Rumba — afrokubansk musikgenre och internationell tävlingsdans
Rumba – upptäck både afrokubansk musiktradition och den sensuella internationella latin-tävlingsdansen. Historia, rytm och teknik från Kuba till tävlingsgolvet.
Rumba är en musik- och dansterm med två olika betydelser.
För det första används begreppet om kubanska evenemang och musik i afrikansk tradition, den så kallade kubanska rumba som ingår i afrokubanska musiken. Denna folkmusik och dansform utvecklades i slutet av 1800-talet i framför allt Havana och Matanzas och växte fram i afro‑kubanska arbetarkvarter. Den afrokubanska rumban är en rytm‑ och trumdriven genre med starka inslag av improvision, rop‑och‑svar (call‑and‑response) mellan sångare och kör, och ett nära samband mellan sångens textinnehåll och dansen. Teman i texterna rör ofta kärlek, vardagsliv, humor och sociala situationer.
Bildgalleri
1 Bild
Afrokubansk rumba: former och instrument
Den afrokubanska rumban delas vanligen in i flera stilar, bland andra yambú, guaguancó och columbia, som skiljer sig åt i tempo, rytmik och dansens karaktär. Instrumenten som används är huvudsakligen percussion: tumbadoras (congas), claves, quijada (käke av åsna eller häst), maracas, güiro och ibland cajón eller andra slagverk. Dansen utförs ofta i en cirkel (en "ronda") där ett par eller en solodansare byter improvisationer med musikerna.
Rumban har haft stort inflytande på andra kubanska genrer, bland annat son och senare salsa, och den fortlever både som en levande folklorisk tradition i Kuba och som inspirationskälla för jazz‑ och världs‑musikartister internationellt.
Rumba som internationell tävlingsdans
För det andra är ”rumba” namnet på en av de latinska danserna inom internationell tävlingsdans. I denna betydelse är rumba den långsammaste av de fem standardiserade internationella latinamerikanska tävlingsdanserna; de andra är Paso doble, samba, cha-cha-cha och jive. Den internationella rumba som konkurreras i tävlingssammanhang har utvecklats ur studier av kubansk dans och musik, särskilt från den förrevolutionära perioden, och bygger musikaliskt delvis på rytmer som kallas bolero-son.
Till skillnad från den folkliga, percussiva afrorumban är tävlingsrumban ofta långsammare, sensuell och romantisk i uttrycket. Tekniken kännetecknas av tydlig kroppsrörelse, särskilt höftaktion (så kallad "Cuban motion"), samt en noggrant reglerad placering av steg och hållning. Rytmisk grund i tävlingsrumban markeras ofta som slow–quick–quick i stegsekvenser, vilket ger dansen dess karakteristiska tempo och accentstruktur.
Skillnader och förväxlingar
Det är viktigt att skilja på de två betydelserna: den kubanska, afrikanskinfluerade folkmusiken och den internationella sällskaps‑/tävlingsdansen. Den folkliga rumban är en social och ceremoniell tradition där trummor och sång är centrala, medan tävlingsrumban är en styliserad tolkning anpassad för pardans, danslektioner och internationella scener.
Trots olikheterna finns starka kulturella band: tävlingsrumban hämtade rytmer, steg och känsla från kubanska ursprung, och många samtida artister och dansare fortsätter att utforska överlappningen mellan traditionell rumba och mer formell latinrumba.
Rumba utanför Kuba
The Peanut Vendor var den första inspelningen av kubansk musik som blev en internationell succé. På etiketten beskrevs den som en rumba, kanske för att ordet son inte skulle förstås på engelska. Etiketten fastnade, och en "rumba-mani" utvecklades under 1930-talet. Denna typ av rumba introducerades i danssalonger i Amerika och Europa på 1930-talet och kännetecknades av varierande tempo, ibland nästan dubbelt så snabbt som den moderna balsalsalsrumsrumba.
Rumba i bollsalong
Den moderna dansstilen Rumba har sitt ursprung i studier som dansläraren Monsieur Pierre (Pierre Zurcher-Margolle) har gjort. Pierre, som då var från London, besökte Kuba 1947, 1951 och 1953 för att ta reda på hur och vad kubanerna dansade på den tiden. Intro
Den internationella rumba dansen är en långsammare dans med cirka 120 slag per minut som både i musik och dans motsvarar det som kubaner av en äldre generation kallade bolero-son. Det är lätt att förstå varför rumba är ett bättre namn, även om det är felaktigt, för att underlätta referenser och marknadsföring. Det är samma typ av skäl som senare ledde till att man använde salsa som en övergripande term för populärmusik av kubanskt ursprung.
Alla sociala danser på Kuba innebär att höften svänger över det stående benet, och även om detta knappt märks i snabb salsa är det mer uttalat i den långsamma rumba som är en bollsalong. Walter Laird uttryckte det så här:
[Efter att ha tagit ett steg åt sidan] "Överför hela vikten till denna fot och låt bäckenet röra sig i sidled och bakåt så att vikten känns nära hälen på den stående foten. Knäet på stödbenet är låst bakåt".p9
I allmänhet är stegen kompakta och dansen dansas utan upp- och nedgångar. Denna stil är autentisk, liksom användningen av fria armar i olika figurer. De grundläggande figurerna härrör från dansrörelser som observerades i Havanna under den förrevolutionära perioden och har sedan dess utvecklat sitt eget liv. Tävlingsfigurerna är ofta komplexa, och det är här som tävlingsdansen skiljer sig från den sociala dansen. Detaljer kan fås i kursplaner från organisationer som undervisar i dans och i standardtexter.
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Rumba — afrokubansk musikgenre och internationell tävlingsdans Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/84698