkilometer | Kvadratfot | Hektar (metriskt) | Kvadratmeter (metriskt) | |
| 1 kvadratfot | = 1 fot x 1 fot | = 0,003673095 | = 0,00000003587 | = 1 kvadratfot | = 0,000009289257 ha | = 0.09290304 m² |
| 1 abborre | = 1 stång × 1 stång | = 1 kvadratstav | =1 ⁄102400 kvadratmil | = 272,25 kvadratfot | = 0,002529 ha | = 25.29285264 m² |
| 1 röd | = 1 furlong × 1 stång | = 40 kvadratstänger | =1 ⁄2560 kvadratmil | = 10890 kvadratfot | = 0,10117141056 ha | = 1011.7141056 m² |
| 1 tunnland | = 1 furlong × 1 kedja | = 160 kvadratstänger | =1 ⁄640 kvadratmil | = 43560 kvadratfot | = 0,40468564224 ha | = 4046.8564224 m² |
Volym
| Vätska | ||||||
|
| ounce | gälar | pint | kvart | gallon | liter |
| 1 (flytande) uns | 1 | 1 ⁄5 | 1 ⁄20 | 1 ⁄40 | 1 ⁄ 160 | 0.028 413 |
| 1 gill | 5 | 1 | 1 ⁄4 | 1 ⁄8 | 1 ⁄ 32 | 0.142 065 |
| 20 | 4 | 1 | 1 ⁄2 | 1 ⁄ 8 | 0.568 261 | |
| 1 liter | 40 | 8 | 2 | 1 | 1 ⁄ 4 | 1.136 522 |
| 1 gallon | 160 | 32 | 8 | 4 | 1 | 4.546 09 |
| Torka | ||||
| 1 hack | = 2 gal. | = 9.092 18 L | ||
| 1 kenning eller hink | = 2 hackor | = 4 gal. | = 18.184 36 L | |
| 1 skäppa | = 2 kennings | = 4 hackor | = 8 gal | = 36.368 72 L |
| 1 strejk | = 2 skäppor | = 16 gal. | = 72.737 44 L | |
| 1 kvart eller hink | = 8 skäppor | = 64 gal | = 290.949 76 L | |
| 1 chaldron | = 4 kvartal | = 32 skäppor | = 256 gal. | = 1163.799 04 L |
| 1 sista | = 10 kvartal | = 80 skäppor | = 640 gal | = 2909.497 6 L |
| Bryggeri | ||||
| 1 firkin | = 9 gal | = 40.914 81 L | ||
| 1 kilderkin | = 2 firkin | = 18 gal. | = 81.829 62 L | |
| 1 fat | = 2 kilderkin | = 4 firkin | = 36 gal | = 163.659 24 L |
| 1 hogshead | = 3 kilderkin | = 6 firkin | = 54 gal | = 245.488 86 L |
Den fullständiga tabellen över brittiska apotekares mått är följande:
| Apotekarnas åtgärd | |||
| 1 minimum | = 0,059 193 880 208¯3 mL | ||
| 1 (flytande) skrupler | = 20 minimer | = 1.183 877 604 1¯6 mL | |
| 1 (flytande) dram eller fluidram | = 3 skrupler | = 60 minimer | = 3.551 632 812 5 mL |
| 1 fluid ounce | = 8 drachmer | = 480 minimer | = 28.413 062 5 mL |
| 1 halvliter | = 20 ounces | = 568,261 25 mL | |
| 1 gallon | = 8 liter | = 160 uns | = 4.546 09 L |
För en jämförelse med USA:s sedvanliga enheter, se artikeln Jämförelse mellan det kejserliga och det amerikanska sedvanliga systemet.
Massa och vikt
| 1 korn | = 64,798 91 mg | ||
| 1 drachm | = 1/16 uns | = 1/256 pund | = 1.771 845 195 312 5 g |
| 1 uns | = 1/16 pund | = 28.349 523 125 g | |
| 1 pund | = 7000 korn | = 453.592 37 g | |
| 1 sten | = 14 pund | = 6.350 293 18 kg | |
| 1 fjärdedel | = 2 sten | = 28 pund | = 12.700 586 36 kg |
| 1 hundravikt | = 4 kvartal | = 112 pund | = 50.802 345 44 kg |
| 1 ton | = 20 hundravikt | = 2240 pund | = 1016,046 908 8 kg |
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är de kejserliga enheterna?
S: De kejserliga enheterna är en samling måttenheter.
F: Hur skapades det kejserliga systemet?
S: En lag i parlamentet 1824 skapade det imperialistiska systemet från traditionella engelska enheter.
F: När slutade länderna i Samväldet att använda det imperialistiska systemet?
S: Samväldesländerna slutade använda det imperialistiska systemet när de gick över till det metriska systemet.
F: Hur kan det imperialistiska systemet jämföras med det amerikanska systemet?
S: Det imperialistiska systemet är mycket likt det amerikanska systemet, men det finns vissa skillnader.
F: Vad är skillnaden mellan det imperialistiska och det metriska systemet?
S: Det imperialistiska systemet och det metriska systemet är olika mätsystem, med olika måttenheter för olika storheter.
Fråga: Varför gick länderna i Samväldet över till det metriska systemet?
S: Samväldesländerna övergick till det metriska systemet för att säkerställa överensstämmelse med resten av världen och för att förbättra handeln.
F: Finns det några länder som fortfarande använder det imperialistiska systemet?
S: Vissa länder, t.ex. USA, använder fortfarande ofta det imperialistiska systemet, medan andra har infört det metriska systemet.
Sök