Andning

Andning innebär att luft rör sig in och ut ur lungorna. Luften som går in och ut kallas för andning. Om en person inte kan andas dör han eller hon.

Andningen hjälper människor att göra två mycket viktiga saker:

  1. Få in syre i kroppen. Alla delar av kroppen behöver syre för att överleva. Det enda sättet för människor att få syre är att andas in det.
  2. Få ut koldioxid (CO 2) ur kroppen. När kroppen producerar energi blir koldioxid över. Kroppen måste göra sig av med extra koldioxid, eftersom för mycket av den är giftig. Det enda sättet för människor att bli av med koldioxid är att andas ut den.

När en person andas in får han eller hon in luft i lungorna. Luften innehåller syre. Syret går från lungorna till personens blodomlopp. När syret går in i blodomloppet kommer extra koldioxid ut och går in i lungorna. Detta kallas för gasutbyte: i princip byter syre och koldioxid plats. Syre finns nu i blodomloppet, som kan transportera syret runt till alla delar av kroppen. Koldioxiden befinner sig nu också i lungorna, där den kan andas ut.

Vuxna andas ungefär 18 gånger i minuten, vilket är mer än 25 000 gånger per dag. Barn andas ännu snabbare.

Gasväxling hos människor. Syre och koldioxid byter plats mellan en kapillär (en del av blodomloppet) och en alveol (en luftsäck i lungorna).Zoom
Gasväxling hos människor. Syre och koldioxid byter plats mellan en kapillär (en del av blodomloppet) och en alveol (en luftsäck i lungorna).

Hur hjärnan styr andningen

En del av hjärnstammen som kallas medulla oblongata styr andningen. Grupper av neuroner i märgen talar om för andningsmusklerna när de ska andas in, när de ska andas snabbare och när de ska andas långsammare.

Hjärnstammen mäter hur mycket koldioxid som finns i blodet. Om det finns för mycket koldioxid säger märgen att kroppen ska andas snabbare. Detta hjälper personen att andas ut den extra koldioxiden. När koldioxidhalten i blodet återigen är normal talar märgen om för kroppen att den ska andas långsammare igen.

Kroppen mäter också mängden syre i blodet. Om det inte finns tillräckligt med syre i blodet säger märgen till kroppen att den ska andas snabbare för att få in mer syre. När det finns tillräckligt med syre i blodet säger märgen till kroppen att den ska andas långsammare igen.

Medulla oblongata (i rött)Zoom
Medulla oblongata (i rött)

Andningsmuskler

För att en person ska kunna andas måste vissa muskler dra ihop sig (spänna sig) och slappna av vid rätt tidpunkt. De särskilda grupperna av nervceller i märgen talar om för dessa andningsmuskler när de ska dra ihop sig (vilket gör att en person andas in) och när de ska slappna av (vilket gör att en person andas ut). Det finns några huvudgrupper av muskler som styr andningen.

Membranen

Diafragman är den viktigaste muskeln som styr andningen. Det är en muskel som löper längs nedre delen av bröstkorgen. När diafragman är avslappnad är den formad som en kupol (som en halvcirkel). När märgen säger till diafragman att få kroppen att andas in, drar diafragman ner sig och rätar ut sig. Detta skapar mer utrymme inne i bröstkorgen och mer utrymme för lungorna att fyllas med luft. Luft kommer in i lungorna (detta är inandning). När det är dags att andas ut slappnar diafragman av igen och luften lämnar lungorna.

Ungefär 60-70 % av en persons förmåga att andas kommer från diafragman.

Diafragman styrs av en särskild uppsättning nerver som kallas frenicusnerver. Medulla talar om för diafragman när den ska dra ihop sig genom att skicka meddelanden via de freniska nerverna. Eftersom diafragman är så viktig för andningen är de freniska nerverna mycket väl skyddade i kroppen. De ligger längst upp i ryggmärgen, nära halsen.

Interkostalmusklerna (revbensmusklerna)

Interkostalmusklerna löper mellan varje revben. När en person behöver andas in drar dessa muskler ihop sig och drar revbenen uppåt. Detta skapar mer utrymme i bröstet så att lungorna kan fyllas.

När en person vilar kommer 30-40 procent av andningsförmågan från de interkostala musklerna.

Interkostalmusklerna styrs av interkostalnerverna. Medulla talar om för interkostalmusklerna när de ska dra ihop sig genom att skicka meddelanden via dessa nerver. Interkostalnerverna är inte lika väl skyddade som frenikusnerverna. Interkostalnerverna löper längs den thorakala ryggraden (som ligger i övre till mellersta delen av ryggen) och ansluter till interkostalmusklerna. Detta innebär att om en person skadar sin bröstryggrad kanske han eller hon inte kan använda sina interkostalmuskler. De skulle då förlora 30-40 % av sin förmåga att andas. Men eftersom de nerver som styr diafragman ligger mycket längre upp i ryggraden och är bättre skyddade, kan personen fortfarande använda diafragman för att andas. De skulle fortfarande ha 60-70 % av sin förmåga att andas.

Tillbehörsmuskler

Accessoriska muskler är muskler som en person använder endast när han eller hon behöver extra hjälp med att andas. Ibland är detta normalt. Om en person till exempel just har tränat mycket kan han eller hon behöva extra syre. Medulla säger till accessoriska muskler att sätta igång och göra det lättare för personen att lyfta bröstet för att skapa mer utrymme för lungorna att fyllas. De viktigaste accessoriska musklerna är musklerna i bröstet, buken och nacken.

Men om en person måste använda hjälpmuskler för att andas när han eller hon vilar är det ett tecken på att han eller hon inte får det syre som kroppen behöver. De kan behöva medicinering, extra syre som ges via en mask eller till och med akut medicinsk behandling för att hjälpa dem att andas normalt. Personer med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) använder till exempel ofta en inhalator när de har svårt att andas. Inhalatorn blåser ett läkemedel som albuterol ner i luftröret och in i lungorna. Detta gör luftvägarna bredare och hjälper personen att andas bättre än tidigare.

Animation av hur membranet (i grönt) fungerarZoom
Animation av hur membranet (i grönt) fungerar

En inhalatorZoom
En inhalator

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är andning?


S: Andning är att flytta in och ut luft ur lungorna.

F: Varför är andning viktigt?


S: Andningen är viktig eftersom den hjälper människor att få in syre i kroppen och få ut koldioxid ur kroppen.

F: Varför behöver alla delar av kroppen syre?


S: Varje del av kroppen behöver syre för att överleva eftersom det är nödvändigt för att producera energi.

F: Vad händer när en person andas in?


S: När en person andas in kommer luft (som innehåller syre) in i lungorna.

F: Vad är gasutbyte?


S: Gasutbyte är den process genom vilken syre kommer in i blodomloppet och koldioxid kommer ut ur blodomloppet, vilket gör att syre kan fördelas i hela kroppen och koldioxid kan utvisas.

F: Hur ofta andas vuxna?


S: Vuxna andas ungefär 18 gånger per minut, vilket är mer än 25 000 gånger per dag.

F: Varför andas barn ännu snabbare?


S: Barn andas ännu snabbare än vuxna eftersom deras kroppar är mindre och kräver mer syre per pund kroppsvikt.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3