Myxozoa är en grupp parasitiska djur i vattenmiljöer. De förekommer i både söt- och saltvatten och finns globalt. Vissa arter, t.ex. Myxobolus cerebralis, är viktiga parasiter på fiskar som människor äter och kan orsaka stora skador i både vilda bestånd och uppfödningsanläggningar.

Arter och livscykel

Över 1 300 arter har beskrivits och många har en livscykel med två värdar, dvs. en fisk och en annelidmask eller en bryozoan. Livscykeln brukar växla mellan en sporform som frigörs från fisken (myxospore) och en annan sporform som utvecklas i den icke-fiskvärden (actinospore). Actinosporerna infekterar fiskar genom huden eller gälar och utvecklas sedan i olika vävnader, ofta muskel, nervvävnad eller inre organ. Många arter har speciella vävnads- eller värdföreträden som används vid artbestämning.

Taxonomi och evolution

De betraktades tidigare som parasitiska protozoer, men är numera kända som medlemmar av fylum Cnidaria. En analys av 50 kodande gener från Buddenbrockia visade att Myxozoa var kraftigt modifierade medlemmar av Cnidaria. Modern molekylär fylogeni (t.ex. analys av 18S-rRNA och flera kärngener) stöder att myxozoerna är reducerade nässeldjur som anpassats till ett parasitiskt levnadssätt.

Utseende och särskilda strukturer

Myxozoerna är mikroskopiska som vuxna parasiter men bildar ofta karakteristiska sporer som kan ses i mikroskop. Sporerna har hårda skal och innehåller en till flera polar kapslar (”polarkapslar”) med invävt trådliknande struktur som kan skjutas ut snabbt. Likheterna mellan myxozoernas "polarkapslar" och nässeldjurens nematocystor (svidande celler) har varit kända länge, men tidigare trodde man att de var resultatet av konvergent utveckling. Numera ses polar kapslarna som homologer till nematocyster, vilket förstärkts av både strukturella och molekylära bevis.

Påverkan på fisk och ekonomi

Myxozoer kan orsaka sjukdomar med olika grad av svårighetsgrad. Några exempel:

  • Myxobolus cerebralis orsakar ”whirling disease” hos laxartade fiskar, vilket leder till neurologiska skador, missbildningar och hög dödlighet hos yngel.
  • Arter i släktet Kudoa kan ge upphov till post mortem mjukning av muskulatur (”soft flesh”), vilket sänker fiskens livsmedelsvärde.
  • Vissa myxozoer (t.ex. i släktena Enteromyxum och Henneguya) kan orsaka svåra tarminfektioner eller blod- och muskelinfektioner hos odlad fisk.

Dessa infektioner har både ekologiska konsekvenser (minskade vilda bestånd) och ekonomiska effekter för fiskodlingar och sportfiske.

Diagnos, forskning och kontroll

Diagnos bygger ofta på mikroskopisk identifiering av sporer i vävnader eller i vattnet och på molekylära metoder (t.ex. PCR och sekvensering av 18S rRNA) för säkrare artbestämning. Spormorfologi och värdförekomst är viktiga karaktärer vid artbeskrivning.

Förebyggande åtgärder i akvakultur inkluderar karantän av infångade fiskar, filtrering och desinfektion av vatten, kontroll av potentiella mellanvärdar (t.ex. annelider) och odling av resistenta fiskstammar där sådana finns. Behandlingar när infektion väl är etablerad är begränsade; därför ligger fokus på biosecurity, övervakning och miljöhantering. Forskning på vaccin och andra motåtgärder pågår, men utmaningarna är stora eftersom livscyklar ofta involverar flera värdar och komplexa överföringsvägar.

Utbredning och framtida forskning

Myxozoer finns i många vattenmiljöer över hela världen och nya arter beskrives regelbundet när fler fiskarter och habitat undersöks. Fortsatt forskning behövs för att förstå artdiversitet, värdinteraktioner, evolutionära anpassningar till parasitism och mer effektiva sätt att förebygga och begränsa sjukdomsutbrott i både vilda bestånd och odlingar.