Rockabilly – definition och historia av 1950-talets rock'n'roll

Rockabilly är en tidig typ av rock and roll-musik som utvecklades på 1950-talet i USA. Rockabilly var mycket populär bland tonåringar. Många föräldrar till tonåringar gillade inte rockabilly-musik, eftersom rockabilly-musiken hade texter som talade om att göra uppror mot regler, sex och att dricka alkohol. Rockabilly-musiker bär ofta bakåtsträvat hår, jeans och läderjackor.

Ursprung och namn

Begreppet rockabilly är en sammansättning av rock (från rock and roll) och hillbilly (ett äldre ord för countrymusik). Stilen uppstod genom en blandning av country, western swing, rhythm and blues och gospel. En viktig plats för rockabillyns födelse var Memphis, Tennessee, där skivbolaget Sun Records och producenten Sam Phillips spelade en stor roll i mitten av 1950‑talet.

Musikaliska kännetecken

Rockabilly kännetecknas av ett rått, energiskt sound med tydlig betoning på rytm och backbeat. Vanliga drag är:

• Bas: Uppslående och slående teknik på kontrabas (upright bass) som ger ett "slap"-ljud.
• Gitarr: Akustiska och elgitarrer med twangigt sound, ofta enkla riff och slide‑inslag.
• Trummor: Sparsmakat trumspel som driver låten framåt utan överdriven fyllighet.
• Sångstil: Ibland nasal eller angripen sång med "hiccup"-effekt och starkt uttryck.
• Form: Många låtar byggde på 12‑takters blues eller enkla ackordföljder och var korta och fartfyllda.

Viktiga artister och låtar

Flera artister från rockabillygenren blev mycket inflytelserika för rockens utveckling. Några av de mest kända är:

• Elvis Presley – tidiga inspelningar på Sun Records, t.ex. "That's All Right" (1954).
• Carl Perkins – "Blue Suede Shoes" (1956).
• Jerry Lee Lewis – kända för sin vilda pianostil, t.ex. "Whole Lotta Shakin' Goin' On".
• Gene Vincent – "Be-Bop-A-Lula".
• Wanda Jackson – en tidig och viktig kvinnlig rockabillyartist.
• Eddie Cochran, Johnny Cash och Roy Orbison bidrog också med rockabillyinfluenser i sina tidiga verk.

Modet och scenen

Utseendet var en viktig del av rockabillykulturen. Typiska klädval var bakåtstruket hår eller pompadour, läderjackor, uppvikta eller smala jeans, t-shirts och för kvinnor ofta klänningar i 1950‑talsstil. Scenen kretsade kring klubbar, lokala dansställen och radio, och bilden av ungdomar, bilar (hot rods) och dans hörde nära ihop med musiken.

Inflytande, nedgång och revival

Rockabilly lade grunden för mycket av senare rockmusik och påverkade både rock, country och pop. I slutet av 1950‑talet förändrades musiklandskapet och stilen tappade i popularitet när andra former av rock och pop tog över och Brittiska invasionen förändrade scenen. Från 1970‑talet och framåt har rockabilly upplevt flera revivalvågor, bland annat genom 1970‑ och 1980‑talens rockabilly‑ och neo‑rockabilly‑rörelser samt genren psychobilly som blandar rockabilly och punk.

Arvet idag

Idag lever rockabillyn vidare i nostalgiska subkulturer, festivaler och band som håller traditionen vid liv. Musikstilen uppskattas för sin enkelhet, energi och direkta uttryck, och den syns fortfarande i mode, film och populärkultur när 1950‑talsestetik används.

Sök med bokstav