Vad är MERS (MERS‑CoV)? Orsaker, symtom och spridning

Lär dig om MERS (MERS‑CoV): orsaker, vanliga symtom, smittvägar och förebyggande råd. Fakta om ursprung, riskgrupper och hur spridning kan stoppas.

MERS (Middle East Respiratory Syndrome) upptäcktes i Saudiarabien 2012. Det är en sjukdom som orsakas av ett coronavirus med beteckningen MERS-CoV. MERS-CoV är ett betacoronavirus som har sitt ursprung i fladdermöss.

Coronavirus är en familj av virus varav vissa orsakar förkylning. De kan smitta både djur och människor. MERS är en släkting till SARS-viruset (Severe Acute Respiratory Syndrome) som svepte runt i världen och smittade mer än 8 000 människor globalt och dödade 774 innan det stoppades 2004.

År 2015 fastställde Världshälsoorganisationen vissa regler för namngivning av virus: Inget officiellt namn får hänvisa till en plats, en person eller ett djur. Detta för att förhindra stigmatisering eller skuldbeläggning. I WHO:s regler anges MERS som ett exempel på vad man inte får göra när man namnger ett virus eller en sjukdom.

Vad orsakar MERS?

MERS orsakas av ett coronavirus kallat MERS‑CoV. Dromedarer (enpuckliga kameler) är den bekräftade djurreservoaren som regelbundet sprider viruset till människor. Viruset antas ursprungligen komma från fladdermöss, men de flesta människocasen har kopplats till kameldjursexponering eller sekundär överföring mellan människor.

Symtom

Symtomen varierar från milda till mycket svåra. Vanliga tecken är:

• Feber
• Torrhosta
• Andningssvårigheter eller andfåddhet
• Pneumoni (lunginflammation) vid svårare fall
• Mindre vanliga: diarré, illamående och kräkningar

Hos vissa patienter utvecklas snabbt allvarlig respiratorisk insufficiens och/eller njursvikt. Personer med underliggande sjukdomar (t.ex. diabetes, hjärt-kärlsjukdom, kronisk njursjukdom eller nedsatt immunförsvar) löper högre risk för svår sjukdom och död.

Smittspridning

MERS sprids främst på två sätt:

• Zoonotisk överföring: direkt eller indirekt kontakt med infekterade dromedarer eller produkter från dem (rå mjölk, kött) kan smitta människor.
• Människa-till-människa: framför allt vid nära kontakt, särskilt i vårdmiljöer. Stora utbrott har ofta skett i sjukhus där infektionen spridits mellan patienter, besökare och vårdpersonal.

MERS sprids mest genom droppsmitta (hosta/nysningar) och via kontaminerade ytor. Aerosolbildande procedurer (t.ex. intubation) ökar risken och kräver särskilda luftburna försiktighetsåtgärder.

Inkuberingsperiod och smittsamhet

Inkuberingsperioden är vanligtvis 2–14 dagar. Personer är mest smittsamma när de har symtom, särskilt vid luftvägssymtom och allvarlig infektion. Asymtomatisk eller lindrig infektion kan förekomma och har setts i samband med kontaktspårning, men majoriteten av spridningen sker från sjuka personer.

Diagnos

Diagnos ställs genom laboratorietester:

• RT‑PCR (nukleinsyra‑detektion) på luftvägsprover, helst från nedre luftvägarna (sputum, bronkoalveolärt lavage) eftersom virusmängden där ofta är högre.
• Serologiska tester (antikroppar) kan användas för att påvisa tidigare infektion.

Behandling

Det finns i dagsläget ingen godkänd specifik antiviral behandling riktad mot MERS‑CoV. Behandlingen är i första hand stödjande och beroende av sjukdomens svårighetsgrad:

• Syresättning och ventilatorstöd vid respiratorisk svikt
• Vätskebehandling och stöd för organfunktioner
• Behandling av sekundära bakterieinfektioner vid behov

Flera antivirala medel och immunterapier har studerats i kliniska prövningar eller experimentella sammanhang, men det finns inga allmänt rekommenderade läkemedel som är bevisat effektiva för alla patienter.

Förebyggande åtgärder

Några praktiska råd för att minska risk för infektion:

• Undvik direktkontakt med sjuka eller döda kameler och deras kroppsvätskor.
• Undvik att dricka opastöriserad kamelmjölk eller äta rått kamelkött.
• Tvätta händer ofta med tvål och vatten eller använd handsprit.
• Vid vistelse i hälso- och sjukvårdsmiljö: följ smittskyddsrutiner, använd personlig skyddsutrustning (handskar, skyddskläder, ögonskydd och respirator vid behov).
• Personer med kroniska sjukdomar bör vara extra försiktiga vid resor till områden där MERS förekommer.

För vårdpersonal rekommenderas tidig identifiering av misstänkta fall, isolering i enskilt rum och användning av adekvata skyddsåtgärder, särskilt vid aerosolgenererande procedurer.

Vaccin och forskning

Det finns ännu inget allmänt godkänt vaccin för människor mot MERS‑CoV. Forskning pågår för att utveckla vacciner både för människor och kameler (att vaccinera djurreservoiren skulle kunna minska zoonotisk överföring).

Vem löper störst risk?

Högre risk för allvarlig sjukdom ses hos äldre personer och de med bakomliggande medicinska tillstånd som diabetes, kronisk lung- eller hjärtsjukdom, kronisk njursjukdom eller nedsatt immunförsvar. Vårdpersonal exponeras också i högre utsträckning vid bristande skyddsåtgärder.

Global spridning och utbrott

Majoriteten av bekräftade fall har rapporterats från länder i Arabiska halvön, men sekundära utbrott har uppstått i andra länder efter importfall, ofta kopplade till vårdmiljöer (t.ex. ett större utbrott i Sydkorea 2015). Sedan 2012 har sjukdomen orsakat flera hundra till ett par tusen laboratoriebekräftade fall globalt och ett betydande antal dödsfall, vilket gör MERS till en allvarlig zoonotisk sjukdom med hög dödlighet bland de insjuknade.

Vad göra vid misstänkt fall?

• Kontakta sjukvården om du nyligen varit i ett område med kända MERS‑fall eller haft kontakt med kameler och får feber och andningssymtom.
• Informera vården om din resa eller exponering så att rätt provtagning och smittskyddsåtgärder kan sättas in.

Offentliga rekommendationer

Folkhälsomyndigheter och Världshälsoorganisationen övervakar situationen och ger löpande råd om förebyggande åtgärder, hantering i vården och reseinformation. Eftersom virusnamn kan skapa stigmatisering betonar WHO vikten av neutrala namn och undvikande av geografiska eller djurrelaterade etiketter i officiella benämningar.

Sammanfattning: MERS är en allvarlig respiratorisk infektion orsakad av MERS‑CoV med ursprung i fladdermöss och en etablerad reservoar i dromedarer. Sjukdomen kan ge allt från lindriga symtom till livshotande sjukdom, särskilt hos äldre och de med kroniska sjukdomar. Förebyggande åtgärder, tidig identifiering och goda smittskyddsrutiner i vården är centrala för att begränsa spridning.

Frågor och svar

F: Vad är MERS?

F: Var upptäcktes MERS?

F: Vad är ursprunget till MERS-CoV?

F: Vad är förhållandet mellan MERS och SARS?

F: Vad är coronavirus?

F: Varför skapade WHO regler för att namnge virus?

F: Vad är ett exempel på vad man inte ska göra när man namnger ett virus eller en sjukdom enligt WHO:s regler?

Sök med bokstav