Preussens ministerpresident – definition, historia och funktion (1848–1947)
Utforska Preussens ministerpresident (1848–1947): definition, historisk utveckling och politiska funktioner. En tydlig guide till premiärministerns roll under Preussens era.
Preussens ministerpresident (tyska: Ministerpräsident), eller premiärminister, fanns från 1848, då det inrättades av kung Fredrik Wilhelm IV under revolutionen 1848-49, till dess att Preussen avskaffades 1947 av det allierade kontrollrådet.
Definition
Ministerpresidenten var chef för Preussens regering. Titeln betecknade den person som ledde kabinettet och statens centrala förvaltning, föreslog ministrar och företrädde Preussen officiellt gentemot andra tyska stater och mot kejsaren eller riksregeringen. Positionens makt och ansvar ändrades över tid beroende på om Preussen var monarki (konungariket Preussen) eller republik (Fria staten Preussen).
Historia och utveckling
Posten inrättades i samband med revolutionsåren 1848–49 och blev en del av den moderna statsförvaltningen i Preussen. Under den konstitutionella perioden efter 1850 reglerades regeringens organisation genom den preussiska konstitutionen och senare lagar. Under det tyska kejsardömet (från 1871) var ministerpresidentens roll särskilt betydelsefull eftersom Preussen var den dominerande staten i Tyska riket. I praktiken kunde ämbetet vara nära förbundet med rikskanslersämbetet; det mest kända exemplet är Otto von Bismarck, som var både preussisk ministerpresident (från 1862) och rikskansler (från 1871).
Efter första världskriget och kejsardömets fall 1918 övergick Preussen till att bli en parlamentarisk republik, Fria staten Preussen. Ministerpresidenten valdes eller fick stöd av den majoritet som kunde bildas i Preussens parlament (Landtag) och blev ansvarig inför detta parlament. Under Weimarrepubliken var Preussen fortfarande Tysklands största delstat och hade därför fortsatt stor politisk vikt.
Politisk destabilisering kulminerade i den så kallade Preußenschlag 1932, då den rikskanslerliga regeringen under Franz von Papen avsatte den demokratiskt valda preussiska regeringen och tillsatte en rikskommissionär. Efter nazisternas maktövertagande 1933 stärkte regimen centralmakten och placerade nazistiska företrädare i nyckelpositioner i Preussen. Från 1933 till 1945 var Hermann Göring en framträdande ministerpresident som samarbetade i nazistisk omstrukturering av statsmakten.
Funktion och befogenheter
- Ledde regeringsarbetet och sammankallade kabinettet.
- Föreslog och förordnade ministrar (i monarkin i samråd med kungen, i republiken beroende av parlamentets sammansättning).
- Representerade Preussen i relationer med andra stater och i vissa federala sammanhang inom Tyska riket.
- Ansvarade för genomförande av lagar och övergripande förvaltning av statsapparaten.
Noterbara innehavare
- Otto von Bismarck — central i 1800-talets tyska enande; lång tid både preussisk ministerpresident och rikskansler (1860‑/1862–1890) och formgav Preussens och rikets politik.
- Otto Braun — ledande socialdemokratisk ministerpresident under Weimarperioden (framför allt 1920–1932) och känd för att ha lett en stadig parlamentarisk administration i Preussen under oroliga år.
- Hermann Göring — utsågs 1933 och blev en nyckelfigur i nazisternas omvandling av Preussen till ett instrument för centralregeringen.
Avskaffande 1947
Efter andra världskriget uppfattade de allierade Preussen som en institutionellt viktig faktor bakom tysk militarism och centralism. För att avcentralisera och demokratisera Tyskland utfärdade den allierade kontrollmakten Allied Control Council Law No. 46 den 25 februari 1947, vilket formellt avskaffade Preussen som statlig enhet. Med detta upphörde också ämbetet ministerpresident att existera i sin traditionella form.
Betydelse och arv
Ministerpresidentämbetet speglar Preussens långa roll som central maktfaktor i tysk politik. Under 1800‑ och 1900‑talen varierade ämbetets karaktär — från monarkisk förvaltningschef via dominant delstatsledare i ett federalt rike till parlamentarisk statsminister och slutligen verktyg för totalitärt styre. Avskaffandet 1947 markerade slutet på en institution som hade haft stor påverkan på Tysklands politiska utveckling.
Preussens överministrar (1702-1848)
- 1702-1711: Johann Kasimir Kolbe von Wartenberg
- 1711-1728: Heinrich Rüdiger von Ilgen
- 1728-1739: Friedrich Wilhelm von Grumbkow
- 1739-1749: Heinrich von Podewils
- 1749-1753: Georg Dietloff von Arnim-Boitzenburg
