Preussens ministerpresident – definition, historia och funktion (1848–1947)

Utforska Preussens ministerpresident (1848–1947): definition, historisk utveckling och politiska funktioner. En tydlig guide till premiärministerns roll under Preussens era.

Preussens ministerpresident (tyska: Ministerpräsident), eller premiärminister, fanns från 1848, då det inrättades av kung Fredrik Wilhelm IV under revolutionen 1848-49, till dess att Preussen avskaffades 1947 av det allierade kontrollrådet.

Definition

Ministerpresidenten var chef för Preussens regering. Titeln betecknade den person som ledde kabinettet och statens centrala förvaltning, föreslog ministrar och företrädde Preussen officiellt gentemot andra tyska stater och mot kejsaren eller riksregeringen. Positionens makt och ansvar ändrades över tid beroende på om Preussen var monarki (konungariket Preussen) eller republik (Fria staten Preussen).

Historia och utveckling

Posten inrättades i samband med revolutionsåren 1848–49 och blev en del av den moderna statsförvaltningen i Preussen. Under den konstitutionella perioden efter 1850 reglerades regeringens organisation genom den preussiska konstitutionen och senare lagar. Under det tyska kejsardömet (från 1871) var ministerpresidentens roll särskilt betydelsefull eftersom Preussen var den dominerande staten i Tyska riket. I praktiken kunde ämbetet vara nära förbundet med rikskanslersämbetet; det mest kända exemplet är Otto von Bismarck, som var både preussisk ministerpresident (från 1862) och rikskansler (från 1871).

Efter första världskriget och kejsardömets fall 1918 övergick Preussen till att bli en parlamentarisk republik, Fria staten Preussen. Ministerpresidenten valdes eller fick stöd av den majoritet som kunde bildas i Preussens parlament (Landtag) och blev ansvarig inför detta parlament. Under Weimarrepubliken var Preussen fortfarande Tysklands största delstat och hade därför fortsatt stor politisk vikt.

Politisk destabilisering kulminerade i den så kallade Preußenschlag 1932, då den rikskanslerliga regeringen under Franz von Papen avsatte den demokratiskt valda preussiska regeringen och tillsatte en rikskommissionär. Efter nazisternas maktövertagande 1933 stärkte regimen centralmakten och placerade nazistiska företrädare i nyckelpositioner i Preussen. Från 1933 till 1945 var Hermann Göring en framträdande ministerpresident som samarbetade i nazistisk omstrukturering av statsmakten.

Funktion och befogenheter

• Ledde regeringsarbetet och sammankallade kabinettet.
• Föreslog och förordnade ministrar (i monarkin i samråd med kungen, i republiken beroende av parlamentets sammansättning).
• Representerade Preussen i relationer med andra stater och i vissa federala sammanhang inom Tyska riket.
• Ansvarade för genomförande av lagar och övergripande förvaltning av statsapparaten.

Noterbara innehavare

• Otto von Bismarck — central i 1800-talets tyska enande; lång tid både preussisk ministerpresident och rikskansler (1860‑/1862–1890) och formgav Preussens och rikets politik.
• Otto Braun — ledande socialdemokratisk ministerpresident under Weimarperioden (framför allt 1920–1932) och känd för att ha lett en stadig parlamentarisk administration i Preussen under oroliga år.
• Hermann Göring — utsågs 1933 och blev en nyckelfigur i nazisternas omvandling av Preussen till ett instrument för centralregeringen.

Avskaffande 1947

Efter andra världskriget uppfattade de allierade Preussen som en institutionellt viktig faktor bakom tysk militarism och centralism. För att avcentralisera och demokratisera Tyskland utfärdade den allierade kontrollmakten Allied Control Council Law No. 46 den 25 februari 1947, vilket formellt avskaffade Preussen som statlig enhet. Med detta upphörde också ämbetet ministerpresident att existera i sin traditionella form.

Betydelse och arv

Ministerpresidentämbetet speglar Preussens långa roll som central maktfaktor i tysk politik. Under 1800‑ och 1900‑talen varierade ämbetets karaktär — från monarkisk förvaltningschef via dominant delstatsledare i ett federalt rike till parlamentarisk statsminister och slutligen verktyg för totalitärt styre. Avskaffandet 1947 markerade slutet på en institution som hade haft stor påverkan på Tysklands politiska utveckling.

Sök med bokstav