Ramses II

Tidigt i sitt liv genomförde Ramses kampanjer för att få tillbaka land från nubiska och hettitiska händer och för att säkra Egyptens gränser. Han stoppade också nubiska revolter och genomförde ett fälttåg i Libyen. Under Ramses regeringstid kan den egyptiska armén ha omfattat omkring 100 000 man, en styrka som han använde för att stärka det egyptiska inflytandet över grannländerna.

Slaget mot Sherden-pirater

Under sitt andra år besegrade Ramses sjörövare från Sherden. De orsakade problem längs Egyptens Medelhavskust genom att attackera lastfartyg på sjövägarna till Egypten.^p250 Ramses placerade ut trupper och fartyg på strategiska punkter längs kusten och lät piraterna angripa sina byten. Han överraskade dem sedan i en sjöstrid och fångade dem alla i en enda aktion. ^p53En stele berättar att de kom "i sina krigsskepp från mitten av havet, och ingen kunde stå emot dem". Kort därefter ses sherden i faraos livgarde med sina hornhjälmar, runda sköldar och de stora Naue II-svärdena.

Fredsavtal med hettiterna

Hettiten Mursili III flydde till Egypten efter att ha misslyckats med att ta över sin farbrors tron. Farbrodern, Hattusili III, krävde att Ramses skulle utlämna (skicka tillbaka) sin brorson tillbaka till Hatti. ^p74

Detta orsakade en kris mellan Egypten och Hatti, då Ramses sa att han inte visste var Mursili befann sig. De två rikena var nära ett krig. Så småningom, under sitt tjugoförsta regeringsår (1258 f.Kr.), beslutade Ramses att ingå ett avtal med Hattusili III för att avsluta konflikten. Det dokument som de kom överens om är det tidigaste kända fredsavtalet i världshistorien. ^p256

Fredsavtalet finns nedtecknat i två versioner, en på egyptiska hieroglyfer och en på akkadiska med kilskrift, båda versionerna finns bevarade. En sådan nedskrivning på två språk är vanligt förekommande i många fördrag. Detta fördrag skiljer sig från andra genom att de två språkversionerna har olika ordalydelser. Även om större delen av texten är identisk, hävdar den hettitiska versionen att egyptierna kom för att söka fred, medan den egyptiska versionen hävdar det motsatta.^{p73–79; 62–64} Fördraget gavs till egyptierna i form av en silverplakett. Denna "pocketboksversion" togs med tillbaka till Egypten och en kopia ristades in i Karnaktemplet.

Den viktigaste och mest berömda av Ramses drottninggemål upptäcktes 1904. Nefertaris grav är oerhört viktig eftersom dess magnifika väggmålning anses vara ett av de bästa exemplen på forntida egyptisk konst.

En trappa som är huggen i berget gör det möjligt att ta sig till förkammaren. Den är dekorerad med målningar som bygger på kapitel 17 i De dödas bok. Det astronomiska taket föreställer himlen och är målat i mörkblått med många gyllene femuddiga stjärnor. Den östra väggen i förkammaren avbryts av en stor öppning med målningar av Osiris och Anubis. Denna leder till sidokammaren som är dekorerad med offerscener. En vestibul med målningar visar hur Nefertari presenteras för gudarna, som välkomnar henne. På den norra väggen i förkammaren finns trappan som leder ner till gravkammaren. Detta är ett stort fyrkantigt rum med en yta på cirka 90 kvadratmeter, vars astronomiska tak bärs upp av fyra pelare som är helt täckta av dekorationer.