- 1749-1777: Greve Karl-Wilhelm Finck von Finckenstein
- 1777-1802: Friedrich Anton von Heinitz
- 1786-1798: Friedrich Wilhelm von Arnim-Boitzenburg
- 1802-1804: Greve Christian Heinrich Kurt von Haugwitz (1:a mandatperioden)
- 1804-1806: Greve Karl August von Hardenberg (första mandatperioden)
- 180600000: Greve Christian Heinrich Kurt von Haugwitz (andra mandatperioden)
- 1806-1807: Carl Friedrich von Beyme
- 180700000: Greve Karl August von Hardenberg (andra mandatperioden)
- 1807-1808: Baron Heinrich Friedrich Karl vom und zum Stein
- 1808-1810: Greve Karl Friedrich Ferdinand Alexander zu Dohna-Schlobitten
- 1810-1822: Prins Karl August von Hardenberg (3:e mandatperioden)
- 1822-1823: Otto Carl Friedrich von Voß [ behöver förklaras.d]
- 1823-1841: Carl Friedrich Heinrich, Graf von Wylich und Lottum[ behöver förklaras.d]
- 1841-1848: Ludwig Gustav von Thile [ behöver förklarasd]
Förteckning över ministrar Preussens president (1848-1947)
Ministrar - Preussens president (1848-1918)
Politiskt parti: Zentrum None
| Porträtt | Namn | Mandatperiod | Politiskt parti | |||
| Tog kontoret i besittning | Vänstra kontoret | Dagar | ||||
|
| Greve Adolf Heinrich von Arnim-Boitzenburg | 19 mars 1848 | 29 mars 1848 | 10 | Partilös | |
|
| Gottfried Ludolf Camphausen | 29 mars 1848 | 20 juni 1848 | 83 | Partilös | |
|
| Rudolf von Auerswald | 25 juni 1848 | 8 september 1848 | 75 | Partilös | |
|
| Ernst von Pfuel | 21 september 1848 | 1 november 1848 | 41 | Partilös | |
|
| Greve Friedrich Wilhelm von Brandenburg | 2 november 1848 | 6 november 1850 | 734 | Partilös | |
|
| Baron Otto Theodor von Manteuffel | 9 december 1850 | 6 november 1858 | 2889 | Partilös | |
|
| Prins Karl Anton von Hohenzollern | 6 november 1858 | 12 mars 1862 | 1222 | Partilös | |
|
| Prins Adolf zu Hohenlohe-Ingelfingen | 17 mars 1862 | 23 september 1862 | 190 | Partilös | |
|
| Prins Otto von Bismarck | 23 september 1862 | 1 januari 1873 | 3753 | Partilös | |
|
| Greve Albrecht von Roon | 1 januari 1873 | 9 november 1873 | 312 | Partilös | |
|
| Prins Otto von Bismarck | 9 november 1873 | 20 mars 1890 | 5975 | Partilös | |
|
| Greve Leo von Caprivi | 20 mars 1890 | 22 mars 1892 | 733 | Partilös | |
|
| Greve Botho zu Eulenburg | 22 mars 1892 | 26 oktober 1894 | 948 | Partilös | |
|
| Prins Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst | 29 oktober 1894 | 17 oktober 1900 | 2179 | Partilös | |
|
| Prins Bernhard von Bülow | 17 oktober 1900 | 14 juli 1909 | 3192 | Partilös | |
|
| Theobald von Bethmann-Hollweg | 14 juli 1909 | 13 juli 1917 | 2921 | Partilös | |
|
| Georg Michaelis | 14 juli 1917 | 1 november 1917 | 110 | Partilös | |
|
| Greve Georg von Hertling | 1 november 1917 | 30 september 1918 | 333 | Centrum | |
|
| Prins Maximilian av Baden | 3 oktober 1918 | 9 november 1918 | 37 | Partilös | |
Ministrar President för Fria staten Preussen (1918-1947)
Politiskt parti: SPD Zentrum NSDAP Ingen
| Porträtt | Namn | Mandatperiod | Politiskt parti | |||
| Tog kontoret | Vänstra kontoret | Dagar | ||||
| Ministrar President för Fria staten Preussen i Weimarrepubliken | ||||||
|
| Friedrich Ebert | 9 november 1918 | 11 november 1918 | 2 | Tysklands socialdemokratiska parti | |
|
| Paul Hirsch | 11 november 1918 | 27 mars 1920 | 502 | Tysklands socialdemokratiska parti | |
|
| Otto Braun | 27 mars 1920 | 21 april 1921 | 390 | Tysklands socialdemokratiska parti | |
|
| Adam Stegerwald | 21 april 1921 | 5 november 1921 | 198 | Centerpartiet | |
|
| Otto Braun | 5 november 1921 | 18 februari 1925 | 1201 | Tysklands socialdemokratiska parti | |
|
| Wilhelm Marx | 18 februari 1925 | 6 april 1925 | 47 | Centerpartiet | |
|
| Otto Braun | 6 april 1925 | 20 juli 1932 | 2662 | Tysklands socialdemokratiska parti | |
|
| Franz von Papen | Rikskommissar | 136 | Partilös | ||
| 20 juli 1932 | 3 december 1932 | |||||
|
| Kurt von Schleicher | Rikskommissar | 56 | Partilös | ||
| 3 december 1932 | 28 januari 1933 | |||||
|
| Franz von Papen | Rikskommissar | 70 | Partilös | ||
| 30 januari 1933 | 10 april 1933 | |||||
|
| Adolf Hitler | Reichsstatthalter | 730 | Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet | ||
| 30 januari 1933 | 30 januari 1935 | |||||
| Ministerpresident för Fria staten Preussen i Nazityskland | ||||||
|
| Hermann Göring | Ministerpräsident | 4396 | Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet | ||
| 10 april 1933 | 23 april 1945 | |||||
| Reichsstatthalter | 3736 | |||||
| 30 januari 1935 | 23 april 1945 | |||||
Sök





.jpg)






_773.jpg)
.jpg)







.jpg)



