Avemetatarsalia (som betyder "fågeltassar") är ett namn på en klunga som fastställdes 1999 för alla arkosaurier i krongruppen som står närmare fåglar än krokodiler. Ett alternativt namn är Panaves, eller "alla fåglar", vilket betyder alla djur, levande eller utdöda, som är närmare besläktade med fåglar än med krokodiler.

Medlemmarna i denna grupp är i princip dinosaurierna (inklusive fåglar), pterosaurierna och några tidigare djur som är lite svåra att placera. De utgör en flygel av arkeosaurierna, den andra är krurotarsierna.

Systematik och definition

Avemetatarsalia/Panaves definieras nodbaserat som alla arkosaurier närmare släkt med fåglar än med krokodiler. Namnet "Avemetatarsalia" syftar på den ofta förlängda metatarsus (mellanfoten) som hos många medlemmar är anpassad för snabb gång eller löpning. I praktiken omfattar gruppen de stora och välkända linjerna:

  • Dinosaurier (inklusive dagens fåglar)
  • Pterosaurier (de första verkliga flygande ryggradsdjuren)
  • Flera tidiga avemetatarsalier och nära släktingar som är svåra att placera långt tillbaka i Trias

Kännetecken

Det finns inget enda, universaldrag som gäller för alla avemetatarsalier, men flera återkommande egenskaper förekommer hos många grupper:

  • Hindlimmsanpassningar: förlängda metatarsaler och proportioner som gynnar bipedalism eller effektiv löpning hos många taxa.
  • Ankeldelar: en mer förenklad (mesotarsal) led i vristen hos flera grupper som underlättar fram-och-tillbaka rörelse i steget.
  • Integumentära särdrag: fjädrar eller fjäderlika filament finns hos många dinosaurier (och senare fåglar), medan pterosaurier hade pycnofiberliknande strukturer — detta visar att filamentärt kroppsbehåring/tegument kan ha varit vanligt i gruppen.

Utveckling, ålder och utbredning

Avemetatarsalierna uppträder i fossilrekordet under trias och blir särskilt mångfacetterade under sen trias och jordens mesozoikum. De tidigaste representanter som ofta nämns i litteraturen är små, snabba dinosauromorfer och andra närbesläktade former som visar gradvisa övergångsdrag mot de mer specialiserade dinosaurierna och pterosaurierna. Genom mesozoikum och vidare till nutid (via fåglar) har gruppen haft en global utbredning och stor ekologisk mångfald.

Exempel och evolutionär betydelse

Avemetatarsalia omfattar några av de mest ikoniska ryggradsdjuren i jordens historia. Exempelvis:

  • Pterosaurier — de första stora flygande ryggradsdjuren, med arter från små, insektsätande former till jättelika glidare som Quetzalcoatlus.
  • Dinosaurier — från små rovdjur till enorma växtätare; gruppen gav upphov till dagens fåglar, som är de enda överlevande avemetatarsalierna.
  • Fåglar — utvecklades från teropoda-dinosaurier och visar hur en avemetatarsal linje utvecklade äkta flygförmåga med starka anpassningar i skelett och fjäderdräkt.

Att både pterosaurier och fåglar utvecklade flygförmåga inom Avemetatarsalia är ett betydelsefullt exempel på hur liknande ekologiska nischer kan leda till konvergent evolution i olika underlinjer.

Forskningsläge och osäkerheter

Systematiken inom Avemetatarsalia har reviderats flera gånger i takt med nya fynd och kladistiska analyser. Vissa små,triasa former (till exempel lagerpetider och andra tidiga dinosauromorfer) har varit svåra att placera entydigt; nyare studier har ibland flyttat grupper mellan olika positioner nära basen av avemetatarsalierna eller som systergrupper till pterosaurier eller dinosaurier. Detta gör forskningen både dynamisk och spännande.

Sammanfattning

Avemetatarsalia (eller Panaves) är den fågelnära grenen av arkeosaurerna, bestående av dinosaurier (inklusive fåglar), pterosaurier och flera tidiga släkten. Gruppen kännetecknas av anpassningar för effektiv rörelse på land, filamentöst kroppsbehåring i flera linjer och två självständiga evolutioner av flygförmåga. Genom fåglarnas fortlevnad representeras avemetatarsalierna fortfarande i dagens fauna.