Översikt

Polyp är en av två grundläggande kroppstyper hos nässeldjur (Cnidaria). Den andra formen är medusa. Polyper har i allmänhet en rör- eller vasliknande kropp med munöppningen uppåt omgiven av tentakler. Många arter förekommer som fristående individer, medan andra lever som delar av större kolonier.

Utseende och grundläggande egenskaper

En typisk polyp kännetecknas av en cylinderformad kropp med en central gastrovaskulär hålighet som fungerar för både matsmältning och cirkulation. Munnen sitter i mitten av en krans av tentakler utrustade med nässelceller (cnidocyter) som fångar byten och försvarar djuret. Kroppens form kan beskrivas som vasformad och den kan fästa vid underlaget med en pedalplatta eller leva fritt.

Fortplantning och livscykel

Polyper kan föröka sig både sexuellt och asexuellt, även om strategierna varierar mellan grupper. Asexuell förökning sker ofta genom knoppning, vilket ger genetiskt identiska avkommor. Många arter kan även reproducera sig sexuellt, där könsceller utsöndras från specialiserade individer eller vävnader. I vissa nässeldjur växlar formen mellan polyp och medusa i en komplex livscykel: polypstadiet kan ge upphov till fria, simmande medusor som i sin tur producerar larver som utvecklas till nya polyper. Andra linjer, som klassen Anthozoa (bland annat koraller och sjöanemoner), förekommer nästan uteslutande som polyper.

Kolonier och variation

Många polyper knoppas men sitter kvar, vilket leder till bildandet av stora kolonier bestående av många sammanlänkade individer eller zooider. Små skillnader i hur knoppar växer och specialiseras ger stor morfologisk variation i koloniernas form och funktion. Vissa kolonibildande hydrozoer och koraller bygger fasta skelett som förstärker strukturen och kan skapa omfattande rev.

Ekologiska roller och exempel

Polyper spelar viktiga roller i marina ekosystem. Professorer på korallrev är exempel på hur koloniala polyper kan skapa livsmiljöer som främjar biologisk mångfald och skyddar kuster. Andra polyper, såsom Hydra eller olika hydroida arter, kan vara ensamma eller ingå i kolonier. Vissa salvoexempel på gruppindelningar är maneter i Medusozoa, där många arter har ett fäst polypstadium som är fastsittande och senare ger upphov till medusor som lever i plankton.

Betydelse, hot och skillnader

Korallpolyper bidrar till revbildning genom att utsöndra kalcifiersande material och har ofta symbios med fotosyntetiska alger, vilket gör dem känsliga för uppvärmning och försurning av haven. Andra polyper påverkar lokala näringskedjor genom sin jakt på små djur och plankton. När man beskriver polyper är det viktigt att skilja mellan individuell polyp, koloni och den alternativa medusafasen, eftersom termerna inte alltid är utbytbara.