Östradiol, ofta förkortat E2, är ett av kroppens viktigaste östrogen och tillhör gruppen steroidhormon. Hos personer med ovarier bildas största delen i äggstockarna, men små mängder bildas också i binjurebarken och hos män i testiklarna. Under dräktigheten produceras stora mängder östrogener i placentan, där framför allt östriol (E3) blir mycket högt, även om östradiolnivåerna också är förhöjda.

Produktionen och metabolismen

Östradiol syntetiseras från androgener genom enzymet aromatas. Produktion och koncentrationer varierar med ålder och fysiologiskt tillstånd:

  • I den reproduktiva åldern bildas mest östradiol i äggstockarnas folliklar och senare i corpus luteum.
  • Under dräktigheten ökar östrogennivåerna kraftigt; placentan bidrar främst med östriol (E3), men även E2 ökar.
  • Vid klimakteriet minskar äggstockarnas produktion av östradiol. Då blir östron relativt sett den dominerande formen eftersom den bildas i perifert fettväv från androgener.

Östradiol omvandlas reversibelt till östron och vidare till östriol, och metaboliseras i levern genom konjugering och utsöndras med gallan och urinen.

Fysiologiska effekter

Östradiol påverkar många organ och funktioner:

  • Könsorgan och reproduktion: Östradiol reglerar utvecklingen av sekundära kvinnliga könskaraktäristika, mognaden av de kvinnliga könsorganen, stimulerar endometriumtillväxt och är centralt för östrus och menstruationscykeln. En kraftig ökning av östradiol före ägglossningen utlöser LH‑toppen som leder till ovulation.
  • Bröstutveckling: Stimulerar tillväxt och utveckling av bröstkörtlar och påverkar bröstvävnadens känslighet.
  • Skelett: Östradiol hämmar benuppbrytning och bevarar bentäthet. Brist på östradiol efter klimakteriet bidrar till accelererad benförlust och ökad risk för osteoporos.
  • Centrala nervsystemet och libido: Påverkar humör, kognitiva funktioner och sexuell lust.
  • Kardiovaskulärt: Har effekter på lipidmetabolism och vaskulär endotelcellfunktion, vilket delvis förklarar skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan könen före menopaus.

Östradiol hos män

Östradiol finns också hos män och bildas huvudsakligen genom aromatisering av testosteron. Hos män är serumkoncentrationen vanligen låg (ofta < 35 pg/mL), en nivå som ligger i samma storleksordning som hos postmenopausala kvinnor. Östradiol är viktigt för benhälsa hos män och påverkar också libido och spermatogenes indirekt. För höga östrogennivåer hos män kan leda till biverkningar som gynekomasti och hormonell obalans.

Klinisk betydelse

  • Diagnostik och monitorering: Mätning av östradiol används vid utredning av fertilitetsproblem, hormonbehandlingar, misstanke om hormonproducerande tumörer och vid monitorering av behandlingar som påverkar östrogenproduktion (t.ex. aromatashämmare).
  • Hormonersättning och behandling: Östradiol och andra östrogener används i kombinationsterapier vid klimakteriebesvär, i preventivmedel och vid vissa endokrina tillstånd. Behandling kräver individuell bedömning på grund av risker (t.ex. trombos, bröst- och endometrieeffekter vid obehandlad endometrium).
  • Läkemedel som påverkar E2: Selective estrogen receptor modulators (SERM), aromatashämmare och östrogenantagonister påverkar östradiolverkningar och används i t.ex. bröstcancerbehandling och infertilitetsbehandling.

Praktiska upplysningar

  • Östradiolnivåerna varierar mycket över menstruationscykeln — från låga nivåer i tidig follikelfas till en kraftig topp före ägglossningen.
  • Laboratorieresultat anges ofta i pg/mL eller pmol/L (1 pg/mL ≈ 3,67 pmol/L); referensintervall beror på kön, ålder och cykelfas.
  • Ändrade östradiolnivåer kan ge symtom som oregelbundna blödningar, klimakteriebesvär, nedsatt bentäthet eller tecken på överskott såsom bröstömhet och vätskeretention.

Sammanfattningsvis är östradiol (E2) ett centralt hormon för reproduktion, skelett‑ och hjärnfunktioner hos både kvinnor och män. Förändringar i produktion, metabolism eller receptorverkan kan få betydande fysiologiska och kliniska konsekvenser.