Rumba är en musik- och dansterm med två olika betydelser.
För det första används begreppet om kubanska evenemang och musik i afrikansk tradition, den så kallade kubanska rumba som ingår i afrokubanska musiken. Denna folkmusik och dansform utvecklades i slutet av 1800-talet i framför allt Havana och Matanzas och växte fram i afro‑kubanska arbetarkvarter. Den afrokubanska rumban är en rytm‑ och trumdriven genre med starka inslag av improvision, rop‑och‑svar (call‑and‑response) mellan sångare och kör, och ett nära samband mellan sångens textinnehåll och dansen. Teman i texterna rör ofta kärlek, vardagsliv, humor och sociala situationer.
Afrokubansk rumba: former och instrument
Den afrokubanska rumban delas vanligen in i flera stilar, bland andra yambú, guaguancó och columbia, som skiljer sig åt i tempo, rytmik och dansens karaktär. Instrumenten som används är huvudsakligen percussion: tumbadoras (congas), claves, quijada (käke av åsna eller häst), maracas, güiro och ibland cajón eller andra slagverk. Dansen utförs ofta i en cirkel (en "ronda") där ett par eller en solodansare byter improvisationer med musikerna.
Rumban har haft stort inflytande på andra kubanska genrer, bland annat son och senare salsa, och den fortlever både som en levande folklorisk tradition i Kuba och som inspirationskälla för jazz‑ och världs‑musikartister internationellt.
Rumba som internationell tävlingsdans
För det andra är ”rumba” namnet på en av de latinska danserna inom internationell tävlingsdans. I denna betydelse är rumba den långsammaste av de fem standardiserade internationella latinamerikanska tävlingsdanserna; de andra är Paso doble, samba, cha-cha-cha och jive. Den internationella rumba som konkurreras i tävlingssammanhang har utvecklats ur studier av kubansk dans och musik, särskilt från den förrevolutionära perioden, och bygger musikaliskt delvis på rytmer som kallas bolero-son.
Till skillnad från den folkliga, percussiva afrorumban är tävlingsrumban ofta långsammare, sensuell och romantisk i uttrycket. Tekniken kännetecknas av tydlig kroppsrörelse, särskilt höftaktion (så kallad "Cuban motion"), samt en noggrant reglerad placering av steg och hållning. Rytmisk grund i tävlingsrumban markeras ofta som slow–quick–quick i stegsekvenser, vilket ger dansen dess karakteristiska tempo och accentstruktur.
Skillnader och förväxlingar
Det är viktigt att skilja på de två betydelserna: den kubanska, afrikanskinfluerade folkmusiken och den internationella sällskaps‑/tävlingsdansen. Den folkliga rumban är en social och ceremoniell tradition där trummor och sång är centrala, medan tävlingsrumban är en styliserad tolkning anpassad för pardans, danslektioner och internationella scener.
Trots olikheterna finns starka kulturella band: tävlingsrumban hämtade rytmer, steg och känsla från kubanska ursprung, och många samtida artister och dansare fortsätter att utforska överlappningen mellan traditionell rumba och mer formell latinrumba.