Sjuårskriget
Sjuårskriget pågick från 1756 till 1763. De flesta europeiska stormakterna var inblandade i det. Till en början bestod det av två konflikter. Den ena var huvudsakligen mellan Storbritannien och Frankrike. Den andra var mellan Preussen och dess fiender: Frankrike, Österrike, Ryssland och Sverige. Dess rötter ligger i en tidigare konflikt, det österrikiska tronföljdskriget. Kriget var känt under olika namn på olika platser. I USA kallas det för det franska och indianska kriget. I Franska Kanada kallas det för erövringskriget. I både Sverige och Preussen kallades det för Pommerns krig. I Indien är det känt som det tredje karnatiska kriget. När det gäller konflikten mellan Preussen och Österrike kallas det tredje schlesiska kriget.
Kolonialism var vanligt vid denna tid. Under kriget stod det brittiska imperiets handelsintressen i motsats till bourbonernas (i Frankrike och Spanien). Hohenzollerna (i Preussen) och Habsburgarna (Heliga romerska kejsare och ärkehertigar i Österrike) stod mot varandra. Det fanns också konflikter om vem som kontrollerade vilka delar av Schlesien. Genom en "diplomatisk revolution" upprättades ett anglo-preussiskt läger, allierat med några mindre tyska stater och senare Portugal, samt ett österrikisk-franskt läger, allierat med Sverige, Sachsen och senare Spanien.
General Wolfes död i slaget vid Abrahams slätter
Resultat
Det ryska imperiet lämnade sin offensiva allians med habsburgarna när kejsarinnan Elisabet dog och Peter III tog över. Sverige slöt också en separat fred med Preussen 1762.
Kriget avslutades med fredsfördragen i Paris (Bourbon Frankrike och Spanien, Storbritannien) och Hubertusburg (Hohenzollern, Habsburgarna, Sachsens kurfurste) 1763. Kriget kännetecknades av belägringar och anlagda bränder av städer samt öppna strider med extremt stora förluster; totalt sett dog mellan 900 000 och 1 400 000 människor.
Storbritannien lyckades i de omstridda utomeuropeiska territorierna och fick större delen av Nya Frankrike, spanska Florida, några karibiska öar, Senegal och överlägsenhet över de franska utposterna på den indiska subkontinenten. De amerikanska ursprungsstammarna uteslöts från fredsuppgörelsen och kunde inte återgå till sin tidigare status efter Pontiacs uppror som blev följden.
I Europa misslyckades Fredrik II av Preussen med att genomföra ett förebyggande angrepp mot Österrike, och hans motståndare slog tillbaka och vid Kunersdorf nästan förintade hans styrkor. Fredrik återhämtade sig dock, återtog mark och lyckades undvika eftergifter i Hubertusburg, där status quo ante bellum återställdes. William Pitts uttalande att "America was won in Germany" syftade på den preussiska krigsinsatsen, som gjorde det möjligt för Storbritannien att begränsa sina kontinentala åtaganden och fokusera på sin "blue water policy", vilket framgångsrikt etablerade sjöherravälde. Medan franska och allierade styrkor kunde ockupera preussiska och hannoveranska territorier upp till Östfrisien, motarbetades de franska ambitionerna att invadera Storbritannien och fortsätta sitt krigsutövande av en brittisk flottblockad, som också försämrade de franska försörjningsvägarna till kolonierna.
Portugals, Spaniens och Sveriges medverkan gav dem inte tillbaka till sin tidigare status som stormakter. Spaniens korta ingripande resulterade i förlusten av Florida, även om man i utbyte fick franska Louisiana väster om Mississippifloden och Storbritannien återlämnade Kuba samt Filippinerna.
Parisfördraget (1763) avslutade kriget för Storbritannien och Frankrike.
Frågor och svar
Fråga: Hur länge varade sjuårskriget?
S: Sjuårskriget varade från 1756 till 1763.
F: Vilka var de viktigaste makterna som var inblandade i kriget?
S: De flesta stormakterna i Europa var inblandade i kriget, däribland Storbritannien, Frankrike, Preussen, Österrike, Ryssland och Sverige.
Fråga: Vad orsakade kriget?
S: En viktig orsak till kriget var det österrikiska tronföljdskriget.
F: Hur är konflikten känd på olika platser?
S: I Förenta staterna kallas den för det franska och indianska kriget. I Franska Kanada kallas den för erövringskriget. I både Sverige och Preussen kallades det Pommernkriget eftersom de slogs om Pommern. I Indien kallas det tredje karnatiska kriget och för konflikten mellan Preussen och Österrike kallas det tredje schlesiska kriget.
F: Vilka typer av intressen stod mot varandra under denna period?
Svar: Det brittiska imperiets handelsintressen stod i motsats till de intressen som Bourbonerna, som styrde Frankrike och Spanien, hade, medan Hohenzollerns, som styrde Preussen, stred mot Habsburgarna, som var heliga romerska kejsare och ärkehertigar i Österrike, främst om Schlesien.
F: Var kolonialism vanligt vid den tiden?
Svar: Ja, kolonialism var vanligt vid den tiden.
F: Vilka bildade ett anglo-preussiskt läger under detta krig? Svar: Det anglo-preussiska lägret bildades av några mindre tyska stater och senare det portugisiska imperiet som kämpade mot det österrikisk-franska lägret som var allierat med Sverige, Sachsen och senare Spanien.
