Mykene – Mykensk arkeologisk plats i Grekland och dess historia

Upptäck Mykene — en mykensk arkeologisk plats i Grekland. Lär dig om dess makt, palats, gravkammare och betydelse i den tidiga grekiska historien.

Mykene (grekiska Μυκῆναι Mykēnai eller Μυκήνη Mykēnē) är en arkeologisk plats i Grekland. Den ligger cirka 90 km sydväst om Aten, i nordöstra Peloponnesos.

Under det andra årtusendet f.Kr. var Mykene ett av de viktigaste centra för den tidiga grekiska civilisationen med en stark armé. Tiden i Greklands historia från cirka 1600 f.Kr. till cirka 1100 f.Kr. kallas Mykeniskt Grekland.

Läge och översikt

Mykene ligger på en kulle (akropolis) med utsikt över omgivande dalgångar och närliggande havsvikar, vilket gav god kontroll över handelsvägar och försvarsfördelar. Platsen utgör resterna av en forntida stad och en befästning med imponerande murar, gravkomplex och monumentala byggnadsverk.

Viktigaste arkeologiska anläggningar

De mest kända lämningarna på Mykene är:

• Lejonporten (Lejonporten) – stadens huvudingång, en monumental stenportal med reliefföreställningen av två lejon; en symbol för makt och prestige.
• Cyclopeiska murar – massiva stenmurar som omger akropolis och som enligt senare tradition ansågs vara byggda av cykloper på grund av stenblockens storlek.
• Gravcirkel A och B – rika gravkomplex där flera guldföremål och praktfulla gravgåvor återfanns, bland annat det berömda ”Agamemnons mask” som Heinrich Schliemann påstod tillhöra den homerske kungen (identifieringen är omstridd).
• Tholos- (kupoltomb) eller beehive-gravar – exempelvis Treasury of Atreus (Atreus skattkammare), imponerande gravbyggnader med korintisk teknik och stor inre kammare.
• Palatset – rester av ett administrativt och ceremoniellt centrum med kontor, magasin och föremål som visar handel och administration.

Utgrävningar och forskning

Utgrävningarna på Mykene inleddes på 1800-talet, med den tyske arkeologen Heinrich Schliemann som en av de mest kända pionjärerna. Schliemanns fynd var banbrytande men hans metoder var ofta destruktiva och har lett till kritik. Senare utgrävningar och modern arkeologisk metodik har gett en mer nyanserad bild av platsens utveckling och kronologi.

Fynd av inskrifter i den linjära skriften Linear B på andra mykenska palatsorter, och senare dechiffrering av Linear B av Michael Ventris på 1950-talet, visade att språket i de administrativa texterna var en form av grekiska. Detta kopplade tydligt mykensk kultur till den grekiska språkfamiljen.

Mykeniskt samhälle och kultur

Mykene var ett palatssamhälle med centraliserad administration, omfattande handel och militär makt. Arkeologiska fynd visar kontakter med Kreta (minoiskt inflytande), Anatolien, Cypern och östra Medelhavet i övrigt. Föremål som vapen, keramik och smycken visar både hantverkskunnande och rikedomar hos eliten.

Myten och litteraturen har också bevarat Mykene i form av Homeros episka dikter (särskilt Iliaden), där kung Agamemnon från Mykene leder den grekiska hären mot Troja. Den historiska kopplingen mellan de mytiska beskrivningarna och arkeologin är komplex men har bidragit till platsens berömmelse.

Nedgång och efterverkningar

Mykene upplevde en gradvis nedgång runt 1100 f.Kr., i samband med den så kallade bronsålderskollapsen i östra Medelhavet. Orsakerna till förfallet är fortfarande föremål för forskning och kan ha varit en kombination av inre politisk kollaps, våldsamma attacker, ekonomiska svårigheter och klimatförändringar.

Efter nedgången minskade bebyggelsen, men platsens ruiner fanns kvar och har påverkat både antikens och modern tidens förståelse av förhistorisk grekisk kultur.

Bevarande och besök

Mykene är idag ett välbesökt arkeologiskt område och ingår tillsammans med Tiryns i UNESCO:s världsarvslista under namnet "Archaeological Sites of Mycenae and Tiryns" (inskrivet 1999). Det finns ett litet arkeologiskt museum i anslutning till utgrävningsplatsen där många av fynden visas, medan andra föremål bevaras i nationella museer.

Besökare kan promenera bland murar, portar och gravar, och få en känsla för platsens skala och betydelse i bronsålderns Grekland. För den som vill förstå tidens historia ger kombinationen av arkeologiska lämningar, fynd och tolkningar en rik bild av en av Europas tidigaste komplexa samhällen.

Sök med bokstav