OK (okej) är ett ord i det engelska språket. Det används för att betyda att något är bra eller korrekt.

Det kan ofta användas i stället för ordet Ja. Det är inte säkert varifrån ordet "OK" ursprungligen kommer, men vissa experter säger att det kommer från ett roligt sätt att skriva "Ol Korrect" (Alla korrekta).

Det är också en förkortning på två bokstäver för delstaten Oklahoma i USA.

På grekiska finns också uttrycket "Ola kala", som betyder ungefär "Allt är bra".

Betydelser och användningssätt

OK används i många olika situationer och kan fungera som:

  • Interjektion: för att visa samtycke eller bekräftelse — "OK, jag kommer."
  • Adjektiv: för att beskriva att något är acceptabelt eller gott nog — "Filmen var okej."
  • Adverb: för att ange att något görs på ett tillfredsställande sätt — "Det fungerade ok."
  • Substantiv: i uttryck som "få OK" = få godkännande.

I muntligt språk och i chattar används ofta kortformen ok eller varianter som O.K., Ok, eller det uttalade svenska lånordet okej. I textmeddelanden kan upprepade "ok" eller "okej" ha nyanser av tvekan, irritation eller förstärkning beroende på kontext.

Ursprung och historik

Flera teorier finns om ordets ursprung. Den mest välkända förklaringen är publicerad i amerikansk press på 1830–1840‑talet: en lekfull förkortning av felstavad fras "oll korrect" (avsiktligt felstavat engelska för "all correct") som förkortades O.K. i tidningar. Denna förkortning spreds ytterligare under presidentvalskampanjen 1840 då kandidaten Martin Van Buren kallades "Old Kinderhook" (från hans hemstad Kinderhook) och man bildade en "OK Club" — vilket bidrog till populariseringen.

En annan teori, föreslagits bland annat av språkforskaren Allen Walker Read, är att uttrycket kan ha samband med den choctaw‑indianstammen och ordet okeh som användes för att uttrycka "det är så" eller "rätt". Det finns också andra mindre troliga hypoteser som härleder formen till olika dialekter eller lån från andra språk. I dag betraktas "oll korrect"-förklaringen som den mest accepterade, men debatt om detaljerna har förekommit bland etymologer.

Stavning, uttal och formell användning

I engelskan syns många varianter: OK, O.K., Ok och ok. På svenska används oftast okej i skriven text, men ok förekommer också, särskilt i informell skrift och digital kommunikation. Uttalet på svenska är vanligtvis "o-kej".

Som uttryck är OK i allmänhet neutralt och informellt. I formell skrift är det ofta bättre att använda mer precisa ord som "godkänt", "acceptabelt", "ja" eller "bekräftat" beroende på sammanhang.

Moderna och digitala användningar

OK förekommer överallt: i tal, i mejl, i chatt och som etikett på knappar i programvara ("OK"-knapp för att bekräfta). Det har också fått olika pragmatiska betydelser i digital kommunikation — till exempel kan ett kort "ok" signalera mottagen information utan entusiasm, medan ett utropstecken "OK!" kan visa snabbt och positivt godkännande.

Sammanfattningsvis är OK ett globalt igenkänt, mångfunktionellt uttryck med rötter i 1800‑talets engelskspråkiga kultur. Det finns flera teorier om dess ursprung, men ordet har idag en stabil plats i vardaglig kommunikation på många språk.