Radikala republikanerna var
De radikala republikanerna var en politisk fraktion av amerikanska politiker inom det republikanska partiet. De existerade från 1854 till slutet av återuppbyggnaden 1877. De kallade sig själva för "radikaler". De motarbetades under kriget av de moderata republikanerna (ledda av Abraham Lincoln). En av radikalernas farhågor var att det republikanska partiet inte längre skulle vara det dominerande politiska partiet om nord- och syddemokraterna återigen kom samman som de hade gjort före inbördeskriget.
Historia
År 1854 bildades det republikanska partiet till följd av Kansas-Nebraska-lagen. Lagen delade Whigpartiet i två delar. De nordliga whigarna förenade sig med medlemmarna i Free Soil Party. Tillsammans med Know-Nothing Party bildade de det republikanska partiet. Mellan bildandet 1854 och 1861 hade det republikanska partiet många olika fraktioner eller grupper. Det lockade till sig whigs, anti-slaveri-demokrater, Know-Nothings och abolitionister, men i början av inbördeskriget hade det reducerats till endast tre fraktioner: konservativa, moderata och radikala.Republikanerna var i allmänhet emot slaveri. Till en början var många emot att ge afroamerikaner lika rättigheter när och om slaveriet upphörde. Radikala republikaner ansåg att de skulle få lika rättigheter och ha samma möjligheter som vita människor. De ville också att ledarna för Amerikas konfedererade stater skulle bestraffas för den roll de spelade i inbördeskriget. Många radikala republikaner ansåg att svarta hade rätt till samma politiska rättigheter och möjligheter som vita. De ansåg också att konfederationens ledare borde straffas för sin roll i inbördeskriget.
